GNI: Fortsatt tufft för det gröna näringslivet
2023-03-13
För sjunde kvartalet i rad visar LRFs konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex att företagarna i det gröna näringslivet ser negativt på konjunkturen de närmaste tre månaderna. Höga kostnader för många av lantbrukets viktiga insatsvaror, oro för framtida prisbild och efterfrågan på svenskproducerade livsmedel ligger bakom det negativa resultatet.
Första kvartalet 2023 landar Grönt näringslivsindex på 92,8, där värdet 100 innebär en neutral syn på den framtida konjunkturen. Det är en nedgång med 2 procentenheter jämfört fjärde kvartalet 2022. Fyra av fem delbranscher har en negativ syn på konjunkturen, och endast skogsbrukarna är optimistiska:
- Det är bekymmersamt att synen på den framtida konjunkturen i det gröna näringslivet fortsätter vara så svag. Det speglar ett högt kostnadsläge för viktiga insatsvaror och oro för hur framtida prisbild och efterfrågan kommer att utveckla sig, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF.
Investeringsviljan i animaliesektorn måste öka
Det finns en oro i flera av delbranscherna för framtida sjunkande efterfrågan mot bakgrund av den höga inflationen och de ökade kostnader som drabbat många hushåll på många områden. Samtidigt ligger kostnaderna för viktiga insatsvaror som mineralgödsel och el fortsatt högt. De stigande räntorna tillsammans med oro för marknadsnedgång leder till att vi detta kvartal kan konstatera att det samlat investeras för lite inom animalieproduktionen. Animaliesektorn är motorn i svensk livsmedelsproduktion, och därför är det extra bekymmersamt att investeringstakten i den delbranschen är så låg att den inte ens räcker för att långsiktigt säkra dagens produktionsnivå.
- Vi vet att många av LRFs medlemmar skulle vilja vara i ett läge där de skulle kunna investera i sina företag, både för att bibehålla och öka sin produktion. Men för många lantbrukare finns det investeringsutrymmet helt enkelt inte, med höga kostnader för insatsvaror och osäkerheter kring hur betalning och efterfrågan kommer utvecklas framåt. Det är särskilt bekymmersamt eftersom Sverige befinner sig i ett läge där vi verkligen behöver öka vår livsmedelsproduktion, inte minst för att stärka vår försörjningstrygghet, menar Anna Karin Hatt
Viktigt med fortsatt god efterfrågan på svensk mat
- För att lösa ekvationen och säkra att företagen får utrymme att göra investeringar och öka sin produktion behövs det dels en uppdaterad livsmedelsstrategi med tydliga, siffersatta mål och ett starkt fokus på ökad lönsamhet och konkurrenskraft på gårdsnivå. Men det är också oerhört viktigt att svenska konsumenter och det offentliga köket fortsätta välja svenska produkter. En fortsatt god efterfrågan på svenska livsmedel är oerhört viktigt, särskilt i tider som dessa, avslutar Anna Karin Hatt.
