Så vill LRF öka miljö- och klimatnyttan

Agropark blomsteräng

LRF vill se en lönsam omställning till ett fossilfritt lantbruk år 2030. Det är målet i den färdplan för fossilfri konkurrenskraft som LRF tillsammans med Lantmännen, Arla och HKScan tagit fram för lantbruket inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.  

Dessutom är det viktigt att lantbrukssektorn behåller och stärker sin ledande roll i hållbarhetsarbetet, samt att svenskt jord- och skogsbruk är en möjliggörare för andra branscher att bli fossilfria. 

Men för att målen ska kunna uppnås krävs även stöd från politiskt håll, exempelvis: 

  • Ökade satsningar på forskning och innovation samt möjliggörande av investeringar med syfte att fossila drivmedel, olja, betong och plast ska kunna ersättas av förnybara svenska råvaror. 

  • Utjämnade villkor inom EU. LRF menar att det är angeläget att Sverige samarbetar inom EU för att harmoniera villkor för lantbruket. Andra länders lantbrukare bör inte får mer fördelaktiga ersättningar utan motsvarande prestanda, som riskerar att slå ut svensk, mer hållbar och därmed dyrare, produktion av mat, bränsle och biomassa.  

  • Tillsätt en utredning om fördelning av ansvar för klimatanpassning för landsbygd med jord­- och skogsbruk i fokus. Utred det ekonomiska behovet av åtgärder för klimatanpassning som syftar till att hitta ekonomiska modeller för hur arbetet ska bekostas.  

  • Satsa på produktionsstöd till fossilfria insatsvaror såsom fossilfritt mineralgödsel. 

  • Inför jordbruksavdraget och biopremien (enligt utredningen Vägen till fossiloberoende jordbruk) så att lantbruksföretagen kan minska sitt fossila beroende utan att förlora i konkur­renskraft. 

  • Fortsätt prioritera företagen inom de gröna näringarna i statliga satsningar inom Klimat­klivet och Industriklivet.  

  • Gör en översyn av förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar för att möjlig­göra fler effektiva investeringar på gårdsnivå 

  • Genomför förslagen i utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk. 

  • Uttalade mål för minskade konsumtionsbaserade utsläpp. 

  • Utveckla deltagardriven pilotsatsning för lokalt arbete för biologisk mångfald.  

  • Säkerställ att det finns tillgång till effektiva och ekonomiskt försvarbara metoder för att kontrollera växtskyddsproblem. Det inkluderar tillgång till biologiska, kemiska och förebyggan de metoder, samt utveckling av nya alternativ.  

  • Förenkla och förbättra regelverk och rutiner för miljökonsekvensbeskrivningar.  

  • Ge Naturvårdsverket i uppdrag att förändra den svenska rapporteringen av skyddad natur samt naturtyper i syfte att efterlikna övriga EU.  

  • Förändra artskyddsförordningen genom att särskilja de svenska fridlysningsbestämmel serna så att de inte omfattar pågående mark användning, som skogsbruk.  

  • Tydliggör lagstiftningen om utredningsansvar avseende förekomst av arter i skogen.  

  • Uppdatera Sveaskogs ägardirektiv där det tydliggörs att Sveaskog inte får förärva enskild ägd mark.  

  • Tillsätt en utredning om förändrad tillämpning av Århuskonventionen i Sverige i syfte att begränsa rättsprocesser som drivs mot enskilda skogsägare utan kostnad. Idag läggs alla kostnaderna för domstolsprocesser på staten och skogsägaren.