Jordförvärvslagen

Jordförvärvslagen har sin grund i 1900-talets början. År 1906 instiftades en lag som skulle hindra de stora skogsbolagen från att förvärva mark i norra Sverige. 1925 ändrades lagen för att gälla i hela Sverige. Lagen har sedan dess uppdaterats ett antal gånger men grundprincipen är i stort sett densamma som 1906, att värna balansen mellan olika kategorier av ägare till jordbruksmark och skog.

Lagen har två huvudsakliga syften:

• gynna sysselsättning och boende i glesbygd.
• behålla balansen i markinnehav mellan fysiska personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar.

LRFs ståndpunkt har varit och är fortfarande att de fördelar som reglerna om jordförvärv för med sig överväger eventuella nackdelar och att det fortsatt finns ett behov av att reglera balansen mellan olika ägarkategorier.

Syftena med jordförvärvslagen har tjänat Sverige, landsbygden och landsbygdsföretagandet väl och LRFs medlemmar är väl medvetna om jordförvärvslagens för- och nackdelar. För vissa typer av företag, vid vissa investeringssituationer och ägarskiften kan lagstiftningen upplevas som ett hinder. LRFs medlemmar är samtidigt övertygade om vikten av att ägandet också ligger hos dem som bor och verkar i bygden. Då värnas en fortsatt omsorg om lokalsamhället, ett långsiktigt engagemang och ansvarstagande för att det ska fungera att bo, arbeta, utveckla företag, skapa arbetstillfällen, samverka, bilda familj och leva i en bygd. Att service och samhällstjänster behålls och utvecklas i stället för att avvecklas. Att bygden och föreningslivet blomstrar. Ett diversifierat ägande ger också ett diversifierat brukande, vilket är positivt för naturvärden, biologisk mångfald och beredskap.

LRF har inte efterfrågat en översyn av lagen i den delen som handlar om att bolag ska få köpa jordbruksmark i högre utsträckning än idag. LRF anser inte att ytterligare möjlighet för sådana förvärv behöver införas i jordförvärvslagen. Det har inte hittills i utredningen framkommit något som övertygar om att en sådan förändring skulle ha så stora positiva effekter på kapitalanskaffning och ägarskiften så att det uppväger de negativa effekter på ägarbalansen som riskeras när vissa företag får förvärva mark i bolag.

LRF är däremot positivt till att lagen ses över i de delar där undantag riskerar att användas så att ägarbalansen rubbas, till exempel frågan om förvärv genom att fastigheter testamenteras till bolag. Den frågan har utredningen lagt ett delbetänkande om som LRF är positivt till. Enligt förslaget ska även förvärv genom testamente förvärvsprövas, vilket utgör en långsiktigt bra lösning för att upprätthålla ägarbalansen.

LRF har också framfört till regeringen att reglerna kring juridiska personers möjlighet till förvärv efter att mark avstås för naturvårdsändamål behöver ses över. Det handlar om när stora fastigheter avstås till staten för naturvårdsändamål (t.ex. fjällnära skog) och juridiska personer ges möjlighet att förvärva skog i andra delar av landet i konkurrens med fysiska personer. Regeringen har nyligen gett Skogsstyrelsen och Jordbruksverket i uppdrag att se över reglerna om markavståenden för naturvårdsändamål i jordförvärvslagen.

De gånger frågan har behandlats av LRFs riksförbundsstämma har besluten uteslutande landat i ett ställningstagande att behålla en balans mellan olika ägarkategorier, det vill säga att lagstiftningen fortsatt har en viktig funktion som reglering av vem som får förvärva jordbruksmark. Det senaste beslutet är från år 2023 då stämman enades om att uppdra åt riksförbundsstyrelsen att arbeta för de justeringar av jordförvärvslagen som behövs i syfte att bevara balansen mellan olika ägarkategorier.

En statlig utredning tillsattes år 2023 för att utreda om vissa bestämmelser i jordförvärvslagen bör förändras. Utredningens direktiv kan man läsa här. Regeringen har givit utredaren i uppgift att:

• Bedöma om investeringsintensiva jordbruksföretag som bedrivs i aktiebolagsform bör kunna ges tillstånd att förvärva viss jordbruksmark
• Om det bedöms möjligt, lämna förslag som innebär att förvärv genom testamente omfattas av prövning enligt jordförvärvslagen,
• Analysera och anpassa bestämmelserna om tillstånd till förvärv av lantbruksegendom i glesbygd till dagens förhållanden

Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.

I slutet av 2024 delredovisades uppdraget som avser om förvärv genom testamente bör omfattas av prövning enligt jordförvärvslagen. Betänkandet finns att läsa här. LRF har ställt sig LRF positivt till utredningens förslag då det innebär att alla förvärv genom testamente behandlas lika och att förslagen innebär en förändring som LRFs medlemmar efterlyst och som stämman behandlat. LRFs remissvar kan läsas här.

Utredningens kommande förslag för de två andra uppdragen kommer även de att behandlas i linje med den av riksförbundsstämman angivna inriktningen.