Låt inte kortsiktiga besparingslösningar få långsiktiga negativa följder!
2024-01-08
Låt inte kortsiktiga besparingslösningar få långsiktiga negativa följder, skriver Jenny Karlsson, ordförande LRF Norrbotten med anledning av nyheten att Kiruna kommun bestämt sig för att sluta servera mjölk i kommunens skolor.
Mjölk till skolmaten ökar chanserna för att barn i skolan ska få i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära en hel skoldag. Studier från Lunds och Stockholms universitet visar att varje satsad krona på skolmåltider ger samhället fyra kronor tillbaka i form av bättre studiero, bättre hälsa, högre betyg och ökad chans till arbete.
I Kiruna kommun har man inte förstått detta. Där vill de spara in 800 000 genom att bland annat ta bort mjölken som lunchdryck i skola och förskola likaså laxen. Därmed försvinner två d-vitaminrika livsmedel. Beslutet kommer kosta Kirunaborna mer än det smakar och eleverna får ta största smällen. Det finns tyvärr dessutom många barn som inte får frukost eller ordentlig middag i hemmet, så skolmåltiden blir deras viktigaste näringskälla. Mjölk som måltidsdryck i skolan ger alltså näringstrygghet till barn, särskilt till de yngre och de som inte äter så mycket mat vid varje måltid. En ny undersökning från FN-organet FAO visar att mjölk har positiva effekter på näring och hälsa hos framför allt barn i skolåldern, med ökad kroppslängd och minskad fettmassa.
Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som man behöver under en dag och är en viktig källa till protein, kalcium, vitamin D, riboflavin, selen, zink och jod. Om mjölken till måltiderna i skolan ersätts av vatten, som Kiruna kommun föreslår, så riskerar intaget av flera näringsämnen bli så lågt att barnen inte kommer upp i de rekommenderade näringsmängderna. Lägg till det rådande inflation och höjda matpriser som drabbar många barnfamiljer hårt, en situation som innebär att skolbarn tvingas förlita sig på skolmaten mer än tidigare, helt enkelt för att de inte får nog med näringsriktig mat och dryck hemma. Att då dra ner på mjölken i skolan går tvärs emot det behov som finns bland barnfamiljer i Kiruna.
Vi får heller inte glömma att mjölkproduktionen är motorn i landsbygdsutvecklingen och biologisk mångfald: varje mjölkföretagare bidrar i snitt till ytterligare åtta arbetstillfällen och det är de betande djuren som bidrar till biologisk mångfald och öppna landskap. När Kiruna kommun, som inte har kvar några mjölkbönder, i detta läge väljer bort skolmjölken, är det Norrbottens kvarvarande mjölkbönders produktion de väljer bort. Och det i en tid när alla är eniga om att Sverige måste stärka sin livsmedelsberedskap, som redan är oroande låg. När mjölkkonsumtionen minskar så minskar även antalet mjölkkor och då även tillgången på lokalproducerat nötkött.
Kiruna kommun skapar alltså med sitt beslut sämre förutsättning för både elever, företagandet och landsbygdsutvecklingen, samt bidrar till en försämrad krisberedskap. I förlängningen kommer det kosta kommunen och de kommunala skolbudgetarna mer än det som de tror att de kortsiktigt sparar.
Lätt kommet, lätt förgånget, lyder ordspråket. Ska skolmjölken betala det dyra badhuset som byggs? Tänk då på att det är eleverna som ska stå för notan, de som i framtiden ska leva, bo och ta hand om Kiruna.
Jenny Karlsson, ordförande LRF Norrbotten
