Så går det för svensk växtodling

Sverige och EU behöver en gemensam plan för växtnäring. På kort sikt måste gödsel till rimliga priser säkras genom slopade tullar för alla utom Ryssland och Belarus samt ett undantag för gödsel i den planerade koldioxidskatten. På längre sikt krävs satsningar på ökad inhemsk produktion av mineralgödsel och utveckling av fossilfria alternativ.  

Att Sverige som ett av få länder valt att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EUs nya utsläppshandelssystem ETS2 ökar kostnaderna kraftigt utan tydliga klimatvinster. Antingen behöver regeringen tänka om och exkludera vår sektor eller kompensera företagen fullt ut. Annars får svenska lantbrukare svårigheter att konkurrera med sina europeiska kollegor. 

Ett hållbart växtskydd är avgörande för stabila skördar. I dag fasas verksamma ämnen ut snabbare än nya lösningar godkänns, vilket gör att lantbrukarna får allt färre verktyg samtidigt som klimatförändringarna ökar trycket från nya skadegörare. Snabbare beslut, gemensamma EU-regler och modern teknik behövs för en mer effektiv och hållbar växtodling. 

Viltskador kostar lantbruket miljarder varje år och är en av de största orsakerna till försämrad lönsamhet. Effektivare viltförvaltning av vildsvin och hjort, fler tillåtna fällor och enklare möjlighet till skyddsjakt på hjort krävs för att lantbrukare ska kunna skydda sina grödor.