Borlänge kommun gör fel vägval gällande bostadsexploatering i Bro

Vi menar att kommunstyrelsen i Borlänge gör fel vägval genom att bevilja investeringsmedel för att påbörja exploatering av jordbruksmark för bostäder i Bro. Därför har vi överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Falun och vi vill här redogöra för några anledningar varför kommunstyrelsens beslut är så felaktigt.

Till att börja med baseras beslutet på en detaljplan från 1993 som bygger på den tidens bedömningar. Att genomföra den nu medför att dagens lagstiftning, kommunens egna strategier och beslut samt dagens insikt om hur framtidens hållbara samhälle behöver utformas ej uppfylls.

Här följer en uppräkning av några av de aspekter som besluten åsidosätter.

Livsmedelsstrategin är under översyn för ökad matproduktion ur bl.a. beredskapssynpunkt. Målen i den riskerar att bli svårare att uppnå om jordbruksmark exploateras. Det i en situation då vi måste producera mer mat i Borlänge och Sverige, inte mindre.

Klimatförändringarna medför att södra Europas och andra områdens produktionsförmåga försämras kraftigt. Motsvarande drabbar ej oss i norra Europa. Men det innebär att vi får ett ökat försörjningsansvar för drabbade områden.

Kommunen förespråkar en hög andel ekologisk mat. Då behövs större jordbruksarealer för produktionen av dessa. Då är det primärt att behålla den egna arealen när det finns möjlighet.

Kommunen har framfört att jordbruksmark och bostadsbyggande är motstående intressen. Kommunen väljer bostäder trots att från 1999 gäller Miljöbalken 3:4 och det finns andra godtagbara lösningar för bostadsbyggande.

Planen anger att dagvatten från parkering och trafikytor ska omhändertas lokalt. Det står inget om dagvatten i övrigt, vilket kan krångla till det ytterligare för angränsande mark eller markavvattningsföretag.

Dagens och framtidens regn är betydligt kraftigare än vad som beaktades när planen togs fram. Vi anar en eventuell risk för ras- eller skred i beskrivningen av markförhållanden med sluttning ner mot Tunaån. Risken för ras och skred är en av Länsstyrelsens överprövningsgrunder för detaljplaner.

Sammanfattningsvis menar vi att om kommunens beslut får gälla innebär det att en kommun kan fatta beslut som strider mot aktuell lagstiftning, egna strategier och målsättningar, dagens kunskaper och insikter om framtidens behov. Då saknar förvaltningsmyndigheter de verktyg som behövs för att möjliggöra ett hållbart samhälle för kommande generationer.

Börje Eriksson, ordförande Naturskyddsföreningen Borlänge

Anders Haglund, ordförande Stora Tuna-Torsångs LRF-avdelning

Mats Mårtensson, ordförande LRFs kommungrupp i Borlänge

Det här är en debattartikel inskickad till Borlänge Tidning och Dala-Demokraten.