LRF välkomnar att Sverige beskriver status för den biologiska mångfalden som övriga EU

Regeringen har gett Naturvårdsverket ett uppdrag att ta fram förslag på hur Sverige kan ändra sin rapportering av status för olika naturtyper i Sverige. LRF välkomnar uppdraget från regeringen och bedömer att det kan lindra konsekvenserna av EU-kommissionens förslag om återställande av natur.

–  LRF välkomnar att regeringen har gett ett uppdrag till Naturvårdsverket om att ändra Sveriges rapportering. Vi ser att det bringar lite ljus till ett annars mycket mörkt EU-förslag. Vi har lyft i olika sammanhang att den svenska rapporteringen gör att konsekvenserna av EU-förslag om att återskapa natur slår hårdare mot jord- och skogsbruket i Sverige än i övriga EU-länder, säger Palle Borgström, ordförande LRF. 

I juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om återskapande av natur. Förslaget innehåller lagligt bindande mål för hur mycket mark som ska återskapas i varje land. För Sverige beräknas betinget med mark som ska återskapas och tas ur produktion vara större än i andra länder, med anledning av att Sverige rapporterar annorlunda. Idag rapporterar Sverige status för naturtyper, såsom taiga och nordlig ädellövskog, utifrån kriteriet ”20 procent av förindustriellt tillstånd”. Detta skiljer sig från andra länder som utgår ifrån EU-inträdet.

–  Det är som att jämföra äpplen och päron när vi ser på statusen för den biologiska mångfalden i EU. Därför blir det farligt att denna typ av jämförelse ligger till grund för EU-beslut. Exempelvis rapporterar Bulgarien att alla deras naturtyper har god status medan Sverige rapporterar dålig status för de flesta naturtyper.  

EU-parlamentet förbereder nu sin position kring förslaget och även medlemsländerna kommer att förhandla. Därefter ska en slutgiltig förordning förhandlas fram mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Sannolikt kan detta vara färdigt hösten 2023.

–  LRF kommer fortsätta att arbeta på EU-nivå för att mildra effekterna av förslaget, exempelvis när det kommer till hur mycket skog som ska skyddas. I grunden anser vi att den mark som brukats av svenska jord- och skogsägare i generationer inte behöver återskapas till ett ursprungligt tillstånd, utan snarare utvecklas för framtidens behov. 

Förslagets effekter för skogsbruket

LRFs konsekvensanalys visar att Sverige måste återskapa ungefär 2,5 miljoner hektar naturskog till ett mer ursprungligt tillstånd om Sverige rapporterar som man gjort hittills. Det motsvarar all skogsmark i Värmland två gånger om. Enligt förslaget får det heller inte ske några försämringar i den skogsmark som redan idag klassas som naturtyp. LRFs analys visar att det leder till att ungefär en miljon hektar skog kommer behöva tas ur produktion och läggas under formellt skydd, såsom naturreservat. 

Förslagets effekter för jordbruket

Enligt Jordbruksverket innebär EU:s förslag att 900 000 hektar ängs- och betesmark behöver restaureras och återskapas om Sverige rapporterar som man gjort hittills. Det får effekten att vi behöver öka antalet betande djur i Sverige med minst 200 000.

LRF bedömer även att kravet på att återväta dikad torvjord om cirka 98 000 hektar kommer få stor påverkan på livsmedelsproduktionen, eftersom det i praktiken innebär att lantbruket kan tvingas att återväta bördig åkermark.

Regleringsbrev 2023 Myndighet Naturvårdsverket - Ekonomistyrningsverket (esv.se)

Kommissionens förslag om förordningen om restaurering av natur

Nature Restoration Law (regeringen.se)