Landsbygdsministerns möte med LRF
2023-05-17
Under tisdagen besökte landsbygdsminister Peter Kullgren en gård i Ragvaldsträsk utanför Skellefteå. På plats fanns LRF för att samtala om de förändringsområden som norrländska lantbruk behöver för att kunna öka svensk livsmedelsproduktion.
Under tisdagen den 16 maj fick landsbygdsministern, i samband med EU-skogsmötet i Skellefteå, chansen att besöka Mikael och Erik Lindströms gård i Ragvaldsträsk. På plats fanns bland annat Gunilla Kjellsson, ordförande för Norrlandsgruppen och ordförande för LRF Västernorrland samt Lotta Folkesson, ordförande för LRF Västerbotten. Syftet med mötet var både att lyfta upp de förbättringsområden som finns inom jordbrukspolitiken, samt att bygga en relation mellan ministern och LRF i norra Sverige.
- Det var ett bra möte, berättar Lotta Folkesson. Vi lyfte fyra punkter som har stor inverkan på lantbruket i norra Sverige och därmed vår möjlighet till att producera livsmedel. Det första gällde de så kallade ”öarna” i kartan för kompensationsstöd i CAP. Ingen enskild fråga har skapat så mycket problem som den stödområdesindelning som infördes 2016 och vi har arbetat på flera håll för att få det ändrat. Bland annat har LRF:s Norrlandsgrupp formulerat ett brev till EU-kommissionen för att komma runt problematiken. Det var skönt att kunna mötas på en gård och peka ”där borta går gränsen”, och förklara att det över tid blir skillnader i miljonbelopp för de bönder som befinner sig inom dessa öar. Det blir väldigt tydligt och enkelt att förstå. Det blir skillnad när man får visa i verkligheten.
Den andra frågan som lyftes upp på dagordningen var den svenska livsmedelsstrategin, där LRF anser att norra Sverige har störst utvecklingspotential att öka sin produktion med tanke på mängden outnyttjad jordbruksmark och tillgång till vatten. Men de verktyg och medel som är framtagna för att uppnå Livsmedelsstrategins mål är emellertid inte anpassade till regionala förutsättningar. Såväl nationella medel som EU-medel fördelas schablonmässigt vilket sällan passar norrländska lantbruk. Därför lyfte LRF att regeringen bör ge Länsstyrelserna i uppdrag att analysera vilka verktyg och stöd som faktiskt skulle göra skillnad i deras län, och därefter anpassa verktygen.
Den tredje punkten som lyftes var det nya inslaget i Gårdsstödet i CAP. Där har EU beslutat att 20% av Gårdsstödet endast ska vara sökbart för lantbrukare som gör prestationsbaserade miljösatsningar. Detta kallas för ”Eco-schemes”. För Sverige finns det fyra olika ”Eco-schemes” att söka - precisionsjordbruk, fånggrödor, mellangrödor och vårbearbetning. Dessvärre kan lantbrukare i norra Sverige inte söka dessa, trots att tex precisionsjordbruk också är viktigt här i norr. Precisionsjordbruk är dessutom inte bara bra för miljön utan höjer också produktionen, vilket gör att den är viktig för att öka matproduktionen.
Slutligen lyfte LRF också oron kring SLU:s verksamhet vid Röbäcksdalen utanför Umeå. Verksamheten har haft avgörande betydelse för forskning på norrländskt jordbruk, och LRF oroas nu för att den interna omorganisation som påbörjats inom SLU på sikt kan innebära en nedläggning. Detta vore förödande för fortsatt forskning när det gäller jordbruk i norr.
- Förutom att framföra förändringsförslag och bistå med en verklighetsbeskrivning är syftet med ett sådant här möte också att bygga en relation, berättar Gunilla Kjellsson. Det är viktigt att regeringen upplever att de kan höra av sig och diskutera med LRF när det kommer till att forma jordbrukspolitik som fungerar i hela landet. Förhoppningen är att detta möte bygger framtida möten och att vi kan föra en dialog som i slutändan stärker jordbruk i norra Sverige.
