”Kvinnor borde hjälpa fram varandra mer”

Dorit Greve, VD för Växa Sverige, är även uppfödare av dressyrhästar. Här med Grevens Oprah och årets stoföl Grevens Viva Venus.
Dorit Greve, VD för Växa Sverige, är även uppfödare av dressyrhästar. Här med Grevens Oprah och årets stoföl Grevens Viva Venus.

Dorit Greve är ledamot i LRFs Jämställdhetsakademi och VD för Växa Sverige, som ger rådgivning och service till över 6000 medlemmar. 75 procent av företagets medarbetare är kvinnor och i mjölk- och köttdjursbranschen finns också många kvinnor. Men så har det inte alltid sett ut.

– När jag började min bana som rådgivare 1987, efter utbildningen, var det bara tio procent kvinnor i rådgivningsbranschen, berättar Dorit. Det är inte lätt att vara ensam i sitt slag, men jag har alltid varit hands on och det har passat bland manliga kollegor.

Den viktiga mixen

Med det sagt är hon väl medveten om hur tonen och jargongen kan kantra över, både när den kvinnliga och den manliga representationen uteblir. I Växa Sveriges affärsverksamhet är det numera 75 procent kvinnor – nu är det männen som är ensamma i sitt slag i vissa arbetsgrupper.

– Vi har faktiskt lyft att vi måste sträva efter att använda lite rakare, manliga ord i vår kommunikation för att män ska kunna identifiera sig med oss. Även i vår marknadsföring får vi påminna oss om att ha män på bilderna, säger Dorit Greve.

När hon tog över som VD för Växa Sverige för nio år sedan minns hon hur hon på ett av de första fullmäktigemötena sa att hon ”letade efter unga män”.

– Det blev förstås en lite rolig grej, men vi behöver verkligen ha in männen, speciellt de yngre, för att få den viktiga mixen, säger hon.

En rak ledarstil

Med sin danska bakgrund upplever Dorit Greve att hennes ledarstil ibland kan uppfattas som rak, vissa skulle säga ”manlig”. Men när hon som kvinnlig ledare har velat diskutera och bolla idéer inför beslut, kan det istället landa fel bland männen.

– Jag har upplevt att det kan misstas för osäkerhet, när det egentligen handlar om att inkludera andra i beslutsprocessen, säger hon.

Något annat som hon genom åren har funderat mycket på är att kvinnor sällan hjälper fram varandra, snarare tvärt om.

– Många kvinnor skulle aldrig säga lika tuffa saker till en manlig kollega som de gör till en kvinnlig, reflekterar hon. Dessutom har jag upplevt att männen är bättre på att bygga nätverk runt sig.

Hon berättar att alla de chefsjobb hon har haft under sin karriär har hon sökt på sedvanligt sätt, medan flera manliga kollegor i branschen har blivit headhuntade av andra män.

– Det kanske inte är så konstigt, för om det finns flest män i en verksamhet, så tittar man på något man känner igen – alltså sina manliga affärskollegor, säger hon.

Kvinnliga förebilder

Som ledamot i LRFs jämställdhetsakademi är Dorit Greve tydlig med att man måste gå från ord till handling.

– Jag är inne på att det ska hända saker, det är bättre att göra än att inte göra något alls, av rädslan att det blir fel. All den fakta som Jämställdhetsakademin har tagit fram är en utmärkt grund att stå på när man ska försöka påverka.

Hon framhåller också vikten av goda förebilder för att inspirera kommande generationer. När man fokuserar på det man vill ha mer av, får man också det, menar hon.

– Vi är bland annat på SLU:s näringslivsdagar och åker ut till naturbruksgymnasierna. Jag tror att när unga kvinnor träffar våra rådgivare, som i mångt och mycket är kvinnor, blir yrkesrollen något de kan identifiera sig med. Det är viktigt, för när jag var ung fanns inte de kvinnliga förebilderna, idag finns de och det gläder mig att unga kvinnor inte behöver kämpa lika mycket som jag själv fick göra.