LRF fördjupar: Vad innebär effekttariffer för lantbruksföretag?

Sveriges elsystem står inför stora förändringar. Elektrifieringen av samhället ökar, fler verksamheter går över från fossila bränslen till el och elmarknaden är en del av en öppen europeisk marknad. Sammantaget leder detta till ett ökat tryck på elnäten. För lantbruksföretagare, som ofta har hög och ojämn elanvändning, innebär detta nya förutsättningar – inte minst genom införandet av så kallade effekttariffer. 

Vi har pratat med tre lantbrukare som också är ledamöter i regionstyrelsen i sina respektive län, med ansvar för energifrågorna. 

Varför införs effekttariffer? 

När många använder mycket el samtidigt uppstår trängsel i elnätet. Det handlar inte främst om hur mycket elenergi som används under ett år, utan om hur hög effekten är vid vissa tidpunkter, så kallade effekt-toppar. 

Effekt kan liknas vid storleken på ett elelement eller hur stark en lampa är. Ett stort elelement som slås på samtidigt som flera andra elkrävande apparater kan göra att ”propparna går”. Elenergi är däremot effekt multiplicerat med tiden den används och mäts i kilowattimmar (kWh). Det är denna energianvändning som traditionellt legat till grund för större delen av elräkningen. 

Med effekttariffer tillkommer nu en ny del i nätavgiften: kostnaden för de högsta effekttopparna, alltså hur mycket el som används samtidigt. 

Redan idag har cirka 22 av Sveriges omkring 170 nätbolag infört någon form av effektavgift. Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag ha infört det, men trots att informationen om att de kommer att införas har funnits länge har det seglat under radarn för många.  

– Jag upplever att folk inte är medvetna om vad det är. Det är ju inte helt klart heller hur det ska se ut, säger Johan Nilsson, grisproducent och ledamot i regionstyrelsen för LRF Skåne. 

Han får medhåll från sin kollega i LRF Sydost: 

– Man har inte utvärderat riktigt vad det här betyder. En del har säkert gjort det men generellt, säger Per-Göran Sigfridsson, även han grisproducent. 

Effekttarifferna kan beräknas på olika sätt. Ofta baseras de på ett medelvärde av de högsta effekttopparna under en månad, till exempel de 1, 2, 3 eller 5 högsta topparna. Kostnaden kan variera kraftigt, från cirka 20 till 160 kronor per kW, beroende på nätbolag. 

Vad betyder detta för lantbruket? 

– Det jag hör mest när jag träffar lantbrukare är oro för oförutsägbarhet. Lantbruk är en verksamhet där mycket styrs av väder, djur och skördetider , inte av när elnätet är som minst belastat. Många är rädda att en enstaka effekttopp, till exempel när man startar flera maskiner under intensiva perioder, ska ge stora kostnader trots att den totala elanvändningen inte är extrem, säger Ulrica Björnhag, nötköttsproducent och ledamot i regionstyrelsen för LRF Jönköping. 

För lantbruksföretag är elanvändningen ofta både hög och svår att styra fullt ut. Mjölkning måste ske vid vissa tider, mjölktanken diskas när den är tom, foder ska beredas, ventilation och kylning måste fungera och vid köldknäppar ökar elbehovet kraftigt. Vissa processer, som höfläktar eller spannmålstorkar, måste gå när förutsättningarna är de rätta, oavsett elpris eller tariff. 

Samtidigt innebär effekttariffer att det blir allt viktigare att ha koll på när och hur elen används. 

– Det handlar om att saker och ting ska gå vid rätt tillfälle så att systemflödena hålls. Har du ett lantbruksföretag och du har solceller, hur utnyttjar du då solcellsenergin? Ska jag köra kvarnen när jag har solcellsenergin? Eller på vintern, när solcellerna inte ger så mycket, kanske kvarnen ska gå på natten istället. Man får vara lite mer flexibel och titta på när man gör de olika sakerna, säger Per-Göran Sigfridsson och ger exempel på hur han själv har anpassat sin verksamhet: 

Utnyttjar dygnet 

– Vi kör till exempel fler processer mitt i natten eller sen kväll. En enskild kvart, eller enskild timme beroende på vad man har för avtal, sätter priset för resten av månaden, säger han. 

De har dessutom skapat en buffert när det kommer till foder, så att kvarnar och annat inte måste köras vid ett specifikt tillfälle utan de kan skjuta på det om det behövs. 

– Vi har nästan 50 motorer som går mer eller mindre dagligen, säger Johan Nilsson. Det vi har gjort är att vi har tittat när vi ska köra de motorerna med höga effekter, då har vi valt att inte köra alla de processerna samtidigt utan vi har förflyttat viss produktion till natten som inte behöver gå på dagen. 

Ulrica Björnhags gård har ännu inte fått effekttariffer, men planeringen är igång. 

– Vi är klimatcertifierade och gör varje år en energi- och klimatkartläggning där vi följer upp vår användning av el och energi. Framöver kommer vi också att analysera när våra effekttoppar uppstår och hur de kan påverka vår verksamhet. Samtidigt är det inte alltid enkelt att styra. Verkligheten på en gård är inte schemalagd efter elnätet, ibland måste saker göras direkt och då måste verksamheten fungera, säger hon. 

Olika förutsättningar för stora och små 

Erfarenheterna hittills visar att effekttariffer kan slå olika. För vissa lantbrukare har de totala elkostnaderna minskat, medan de för andra har ökat. Skillnaderna beror på verksamhetens elanvändningsmönster och hur den lokala tariffen är utformad. 

Effekttariffer gör det tydligt att framtidens elkostnader inte bara handlar om hur mycket el som används, utan när och hur den används. För lantbruksföretagare blir kunskap, uppföljning och planering avgörande för att behålla kontrollen över elkostnaderna. 

– På sikt kan styrsystem, batterilagring och smartare planering vara en del av lösningen. Men det är investeringar som kräver både kapital och långsiktiga, stabila spelregler, säger Ulrica Björnhag. 

Precis som när det gäller all omställning är förutsättningarna för investeringar olika för olika lantbruksföretag. 

– Lantbruket förväntas ställa om till mer eldrivna lösningar, fossilfria maskiner, biogas och elektrifierade processer. Men om varje ökad elanvändning samtidigt innebär risk för höga effektavgifter kan det skapa osäkerhet kring investeringar. Det kan bli en paradox där man vill göra rätt klimatmässigt men straffas ekonomiskt för att använda el, säger hon. 

– Det är viktigt när man gör förändringar i sin verksamhet att man har med sig i planeringen om det går att göra något då för att spara energi och jämna ut åtgången, säger Per-Göran Sigfridsson. 

Kräver mer planering 

Det finns investeringar som kan hjälpa till att utjämna effektförbrukningen, allt från reservkraftverk till smarta AI-lösningar.  

– Vi håller på att skapa ett system som kan tänka lite själv när det ska köra igång de olika processerna, kopplat också till energipriset. När energipriset är högt så ska vi ha någon reservkraft som går in, och även batterier, säger Johan Nilsson. 

Vid en träff med LRF-medlemmar nyligen hade de besök av ett energibolag som berättade att de hyr batterier av vissa större trädgårdsföretag och annat, som då tjänar tio gånger mer på att hyra ut batteriet än vad det skulle ha gett att använda det själv. Men elbolagen i sin tur tjänar på att kunna ha den buffertförmågan i nätet.  

Det är många frågor som återstår, bland annat vilka förutsättningar varje elnätsbolag kommer att presentera. Och något utbyggt system för rådgivning till lantbruksföretagare finns inte. Men det är hög tid att läsa på om man inte redan har gjort det. 

– Har du reflekterat och har du koll så vet du också när du ska agera, säger Per-Göran Sigfridsson. 

Så kan du som lantbrukare förbereda dig 

• Skaffa överblick över din elanvändning. Alla har idag smarta elmätare och många nätbolag erbjuder appar eller webbtjänster där både energi och effekt visas. 
• Kontakta ditt nätbolag. Ta reda på när effekttariff införs, hur den är utformad och vilka effekttoppar som räknas. 
• Identifiera effekttoppar. Finns det tillfällen då många elintensiva processer går samtidigt? 
• Sprid elanvändningen om möjligt. Viss användning kan kanske flyttas i tid, så att inte allt sker samtidigt. 
• Överväg teknik för styrning. Lastbalansering och annan styr- och reglerteknik kan hjälpa till att jämna ut effekttoppar. 
• Solceller och batterier. För den som redan har eller planerar solceller kan ett batteri med smart styrning vara ett sätt att minska köpt effekt vid toppar. Ekonomin varierar dock kraftigt – ta in flera offerter och räkna noggrant. 

Hej! Om du är intresserad av det här ämnet, logga in på Mina Sidor och uppdatera vilka områden du vill följa, så får du ett mail när LRF publicerar något om det.