LRF kliver fram i debatten om älgförvaltningen

LRF:s vice ordförande Mikaela Johnsson kliver in i debatten om älgförvaltningen, och lyfter i tidningen Svensk Jakt att det behövs tydliga mål och att älgförvaltningen bör ses ur ett brett samhällsperspektiv.

Svensk Jakt riktar i en artikelserie kritik mot det nuvarande älgförvaltningssystemet, särskilt vad gäller samhällets mål för viltskador i skogsbruket och användningen av äbin som inventeringsmetod. Även markägarnas inflytande i förvaltningen ifrågasätts i andra sammanhang.

Under rubriken "Jakten får inte vara enda fokus i älgförvaltningen" i tidningen Svensk jakt lyfter LRF genom Mikaela Johnsson följande huvudbudskap:

• Älgförvaltningen behöver ses ur ett brett samhällsperspektiv och ur ett långsiktigt tidsperspektiv. Ett exempel på brist i långsiktighet är när det påstås att älgen är kraftigt hotad och står inför systemkollaps. Varken avskjutningsstatistik eller statistik från Naturvårdsverkets indikerar en kollapsad älgstam.

• För att viltskador inte ska äventyra lönsamheten för lantbruksföretag rekommenderas en toleransnivå på max 4 procent på gårdsnivå, det skulle bidra till att uppfylla målen i regeringens livsmedelsstrategi.

• Älg och övrigt betande vilt är en naturlig del i landskapet. En viltstam anpassad efter naturgivna foderresurser och areella näringar är naturligtvis en resurs. Det ger vilt med god kvalitet och ökad biologisk mångfald. 

• För att uppnå störst samhällsnytta behövs tydliga mål och riktlinjer, i detta fall max 5 procent viltskador i skog, baserat på gedigna konsekvensanalyser från skogsbruket och Skogsstyrelsen.

Här kan du ta del av debattartikeln och replik:

”Jakten får inte vara enda fokus i älgförvaltningen” | Svensk Jakt 

”LRF välkomnar ett helhetsperspektiv i älgförvaltningen” | Svensk Jakt