Inspel till en ny bredbandsstrategi

RJ Stumsnäs

Sveriges nuvarande bredbandsstrategi tar slut 2025 och regeringen har påbörjat arbetet med att utforma en ny strategi för konnektivitetsområdet. Behovet av digital infrastruktur för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet - som samtidigt innebär ett så begränsat markintrång som möjligt – är en ständigt aktuell medlemsfråga.

Människor som bor och bedriver verksamhet på landsbygden måste kunna tillgodogöra sig digitaliseringens möjligheter på samma villkor som i städerna. Att skapa en likvärdig tillgång till digital infrastruktur är inte enbart en rättvisefråga. Det handlar både om att skapa en trygghet för näringsidkare och offentliga aktörer att våga investera i digitala lösningar, som att få privatpersoner att flytta till eller bo kvar på landsbygden.

Det är i dagsläget inte klart om alla mål i Sveriges nuvarande bredbandsstrategi kommer att nås. Det som återstår framåt är att säkra tillgången till snabbt bredband och stabil mobiluppkoppling för de som ännu inte fått det, men också ta höjd för den digitalisering som vi ännu bara sett början på. Sverige behöver därför nya bredbandsmål, som skapar förutsättningar för en fortsatt digitalisering i hela landet.

För att säkerställa att Sveriges konnektivitets- och digitaliseringspolitik främjar hela Sverige har Byanätsforum ideell förening, Coompanion Sverige, Riksorganisationen Hela Sverige ska Leva, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Stadsnätsföreningen tagit fram ett gemensamt PM som tydliggör vad som krävs för att nå detta.

De gröna näringarnas behov av uppkoppling

LRF kommer under året även arbeta med att beskriva de gröna näringarnas behov av uppkoppling - vilka befintliga och nära förestående tekniska lösningar som finns idag inom exempelvis jord- och skogsbruket och dess behov av konnektivitet. Vi behöver medvetandegöra politiker, opinionsbildare och allmänheten om hur digitala våra näringar är och förklara att en skogsmaskin som ska styras i realtid behöver 5G, att djur som går på bete kan spåras med sensorer som kräver hög yttäckning samt hur förödande konsekvenserna skulle bli för djurvälfärd skulle bli om ett kylsystem eller en mjölkrobot skulle sluta fungera på grund av att den digitala infrastrukturen inte är tillräckligt robust.

Tekniken finns men det behövs bättre affärsmodeller och att den digitala infrastrukturen når platser där våra medlemmar bedriver sina verksamheter. Den nuvarande strategin fokuserar på människor och hushåll och mobilitetsmålet om att det ska finnas god uppkoppling ”där folk oftast befinner sig” omfattar mindre än fem procent av Sveriges landareal. Vi behöver förändra detta fokus på människor och hushåll och förklara att det även handlar om att IoT-teknik ska kunna fungera på åkern och i skogen.

Vi måste också vara försiktiga med låsa fast oss vid en teknisk lösning för landsbygden. Primärproduktionen kan inte vara beroende av vare sig fiber, mobilnät eller satellit. Olika tekniker behövs för olika ändamål. Digitala lösningar som används inom jordbruket blir oerhört sårbara om vi är beroende av en enskild teknik vilket får konsekvenser för vår livsmedelsförsörjning och beredskap.

Frågor eller inspel?

Har du som företagarmedlem frågor kring eller inspel kring detta arbete?
Kontakta gärna Agnes Smedberg, Näringspolitisk rådgivare
010 184 26 10
agnes.smedberg@lrf.se