OECD-FAO Agricultural Outlook 2025-2034

Indien och länderna i Sydostasien fortsätter driva konsumtionsökningen av jordbruksprodukter den kommande tioårsperioden. Hela 39 procent av efterfrågetillväxten väntas komma från länder i södra och sydöstra Asien. 

En hög konsumtionstillväxt väntas även i världens låginkomstländer, särskilt länderna i Afrika söder om Sahara väntas en ökad konsumtion. I dessa länder är det inte samma höga inkomsttillväxt utan en stark befolkningsutveckling som driver efterfrågan. 

Kina, som länge varit det land som drivit konsumtionstillväxten fortsätter tappa tillväxtkraft till Indien. Landet väntas de kommande tio åren stå för 13 procent av konsumtionstillväxten, att jämföra med 32 procent de gångna tio åren. 

Världens produktion av jordbruksprodukter väntas öka med 14 procent de kommande tio åren. Animaliesektorn väntas leda produktionstillväxten när den svarar upp mot förändringar i efterfrågan. Mejeriprodukter och kyckling bedöms vara animalieprodukterna med starkast utveckling och investeringar i animalieproduktion är att vänta, särskilt i Asien.

För de reala priserna på jordbruksprodukter förutspås visst fall det kommande decenniet. Detta bedöms sätta press på enskilda lantbrukare, särskilt mindre sådana med lägre produktivitet att förbättra denna. Fortsatta effektivitetsförbättringar, tillämpning av innovativ teknik, förbättrad tillgång på insatsvaror, kunskap, marknader samt effektiva metoder för att hantera affärsrisker bedöms avgörande för att säkerställa jordbrukets inkomster och försörjning.

OECD FAO Agricultural Outlook 2025-2034 gör precis som tidigare rapporter en utblick framåt de tio närmaste åren för utvecklingen på de internationella marknaderna för olika jordbruksråvaror. Rapporten är den tjugoförsta i ordningen där OECD och FN organisationen FAO samarbetar om innehållet.

Rapporten bygger på data fram till och med december 2024. Grundläggande i analysen är en avtagande befolkningstillväxt på 0,8 procent, en stabil global ekonomisk tillväxt av inkomsten per capita på 1,6 procent per år över perioden och där den största tillväxten väntas i Indien som väntas nå 5,4 procent per år och där Kina väntas växa med 3,8 procent. 

Analysen är precis, som under flera år vid det här laget, gjord i en tid med många osäkerheter som kan påverka utsikterna. En särskild analys gör OECD FAO av hur marknaden för handelsgödsel är nära sammankopplat med världens jordbrukspriser och en trygg livsmedelsförsörjning. Se Box 1.2 på sidan 22 i rapporten.

Den senaste utvecklingen i USAs utrikespolitik, som tidsmässigt ligger efter OECD FAOs datainsamling, uttrycker OECD FAO som att den ”innebär viss osäkerhet i de nuvarande grundprognoserna, särskilt när det gäller internationell handel, livsmedelsbistånd och globala initiativ för hållbar utveckling”. 

Världens låg- och medelinkomstländer fortsätter driva på tillväxten i världens efterfrågan. Den totala konsumtionen av jordbruksprodukter och fisk förväntas växa med 13 procent fram till 2034. Även om konsumtionen växer både i låg- och medelinkomstländer är det stor skillnad grupperna emellan. I medelinkomstländerna kommer hälften av den växande efterfrågan från ökad konsumtion per capita medan den i världens låginkomstländer till 75 procent kommer från en stark befolkningsökning.

Stigande inkomster, särskilt i världens medelinkomstländer, väntas öka det dagliga kaloriintaget per capita av kött, mejeriprodukter, fisk och andra animaliska produkter med 6 procent de kommande tio åren. I världens låginkomstländer kommer kaloriintaget av dessa näringsrika livsmedel att förbli lågt, endast 143 kilokalorier 2034, vilket är långt under de 300 kilokalorier som FAOs definition av en hälsosam diet (Healthy Diet Basket). 

OECD FAO konstaterar att här finns strukturella hinder, som skapar stora skillnader i människors möjlighet att tillgå näringsrika livsmedel. Bland annat nämner man begränsad tillgång på proteinrika livsmedel som människor har råd med.
Kinas roll som drivande i världens konsumtion av jordbruksprodukter och livsmedel fortsätter avta och Indien och Sydostasien tar över den drivande rollen med växande städer och ökat välstånd. Kina, som stod för 32 procent av världens konsumtionstillväxt det föregående årtiondet, väntas framåt stå för 13 procent. Även Afrika söder om Sahara väntas se stora konsumtionsökningar till följd av stark befolkningstillväxt.

Världens produktion av jordbruksprodukter väntas öka med 14 procent i reala termer över utblicksperioden. Det är världens medelinkomstländer som väntas står för den största delen av produktionsökningen.

Jordbrukets produktionsökning väntas framför allt komma från produktivitetsförbättringar, men i viss grad också från utvidgad växtodlingsareal och större djurbesättningar, särskilt i Afrika och södra Asien, där tillgången till moderna odlingsmetoder fortfarande är begränsade och utvecklingspotentialen fortsatt är stor. 

Det är en kombination av successivt ökad användning av innovativ och förbättrad teknik, investeringar och intensivare användning av gödselmedel, foder och andra insatsvaror i medelinkomstländer som bidrar till utvecklingen. 

Den ökade produktionen väntas trots produktivitetsförbättringar innebära 6 procent högre utsläpp av växthusgaser för jordbrukssektorn. Störst utsläppsökning väntas i Afrika och Latinamerika.

OECD FAO bedömer det, enligt gjorda scenarioanalyser, möjligt att få bort undernäringen i världen och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser med till 2034 med 7 procent jämfört med dagens nivå förutsatt att man får till en 15 procentig produktivitetsökning och samtidigt vidtar utsläppsminskande teknik på bred front.

Förväntade produktivitetsförbättringar globalt bedöms sätta viss press nedåt på de reala priserna på jordbruksråvaror och trenden med långsiktigt fallande reala priser fortsätter.

OECD FAO poängterar att detta är en utmaning för världens jordbruksproducenter, särskilt mindre och med sämre naturliga förutsättningar. Ny teknik och innovation som når alla lyfts fram som viktigt för att möta jordbrukets utmaningar. Förutom att stödja insatser för att förbättra produktivitetstillväxten måste regeringarna också se till att jordbrukarna får bättre tillgång till marknader och lokalt anpassade stödprogram, konstaterar OECD FAO.

OECD FAO poängterar också att de verkliga priserna och hur de rör sig kommer att påverkas av väderchocker, störningar i leveranskedjan och geopolitisk osäkerhet.