LRF:s svar om kostråden: Tio punkter om miljö, beredskap och folkhälsa

Livsmedelsverket (SLV) har nyligen avslutat remisstiden för de uppdaterade svenska kostråden. LRF välkomnar flera av de nya inslagen, men anser att vissa avgörande delar inte har behandlats tillräckligt. Här är tio punkter som LRF har återkopplat till Livsmedelsverket kring miljö, beredskap, kost och hälsa.

Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att uppdatera svenska kostråd, och att samtidigt bland annat ta hänsyn till naturgivna förutsättningar för svensk animalieproduktion och betydelsen av svenska livsmedel för beredskapen.

Läs mer: Uppdrag till Livsmedelsverket att uppdatera de svenska kostråden - Regeringen.se

LRF välkomnar att Livsmedelsverket lyfter fram den svenska produktionen ur både miljö- och beredskapsperspektiv. Dock ser vi inte att man resonerat hela vägen. Här är LRF:s viktigaste bidrag till remissyttrandena. 

Positiva inslag

1. Svenskt kött är hållbart
LRF välkomnar att det tydligt står att fodersojan som används i Sverige inte innefattar soja från skogsområden i Sydamerika, och att svenskt kött är mer hållbart än kött från övriga Europa och världen.

2. Mjölkkosystemet är resurseffektivt
LRF välkomnar att man lyfter resurseffektiviteten i att konsumera köttet från mjölkkor.

3. Charkprodukter minskar matsvinn
LRF välkomnar att man ser chark som en möjlighet att ta till vara en större del av djuret och minska matsvinnet.

4. Tydligare råd till kvinnor i fertil ålder
LRF välkomnar att SLV är tydliga med att störst betydelse för folkhälsan gällande köttkonsumtion skulle uppkomma om de som äter mest kött minskar på köttintaget, och att kvinnor i fertil ålder kan ha ett ökat behov av järn. 

Utrymme för förbättringar

LRF anser dock att man inte har resonerat hela vägen till kostråd på ett flertal, avgörande punkter. Här är några av dessa.

Miljö och beredskap

1. Minskad köttkonsumtion minskar svensk vegetabilieproduktion
En minskning av svensk köttkonsumtion enligt råden skulle påverka produktionen av vegetabilier. Minskad animalieproduktion minskar nämligen behovet av åkermark och avsättningsmöjligheterna för nedklassad brödsäd till fodermarknaden. Om animalieproduktionen minskar med 10 procent, så minskar behovet av åkermark med drygt 100 000 hektar. Det är ungefär lika mycket åkermark som finns i Västmanland eller Örebro län, eller dubbelt så mycket som åkermarken i Dalarna.

2. Mjölk och mjölkprodukter är annorlunda än vegetariska ersättningsprodukter
Mjölk och mjölkprodukter är så olika vegetariska ersättningsprodukter både näringsmässigt och hälsomässigt att LRF anser att de bör behandlas i varsitt avsnitt i svenska kostråd. Det behöver tydliggöras att vegetariska ersättningsprodukter är kompletterande livsmedel och inte har samma närings- eller hälsoeffekter som mjölk och mjölkprodukter.

3. Svart och grönt ursprung till växthusgaser
Det är viktigt att skilja mellan växthusgaser med fossilt ursprung och de som ingår i biogena processer. Växter fångar in koldioxid som omvandlas till lagrad energi, vilket kan konsumeras direkt eller omvandlas till näringstäta livsmedel genom lantbruksdjur.

4. Vallens fördelar
Vallen är ett hållbart grovfoder till idisslare. Vallodling kan öka kolinlagringen i marken och främjar även artrikedom både ovan och i mark.

5. Offentlig måltid är normbildande
Livsmedelsverket hävdar att offentlig måltid är normbildande, men samtidigt menar de att genomslaget för svenska kostråd är mycket blygsamt. LRF ifrågasätter detta och menar att det behövs ett förtydligande om hur stor den normbildande effekten förväntas vara på längre sikt för konsumtion och därmed produktion.

Kost och hälsa

6. Max 350 g rött kött per vecka
LRF efterfrågar en förklaring till hur man landat på max 350 g rött kött per vecka, då både WCRF och AICR, som uppges som referens, anger ca 350-500 g per vecka.

7. Konsekvensanalys av minskat intag av hemjärn
LRF efterfrågar en konsekvensanalys av befolkningens minskade intag av hemjärn till följd av kostråd och uppdaterade riktlinjer för offentlig måltid. Hur påverkar detta järnstatus och folkhälsa, särskilt för sårbara grupper som barn, kvinnor i fertil ålder och äldre?

8. Tydlighet kring charkprodukter
LRF efterlyser tydlighet i vad som avses med charkprodukter och vad i dessa som bidrar till ohälsa. Det behövs en tydligare förklaring på vad i livsmedlen som är ogynnsamma. Är det salt? Rökaromer? Nitrit? Först då kan livsmedelsindustrin arbeta med att produktutveckla charkvarorna, som ändå lyfts som ett bra sätt att ta hand om hela djuret.

9. Animalier istället för utrymmesmat
Istället för att ställa animaliska livsmedel mot vegetabiliska, bör nyttan av en kost som innehåller animalier, men mindre utrymmesmat (såsom godis, snacks och läsk) poängteras för folkhälsan. Hur stor ohälsa orsakar egentligen att nästan en fjärdedel av den energi vi äter kommer från godis, snacks, läsk och alkohol, jämfört med att vi äter den mängd rött kött som vi ska enligt nuvarande svenska kostråd?

10. Närings- och energianalys
LRF efterfrågar redovisning av den närings- och energianalys som ligger till grund för de uppdaterade svenska kostråden och hur väl de överensstämmer med Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) 2023. Här behövs också hänsynstagande till hur bra vi kan ta upp näring från maten (så kallad biotillgänglighet). I de förslag som lagts fram är det inte tydligt hur stor skillnaden är mellan kött och baljväxter, eller hur man processtekniskt ska minska den skillnaden för att göra baljväxter till bättre källor till kritiska mineraler såsom järn och zink. 

Aktuella kostmönster

Utöver dessa tio punkter är det också önskvärt att låta göra en matvaneundersökning med aktuella kostmönster att ligga till grund för uppdateringen av svenska kostråd. Snarare än att basera den på den nu så gott som förlegade Riksmaten för vuxna. Den är gjord för nästan 15 år sedan och kan inte användas för att dra slutsatser kring dagens konsumtion.