Jordbruksvalet kan avgöra

Det var en mäktig syn. Framför en publik med närmare 60 personer stod folkvalda och kandidater från samtliga riksdagspartier, laddade och beredda att svara på frågor om Sveriges förmåga att producera mat och villkoren för länets och landets bönder. Vid sidan satt en kommenterade expertpanel.

– Intressant att lyssna till politikerna och höra det stora intresse de har för lantbruket. Vi ska veta att de senaste valen har avgjorts på marginalen, och jag är övertygad om att årets upplaga kan bli ”Jordbruksvalet” och avgöra utgången, spanade Edvard Hollertz, ledarskribent på tidningen Östgöta Correspondenten.

– Sedan kriget i Ukraina har vi börjat prata om självförsörjning, beredskap och ett robustare samhälle. Vi har också ett annat läge än Holland och Danmark, där minskar produktionen, här ska den öka. Men då måste man göra det enklare att driva företag och minska regelkrånglet, tillade Hollertz.

På scenen fanns Emma Berginger (MP), Magnus Oscarsson (KD), Malin Östh (V), Johan Löfstrand (S), Magnus Ek (C, Magdalena Hermelin (M), Fredrik Rödström Nygren (L) och Marcus Lejonqvist (SD). Samtalet styrdes av Anna Nilsson, politisk chefredaktör, Land Lantbruk & Land Skogsbruk.

Nästan samtliga ville få upp livsmedelsproduktionen i Sverige, från dagens cirka 50 procent till nästan finsk nivå som ligger på närmare 80 procent. Hermelin gillade inte siffersättningen, svensk produktion av livsmedel måste bygga på affärsmässighet. Siffror är luft. Vi måste prata verklighet.

Miljöpartiet överraskade med att önska en ökad svensk köttproduktion för att få fler djur att beta större ytor i landskapet, mer biologisk mångfald, mer och bättre kött på tallriken som är antibiotikafritt. Östh ville styra om jordbruksstödet till små- och mellanstora, så det gör nytta och bidrar till mer livsmedelsproduktion. Men då behövs också mer egna insatsvaror.

Löfstrand pekade på Ukraina och menade att vi behöver en grön omställning. Att ett återindustrialiserat Sverige ska kunna göra både konstgödning och biodrivmedel. Liberalerna lyfte fram äganderätten och att staten fullt ut ska kompensera skogs- och lantbrukare som begränsas i sin brukanderätt.

Magnus Ek menade att lönsamheten är för dålig idag. 10 öre av varje krona får bonden, i bästa fall. Han vill att fler partier hävdar och står upp för europeiska jordbrukspolitiken som varit bra för svenska jordbruket. 
Även Oscarsson lyfte lönsamheten och menade att den blivit klart bättre de senaste åren, med Tidö. Han vill också att politiker och samhället pratar gott om det svenska jordbruket. Det är en viktig signal till branschen och unga, de som är på väg in i branschen.

Elisabeth Erichsen, regionstyrelsen i LRF Östergötland, i expertpanelen efterlyste större långsiktighet från riksdagen och Regeringskansliet:

– Långsiktighet är längre än fyra år. Lantbrukare måste veta spelreglerna för att kunna investera. Jag slås också av att alla tankar, förslag och idéer vi hör här inte verkar få plats i debatterna i de ”fina salongerna”. Det kan man undra över när mat och livsmedel är en nödvändighet för oss alla.
Den 15 augusti kommer debatten att läggas upp på plattformen för LRF:s podd Bonden & Jag.