EU godkänner gensaxen – ger mer robusta grödor

Efter flera års diskussioner har EU nu klubbat igenom ett nytt regelverk för växter som tagits fram med nya genomiska tekniker, NGT. Den mest kända metoden är gensaxen. Den gör det möjligt att mer precist utveckla grödor med egenskaper som också skulle kunna uppstå genom traditionell växtförädling.

För LRF är beskedet viktigt. Svenska lantbrukare behöver tillgång till samma verktyg som konkurrenter i andra delar av världen, särskilt när klimatet förändras och kraven på en robust livsmedelsproduktion ökar.

– Framtidens robusta lantbruk avgörs av vår förmåga att utveckla nya sorters grödor som står emot sjukdomar, klarar extremväder och är anpassade för svenska förhållanden. Med ny växtförädlingsteknik som gensaxen har vi nu möjligheten att göra det på riktigt, säger Lennart Nilsson, förbundsstyrelseledamot i LRF.

Varför är det viktigt för lantbruket?

Många lantbrukare har de senaste åren drabbats av torka, värmeböljor och kraftiga regn. Samtidigt behöver svensk livsmedelsproduktion bli både starkare och mer motståndskraftig. Med modern växtförädling kan nya sorter tas fram snabbare och mer träffsäkert. Det kan handla om grödor som:

• klarar svårare väderförhållanden
• står emot sjukdomar bättre
• nyttjar växtnäring mer effektivt
• ger jämnare skördar när odlingsförutsättningarna förändras.

– Vi behöver verktyg som gör att svenska lantbrukare kan fortsätta producera mat även när förutsättningarna blir tuffare. Därför är det här ett viktigt besked för både svensk livsmedelsproduktion och Sveriges beredskap, säger Lennart Nilsson.

Mer likvärdiga konkurrensvillkor

Tekniken används redan i flera länder utanför EU. LRF har länge drivit på för att även europeiska lantbrukare ska få tillgång till modern växtförädling. När reglerna är på plats kan växtförädlingen i Europa ta viktiga steg framåt. Det stärker förutsättningarna för forskning, innovation och sorter som fungerar i svenska odlingssystem.

– Sveriges beredskap börjar med förmågan att producera mat. Ju mer mat vi kan producera i Sverige, desto bättre står vi rustade vid kriser, störningar i handeln eller andra händelser som påverkar importen av livsmedel, säger Lennart Nilsson.

Det här händer nu

Flera detaljer återstår innan de nya reglerna kan börja användas fullt ut. LRF fortsätter att följa arbetet för att regelverket ska bli praktiskt användbart för lantbrukare, forskare och växtförädlare.

På sikt kan tekniken bidra till grödor med egenskaper som är viktiga för svensk odling, till exempel potatis med bättre motståndskraft mot bladmögel, spannmål med lägre upptag av oönskade ämnen eller sorter som bättre klarar perioder av värme och torka.