Krönika: Fågelinfluensa och tomma stall - stödet som behövs när allt stannar
2026-02-02
Det är en kväll i början av november när den där tysta blicken i dörröppningen säger allt – något är fruktansvärt fel i stallet. På mindre än ett dygn dör tusentals kalkoner och det som nyss var en intensiv slaktsäsong förvandlas till kris, myndighetsinsatser, avlivning och en vardag som ställs helt på ända. Varje år drabbas lantbrukare av smittsamma djursjukdomar som slår hårt – mot djuren, företaget och familjen – och när det otänkbara händer behöver ingen stå ensam. Det skriver Maria Olsson, ledamot i LRF Skånes styrelse, i veckans krönika.
Det är kväll i början av november. Tröttheten känns i hela kroppen, bakom oss ligger intensiva veckor av en gåsslakt som varit en kamp mot klockan. Redan tidigt under hösten kom de första signalerna på att det skulle bli en säsong med högt smittryck av fågelinfluensa och i slutet av oktober konstaterades det första fallet utanför Tomelilla. Nu är dock alla gässen slaktade sedan ett par dagar tillbaka och äntligen ska det bli lite lön för mödan. Mannen har varit ute och tittat till kycklingar och kalkoner på kvällen och jag hör direkt att något inte stämmer på sättet han stänger dörren. Jag behöver bara möta hans tomma blick för att förstå att det värsta har hänt. På mindre än ett dygn har uppskattningsvis 80% av alla kalkoner i ett stall dött. Det är en brutal syn med tusentals döda djur som ligger i drivor. Det är tungt att slå numret till distriktsveterinärerna.
Först; du kastas in i en torktumlare. Nyheten kablas snabbt ut, telefonerna går varma av alla som vill hjälpa, det är en mediabevakning att hantera, Jordbruksverket slår läger i köket, både anställda och kunder är oroliga, ett barn undrar om det blir några julklappar, över 50 000 djur avlivas, det är provtagningar, smittspårning och till slut en mödosam sanering som påbörjas. Längre fram ska någon fråga vad man gör när man drabbas av ett utbrott av en smittsam sjukdom. Svaret är att du inte behöver tänka särskilt mycket på vad du ska göra, det kommer myndigheterna att väldigt specifikt tala om för dig.
Sedan; tystnaden. Stallarna ekar tomma, det kommer ingen foderbil, inga hantverkare, inga djurtransporter, inga beställningar på mejlen.
Varje år är det många lantbrukare som får besked om att deras besättning drabbats av salmonella, fågelinfluensa eller någon annan smittsam sjukdom. Ibland blir konsekvensen massavlivning, ibland långdragna utredningar, alltid blir det ett uppochnervänt liv och stora ekonomiska konsekvenser för företaget.
LRFs omsorgsarbete står stadigt när det otänkbara sker. Vi har stort förtroende bland myndigheter och andra aktörer och det är till oss man vänder sig för att till exempel snabbt kalla till informationsmöte vid ett akut sjukdomsutbrott. I höstas ordnade LRF två sådana välbesökta möten där vi tillsammans med experter från SVA, Jordbruksverket, Länsstyrelsen och region Skåne kunde ge branschen faktabaserad aktuell information. Dessa möten tjänar även till att samla branschkollegor så att man tillsammans kan prata om oro och praktiska problem. LRFs omsorgsgrupp ringer också upp medlemmar som drabbats av smittsam sjukdom för att stämma av läget och våra bondekompisar är alltid bara ett samtal bort.
Nu är det redan februari månad och det blev både jul (med julklappar) och nyår trots allt. Hos oss är verksamheten så sakteliga i gång igen men jag vet att jag har kollegor där ute som är mitt i processen och till er vill jag säga: Även detta kommer att passera men var inte rädd för att be om hjälp!
Maria Olsson, ledamot i LRF Skånes regionstyrelse
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
