Invasiva arter

Antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år. Totalt finns det 2000 främmande arter i Sverige, och 257 av dem har hög risk, det vill säga det är eller riskerar att bli invasiva, enligt Naturvårdsverket. Denna utveckling är ett hot mot bland annat jord- och skogsbruket och LRF ser allvarligt på att antalet invasiva arter ökar.

Biologisk mångfald Växtodling

Om främmande arter

Inte alla främmande arter som introduceras till nya miljöer visar sig vara invasiva eller skadliga. Tvärtom har många sådana arter visat sig vara till stor nytta inom områden som trädgårdsskötsel, jordbruk och skogsbruk, samt för jakt. Dessa arter kan bidra positivt till ekonomisk utveckling och biologisk mångfald. Dock finns det fall där vissa främmande arter anpassar sig alltför väl till sina nya hem och blir invasiva, vilket innebär att de börjar dominera och förändra ekosystemen de etablerar sig i.

Utmaningen med invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter introduceras ofta till nya områden genom handel och transporter, men det finns också de som når nya miljöer på egen hand. Sverige arbetar förebyggande för att minska risken för introduktion och spridning av dessa arter, men snabba åtgärder krävs också vid upptäckt för att bekämpa deras spridning effektivt.

På uppdrag av Naturvårdsverket har SLU Artdatabanken genomfört en riskkvalificering av invasiva främmande arter för att bedöma deras potentiella påverkan på svensk biologisk mångfald. Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket. Ett exempel på en art som väckt oro är blomsterlupinen, vars spridning på åkrar och ängar hotar att utkonkurrera inhemska grödor och påverka biodiversiteten negativt.

Frågor och svar

Framförallt innebär det ofta en risk för din verksamhet, genom exempelvis skador som kan uppstå. Det finns därför goda skäl att bekämpa arten oavsett vad lagstiftningen säger.

Om det är en EU-listad invasiv växt så är det du som markägare som är ansvarig för att ta bort växten. För invasiva arter som inte är EU-klassade finns det ingen skyldighet att ta bort den, men det rekommenderas av Naturvårdsverket. Invasiva främmande ryggradsdjur är Svenska Jägareförbundets uppdrag att bekämpa.

Det gör du enklast via SLU Artdatabanken.

Väldigt olika från art till art. De kan påverka den biologiska mångfalden, landskapsbilden, möjligheten att producera vissa grödor för att nämna något.

Var uppmärksam på vilka arter du har på din mark. Om du är osäker, ta hjälp med att artbestämma dem. Olika arter bekämpas på olika sätt.

Främmande invasiva arter kan ha långsiktiga konsekvenser på olika ekosystem och samhällen. Några potentiella långsiktiga konsekvenser är:

Biodiversitetsförlust: Invasiva arter kan konkurrera med och tränga ut inhemska arter, vilket kan leda till minskad biologisk mångfald. Detta kan på sikt påverka hela ekosystemets stabilitet och funktion.
Ekosystemförändringar: Invasiva arter kan påverka strukturen och funktionen hos ekosystem. De kan ändra markanvändningen, vattenflöden och näringscykler, vilket i sin tur påverkar andra organismer och processer i ekosystemet.
Ekonomiska förluster: Invasiva arter kan orsaka skador på jordbruk, skogar och fiske, vilket kan leda till ekonomiska förluster för dessa sektorer. Åtgärder för att hantera invasiva arter och reparera skador kan också innebära betydande kostnader.
Hälsorisker: Vissa invasiva arter kan bära med sig sjukdomar eller vara giftiga, vilket kan utgöra hälsorisker för människor och andra organismer.
Klimatpåverkan: Invasiva arter kan påverka och påskynda klimatförändringar genom att påverka kolinlagring, markanvändning och andra klimatrelaterade processer.
Svårigheter att återställa: När en invasiv art etablerat sig och spridit sig kan det vara svårt att återställa ekosystemet till sitt ursprungliga tillstånd. Åtgärder för att kontrollera invasiva arter kräver ofta långsiktig övervakning och förvaltning.