Bruka jorden eller svälta?

Gudrun Haglund-Eriksson

"I det läget som världen är i nu behövs all areal som kan producera livsmedel. Jordbruk som all annan mänsklig verksamhet har sin påverkan"

Det finns krafter som tycker att stora mängder av areal ska återvätas. För en så där 100–150 år sedan så invallades eller dränerades mycket mark genom dikningsföretag. Det handgrävdes nya diken och kanaler. Det var inte så mycket att välja på om man ville ha mat på bordet. Eller så var det att köpa en båtbiljett till andra sidan Atlanten.

I regel blev det bra åkrar när marken inte längre var översvämmad. I det läget som världen är i nu behövs all areal som kan producera livsmedel. Jordbruk som all annan mänsklig verksamhet har sin påverkan. Alla jordar läcker näring. Även när de inte odlas. Däremot kan man göra ett antal åtgärder för att för att minska läckaget.

Dammar av olika slag, rensning av bäckar, skyddszoner mot vattnet och fånggrödor är en del som kan göras. Men även lokalisera punktkällor med stora utsläpp. Därtill bräddar kommunerna sina avlopp. Självklart ska vattnet skyddas men kraftigt modifierade vatten som grävda vattendrag har sitt berättigande i jordbrukslandskapet. Vi ska inte inbilla oss att andra länder i en krissituation är villiga att exportera billiga livsmedel till Sverige.

Spångarebäcken i Hunnestad, Varberg är en grävd bäck. Ett antal intresserade vandrade längs bäcken och diskuterade flitigt. LEVA, "lokalt engagemang för vatten" genom Harald Lagerstedt som höll i träffen.

Intresserade av att veta mer eller ev gå en cirkel?
Studiecirklar om diken: Aktiv förvaltning och underhåll av enskilda samt samfällda diken

 

Birgit Jönsson