Ett starkare skydd för enskilda skogsägare behövs

En ny rapport från Skogsstyrelsen visar att nuvarande regler i jordförvärvslagen riskerar att rubba balansen bland olika kategorier av skogsägare. LRF Skogsägarna har länge varnat för att det nuvarande regelverket möjliggör för skogsbolag (juridiska personer) att köpa mark från enskilda skogsägare (fysiska personer), vilket driver upp priserna och minskar det enskilda ägandet på landsbygden.

LRF Skogsägarna har tidigare gjort en hemställan till regeringen om att utreda hur lagen kan ändras för att skydda det enskilda skogsägandet. Regeringen har därefter gett myndigheterna i uppdrag att analysera frågan, och Skogsstyrelsens rapport är en del av detta arbete.

– Skogsstyrelsens rapport bekräftar det som LRF Skogsägarna länge har lyft, nämligen att jordförvärvslagen i kombination med dagens naturskyddspolitik möjliggör för bolag att köpa mark från enskilda skogsägare, och att detta rubbar ägarbalansen och driver upp priserna på ett sätt som omöjliggör för mindre skogsägare att köpa skog, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Skogsägande bidrar till investeringar på landsbygden

Jordförvärvslagen har funnits i över 100 år och syftar till att gynna sysselsättning och boende i glesbygd. Lagen ska behålla balansen i markinnehav mellan bolag och enskilda när det gäller lantbruksegendomar, såsom skogsmark. LRF Skogsägarnas rapport Skogen – ryggraden i landsbygdens ekonomi visar även att det finns en tydlig koppling mellan skogsägandet och investeringar på landsbygden. Cirka hälften av inkomsterna som lantbrukare får från skogsbruket återinvesteras i gården, till exempel i nya stallbyggnader eller maskiner.

I dag har skogsbolag en möjlighet att köpa mark från enskilda när bolagen har avstått mark till staten för naturvårdsändamål. Rapporten från Skogsstyrelsen konstaterar att denna möjlighet används av bolagen i mycket stor utsträckning.

– Jordförvärvslagen är till för att skydda oss mindre skogsägare. Samtidigt ser vi nu att skyddet inte är tillräckligt starkt. Det enskilda skogsägandet minskar successivt i Sverige, och vår mark tas framför allt över av staten men köps även upp av bolag som har skyddat sin egen mark. Regeringen behöver täppa till denna lucka i lagen, säger Paul Christensson.

Risk för ökad obalans i markägandet

LRF ser risker med att kommande EU-lagstiftning, i kombination med dagens artskyddsförordning, kommer att innebära ökade krav på skydd av enskilda skogsägares skogar. Det finns därmed en risk att den nuvarande obalansen i markägandet blir än större.

För att värna landsbygden och en rättvis samt hållbar markanvändning måste lagstiftningen justeras. LRF föreslår att bolag som avstår mark för naturvårdsändamål i stället ska kunna köpa annan bolagsägd eller statligt ägd mark, eller att ett markbytesprogram liknande det tidigare ESAB-programmet återinförs.

Några av slutsatserna från Skogsstyrelsens rapport

• Ägandet av produktiv skogsmark som inte omfattas av formellt skydd har ändrats i viss omfattning sedan 2005, där skogsägandet bland enskilda skogsägare har minskat med 1 procentenhet, medan bolagens ägarandel har ökat med 1 procentenhet för landet som helhet.
  
  
• Prisnivåerna på skogsmark är i genomsnitt högre när ett skogsbolag står som köpare än när köparen är en enskild skogsägare. Regionalt kan prisskillnaderna i snitt vara från ett par procent upp till 30 procent högre, vilket signalerar att bolagen har stor påverkan på marknaden och prisbildningen.
  
  
• Flera länsstyrelser anser att den nuvarande bestämmelsen leder till en risk för snedvridning av markägandet till bolagens fördel och att ägarbalansen rubbas.

Skogsstyrelsens rapport (skogsstyrelsen.se)

LRF Skogsägarnas rapport Skogen – ryggraden i landsbygdens ekonomi