LRFs EU-strategi

Strategin innehåller även frågor som rör arbetssätt, roller och ansvar inom organisationen för frågor som är kopplade till EU-beslut. EU-strategin är en uppföljning av styrelsens diskussioner och beslut om ambitionsnivå och arbetssätt för LRFs internationella arbete i stort, inkluderande på EU-nivå, i september 2013 och februari 2014.

LRF tog redan 1990 ställning för ett svenskt medlemskap i EU och ser fortsatt positivt på EU-samarbetet och Sveriges medlemskap. I grunden handlar EU om att länder i Europa ska möta framtiden genom samförståndslösningar och inte genom väpnade konflikter. I det sammanhanget är fri handel och fri rörlighet på en gemensam marknad ett bra sätt att knyta samman olika länders befolkningar och ekonomier.

För LRFs medlemmar innebär EU-medlemskapet fördelar genom den stabilitet som den gemensamma jordbruks- och handelspolitiken ger. Tillgången till en marknad med 500 miljoner konsumenter innebär också stora möjligheter. Utvecklingen sedan EU-inträdet 1995 visar samtidigt att konkurrensen på den gemensamma marknaden är stark och svenskt jordbruk har tappat marknadsandelar de senaste decennierna. Med den nationella livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade i juni 2017 finns bättre förutsättningar än tidigare att stärka konkurrenskraften i den svenska livsmedelsproduktionen.

Idag utmanas samtidigt de goda intentionerna bakom EU-samarbetet. Eurokrisen vittnar om att medlemsländernas ekonomier utvecklas olika. Utfallet av den brittiska EU-folkomröstningen visar på en risk för ökad misstro mot de beslut som fattas i Bryssel och nationella populistiska strömningar finns i flera länder. EU-kommissionens vitbok (mars 2017) om olika utvecklingsvägar för unionen är därför en relevant plattform för en viktig diskussion om det framtida samarbetet.

För LRFs vidkommande är det viktigt att slå vakt om den fria rörligheten på den gemensamma marknaden. För att uppnå detta krävs konkurrensneutrala villkor för de företag som agerar på EU-marknaden. Regelverk som påverkar handeln, exempelvis jordbrukspolitiken eller andra produktionsvillkor, bör alltså vara gemensamma för alla medlemsländer. När det gäller utvecklingen av EU-samarbetet utöver unionens kärnvärden – fredsprojektet och den gemensamma marknaden –är det centralt att medlemsländerna går i takt och att den nationella suveräniteten behålls i de frågor där det inte finns ett särskilt mervärde att beslut fattas på EU-nivå.

• Det är viktigt att EU så långt som möjligt har gemensamma regler inom de områden där det finns en gemensam politik, till exempel inom jordbrukspolitiken. Nationell politik och regler tenderar att snedvrida konkurrensen. På skogsområdet är förutsättningarna för skogsbruk i medlemsländerna så vitt skilda att en gemensam EU-politik inte är ändamålsenlig.
• Det är viktigt att Sverige aktivt arbetar för ett bra återflöde av EUs budgetmedel till Sverige, till exempel genom den gemensamma jordbrukspolitiken, landsbygdsutveckling/regionalstöd och inom forskningsområdet.
• Det är viktigt att EU sätter ambitiösa mål inom klimatpolitiken. För LRF är det avgörande att jord- och skogsbrukets stora möjligheter att bidra till att uppnå dessa mål som inte ska begränsas.
• Det är fortsatt viktigt att regeringen och svenska myndigheter involverar intressenter som LRF i EUs beslutsprocesser.
• Det är viktigt att den svenska regeringen implementerar EU-regler med avsikten att skapa bästa möjliga förutsättningar för svensk produktion samtidigt som reglerna uppfylls.
• Det är viktigt att EUs regler förenklas och att regelverken är relevanta i medlemmens vardag.

En mycket stor del av de frågor som berör och påverkar LRFs medlemmars och deras företag har sin grund i beslut på EU-nivå. LRF ska därför bedriva ett aktivt påverkansarbete på EU-nivå i Bryssel för alla frågor som berör LRFs medlemmar och har någon koppling till EU-beslut.

EU och Bryssel ska användas som hävstång i påverkansarbetet i Sverige, både på nationell och regional nivå, gentemot svenska beslutsfattare och tjänstemän inom departement och myndigheter. Detta innebär att LRF aktivt påverkar den svenska regeringen att driva frågor på EU -nivå i en riktning som stärker det gröna näringslivet i Sverige och som säkerställer att de svenska jord- och skogsbrukarna har likvärdiga eller bättre förutsättningar än sina europeiska kollegor.

LRF påverkar också de svenska beslutsfattarna och tjänstemännen inom departement och myndigheter så att beslutade EU-regler införs på ett pragmatiskt sätt i Sverige så att det skapar så bra förutsättningar som möjligt för de svenska jord- och skogsbrukarna.

LRFs styrelse och ledning integrerar EU-perspektivet i verksamhetsplaneringen. Även andra fora inom LRF såsom branschdelegationer och riksförbundsråd bör regelbundet diskutera aktuella EU-frågor, EU-beslut och processer samt hur arbetet bedrivs i organisationen.

För att uppnå resultat i påverkansarbetet har LRF alltid en gemensam strategi och ett gemensamt budskap, såväl i EU som nationellt. Dessa budskap baseras på LRFs strategiska mål samt andra ställningstaganden och anpassas efter målgrupp. Detta innebär att strategin för hur en fråga drivs på EU-nivå ska tas fram gemensamt av enheter, sakområdesexperter och EU-experter. Avgörande är att LRF genom Brysselkontoret har nätverk och kunskap om påverkansarbetet i EUs beslutsprocesser.

Påverkansarbetet kännetecknas av hög kunskap om EUs beslutsprocess, kompromissvilja och tydliga budskap som kommer vid rätt tidpunkt

För ett effektivt påverkansarbete i Bryssel är det viktigt att LRF har gedigen kunskap om processer, roller och argument och är aktivt i ett tidigt skede i beslutsprocessen.

Arbetet ska kännetecknas av kompromissvilja, att kunna utveckla alternativa lösningar och förslag samt att aktivt kommunicera resultatet och processerna hemåt i organisationen. En framgångsfaktor i arbetet är proaktivitet; att vara med tidigt och delta aktivt i beslutsprocesser som är viktiga för LRFs medlemmar.