Alla ville till Kindasågen

Det var ett brett startfält med samtliga partifärger som mötte upp på Kindasågen, extra roligt att några nya riksdagskandidater passade på att fördjupa sina kunskaper. Företrädare för Kindasågen och Södra presenterade expansionsplanerna som ska effektivisera och öka nyttjandet av råvaran och restprodukterna.

Tyvärr har tillståndsprocesserna dragit ut på tiden, vilket blev ett medskick till politikerna. Dessa behöver vara effektiva och förutsägbara så att investeringar kan förverkligas istället för att bromsas eller hindras. Förhalning får även konsekvenser för andra delar, eftersom en utökning av sågens verksamhet även ger annan sysselsättning som entreprenörer, underhåll, transporter med mera.

Hela samhället påverkas av sågens närvaro, som kompetensutveckling, utbildning, infrastruktur, kultur och social service. I en liten kommun som Kinda är industrin helt avgörande för samhället, betonade de kommunpolitiker från Kinda som var med under dagen.

Att skogen levererar visades på en hylla med olika vardagsprodukter som innehöll exempelvis såpa, vettexdukar, kläder, parfymer, tvättmedel, bränslepellets, strö och livsmedelsförpackningar utöver trä och papper. Det finns stora klimatvinster att byta ut det svarta kolet mot det gröna, och Sverige är duktiga på denna teknikutveckling och ser skogens tillgångar.

Långsiktighet och förutsägbarhet var även ett bärande perspektiv i samtalet om skogsbruket. Hälften av skogsmarken i Sverige ägs av privatpersoner, dessa levererar över hälften av råvaran till landets skogsindustri.

Skogen är även viktig för lantbruksföretag då två tredjedelar av lantbrukare äger skog. Det möjliggör generationsskiften, investeringar på gårdar och en stabilitet i företagsekonomin vid svängningar på marknaden eller i klimatet.

I Sverige har politiken bestämt att det ska vara balans mellan enskilt ägande och bolagsmark. Det skapar stabilitet med mångfald av ägare och lokal företagsamhet. En stark äganderätt bidrar tydlig till ansvar och långsiktig förvaltning. Skogen och klimatet var ett pass som väckte en del resonemang, ska skogen stå eller brukas? Både och var ett medskick,

– Det behöver vara balans i virkesuttaget och målet måste vara att skogen är en långsiktig kolsänka samtidigt som vi kan ta ut virke över tid, sa Sofia Backéus som medverkade från LRF Skogsägarna. Sveriges skogar binder in mer än landets totala utsläpp genom fotosyntesen, ju mer träden växer desto mer kol binds in.

– Ser vi tillbaka i historien har virkesförrådet fördubblats på 100 år. Riksskogstaxeringen, som är unik för Sverige, har mätt tillståndet i skogen sedan 1923. Analyserna visar även hur skogen förändrats sedan senaste skogsvårdslagen 1993, vi får alltmer äldre skog, lövskog, mer död ved mer gamla träd med flera indikatorer på ett mer balanserat tillstånd mellan produktion och miljömål, berättade Sofia Backéus.

Nya riktlinjer arbetas nu fram av regeringen, iform av skogspropositionen. Under senare år har rättsutvecklingen skapat oro och orimliga processer för enskilda skogsägare. Detta behöver styras upp så att skogsägare ska kunna känna trygghet i sitt företagande och kunna bruka sin skog med naturhänsyn, utan att stoppas i domstol.

Avslutningsvis fick deltagarna reflektera över sina främsta intryck från dagen. Några exempel var att tänka både på historien men framförallt på framtidens skogar och kommande generationer av skogsbrukare. 
Det behövs mer kunskap hos allmänheten, så vi har en verklighetsbaserad grund om hur skogsbruk bedrivs.

Det lokala perspektivet är viktigt, att enskilda skogsägares företag är lönsamma, samtidigt som skogen är viktig för hela samhället i form av produkter, sysselsättning och ekosystem. Spännande med investering i en mindre kommun, inte bara i storkommuner, för regional utveckling och boendemiljöer.

Byråkrati och tillståndsprocesser behöver effektiviseras för att bidra till utveckling istället för att bromsa den. Klimatförändringar är något som skogsägare redan idag märker av och försöker anpassa sig till för att ha frisk skog en hel omloppstid framåt.