Finska lantbrukare på besök hos LRF

Besöket arrangerades av finska MTK med syfte att jämföra förutsättningarna för jordbruket i Sverige och Finland. Under besöket presenterade LRF:s experter Anna Redner, Ulrika Åkesson och Jenny Asplund tre perspektiv på aktuella frågor för svenskt jordbruk: lönsamhet och konkurrenskraft, den gröna omställningen samt livsmedelsstrategi och försörjningsberedskap.

Lönsamhet ger möjlighet att ställa om

En central del av samtalet var sambandet mellan lönsamhet och hållbarhet. Lantbruksföretag behöver ekonomiskt utrymme för att kunna investera, utveckla produktionen och genomföra nya klimat- och miljöåtgärder.

LRF:s analys i rapporten Kostnader för jordbrukets gröna omställning användes för att konkretisera frågan. Den uppskattar behovet till omkring 90 miljarder kronor i investeringar och 10 miljarder kronor i årliga åtgärder. Sammantaget beräknas det motsvara cirka 20 miljarder kronor per år, eller en ökning av produktionskostnaderna med omkring 25 procent.

Rapportens exempel från en växtodlingsgård och en mjölkgård visade hur olika miljö- och klimatåtgärder påverkar gårdens ekonomi. De finska deltagarna såg beräkningarna som ett intressant sätt att synliggöra den samlade kostnaden för omställningen och diskussionen kom också att handla vikten av att kostnaderna i slutänden fördelas i livsmedelskedjan.

Liknande förutsättningar i Sverige och Finland

Samtalen visade också flera gemensamma utmaningar. Sverige och Finland är två skogrika länder där jordbruk, skogsbruk och livsmedelsproduktion behöver fungera tillsammans.

För svensk mjölkproduktion är detta särskilt tydligt i skogs- och mellanbygder, där åkermark, betesmark, djurhållning och skog ofta är delar av samma företag och landskap. I presentationen lyftes därför behovet av politik som ser dessa samband och inte behandlar olika markslag och verksamheter helt isolerat från varandra.

I diskussionen berördes också samspelet mellan kommande nya förordningarna EU:s avskogningsförordning, EUDR, och naturrestaureringsförordningen, NRL. För skogrika länder som Sverige och Finland är möjligheten att förena olika miljömål med behovet av aktiv jordbruksmark en viktig fråga.

Ökad livsmedelsproduktion och stärkt beredskap

Den tredje delen av diskussionen handlade om Sveriges livsmedelsstrategi och arbetet med att stärka livsmedelsberedskapen. Den svenska livsmedelsstrategin uppdaterades 2025 med ambitionen att skapa mer konkreta mål för bland annat produktionen.

En aktuell satsning är arbetet med beredskapslager av spannmål, där norra Sverige är särskilt prioriterat på grund av den begränsade produktionen i området och dess militärstrategiska betydelse.

Diskussionen knöt samtidigt an till djurhållningens betydelse för livsmedelsförsörjningen. I presentationen lyftes EU:s nya djurhållningsstrategi, där djurhållning beskrivs som en strategisk del av Europas livsmedelsproduktion, motståndskraft och landsbygdsutveckling. För både Sverige och Finland blir regionala förutsättningar därför viktiga när framtidens livsmedelsproduktion utvecklas.

Gemensamma frågor över Östersjön

Besöket visade att svenska och finska lantbrukare brottas med många av samma frågor. En gemensam slutsats från samtalet var betydelsen av att skapa förutsättningar för ett lönsamt jordbruk som både kan producera mer mat och fortsätta investera i klimat, miljö och beredskap.