Naturrestaureringslagen

EU-kommissionen presenterade i juni 2022 ett förslag till lagligt bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas, under namnet förordningen om restaurering av natur som på engelska kallas Nature Restoration Law (NRL). Förslaget är formulerat på ett sätt som gör att mycket stora arealer produktiv jord- och skogsmark riskerar att tas ur produktion. Exempelvis genom att skog inte får brukas och att åkermark ska läggas under vatten.

Lagförslaget behandlades i både europeiska rådet och europaparlamentet under sommaren 2023. Betydande ändringar gjordes och under hösten 2023 hölls trepartssamtal mellan EU:s tre institutioner (kommissionen, rådet och parlamentet) för att förhandla om det slutliga lagförslaget. I november 2023 nåddes en politisk kompromiss som europaparlamentet förankrade våren 2024, men den har ännu inte behandlats i europeiska rådet. Det finns en blockerande minoritet mot kompromissen från november 2023, och det belgiska ordförandeskapet har pausat den slutliga behandlingen.

Naturrestaureringslagen är en förordning och när den slutliga kompromissen väl är godkänd och beslutad kommer den att direkt gälla som svenska lag.  

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Till sidomenyn

Hårt slag mot landsbygden

Även om syftet är gott och baseras på värden vi delar, att värna den biologiska mångfalden och restaurera ekosystem, så blir konsekvenserna av naturrestaureringslagen ett hårt slag mot landsbygden i Sverige. Konsekvenserna av förslaget riskerar att bli särskilt stora för Sverige eftersom vi rapporterar statusen för våra naturtyper på ett annat sätt än övriga EU. Vi utgår ifrån förindustriell tid istället för tiden för vårt EU-inträde. Vi tvingas därför med naturrestaureringslagen återskapa marker såsom de såg ut förr i tiden, i stället för att bruka marken för framtidens behov. Våra beräkningar visar att ungefär 2-2,5 miljoner hektar produktiv skogsmark riskerar att tas ur produktion så som Sverige rapporterar idag.

Det motsvarar 10 procent av den produktiva skogsmarken. Om avverkningarna minskar med 10 procent motsvarar det följande:

  • 79.300 färre trähus som produceras. Det motsvarar 1,7 gånger Sveriges årliga nytillskott av småhus.
  • 5,2 miljarder färre toalettpapper som produceras. Det motsvarar 196 miljoner invånares årsförbrukning
  • 158.500 färre småhus som värms upp. Motsvarar uppvärmning av samtliga småhus i Östergötland och Södermanlands län.
  • Minskning med 11.500 arbetstillfällen per år. Det motsvarar drygt samtliga anställda på H&M i Sverige
  • Minskning med 2,95 miljarder i skatt per år. Det motsvarar lönekostnader (månadslön + arbetsgivaravgifter) för 4857 poliser.
  • 14,5 miljarder i minskade exportintäkter. Detta utgör ca 1 procent av Sveriges export.
Till sidomenyn

Vad tycker LRF?

  • Övergripande stödjer LRF ambitionerna om att öka biologisk mångfald och restaurera natur i Europa. Den biologiska mångfalden är hotad globalt och förbättringar behövs även i Sverige för att säkra ett lönsamt jord- och skogsbruk. Att främja biologisk mångfald är avgörande för att kunna producera mer livsmedel och viktiga råvaror på ett hållbart sätt i framtiden.  

  • LRF anser att naturrestaurering måste vägas mot andra behov, som att säkra livsmedelsförsörjning och råvaruförsörjning från jord- och skogsbruk.

  • Det är angeläget att återställa mark globalt och inom EU som förlorat sina viktiga funktioner på grund av exempelvis avskogning, utdikning, föroreningar, erosion, försaltning och ökenspridning. En sådan inriktning skulle bättre stämma med målen i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Agenda 2030.

  • LRF välkomnar att varje medlemsland tar fram egna åtgärdsplaner, beslutar nationellt och involverar markägare så mycket som möjligt, med fokus på frivillighet. LRF vill att restaureringsåtgärder främst sker i skyddade områden och att kravet på icke-försämring utanför dessa områden tas bort.

  • Det är viktigt att säkerställa att naturrestaureringslagen överensstämmer med annan EU-lagstiftning, då det kan finnas tänkbara målkonflikter mellan denna och avskogningsförordningen.

Rapportering av referensarealer

LRF tycker att Sverige bör använda samma metoder som andra EU-länder när det gäller rapportering av referensarealer för livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet. Det är uppseendeväckande att Naturvårdsverket har avvikit så mycket från regeringens direktiv om att öka jämförbarheten mellan medlemsländerna.

Regeringens instruktioner var tydliga om att metoder och rapportering ska harmonisera med andra EU-länder. Naturvårdsverkets rapporteringsmetoder riskerar att ge en missvisande bild av den svenska skogens tillstånd och kan göra att EU:s lag om naturrestaurering påverkar Sverige mer än andra länder.

LRF förväntar sig att politiken ingriper och inte accepterar Naturvårdsverkets rapportering som den är.

Till sidomenyn

Vanliga frågor och svar

Eftersom en viss typ av markanvändning ska uppnås, så kan det innebära det att ett lantbruks pågående markanvändning inte är förenlig med den markanvändning som förordningen ställer krav på. Det kan få till följd att det krävs omfattande tillståndsprövningar vid nyetableringar. Verksamheter som inte är förenliga med den naturtyp som ska uppnås kan komma att behöva läggas ner.  

Ett exempel är kommissionens krav på att återväta jordbruksmark, som enligt Naturvårdsverkets analys kan beröra upp till 330 000 hektar. Ökade krav på landskapselement och populationer av fåglar samt pollinerare, motsvarar 250 000 hektar som kan behövas läggas i träda för att uppnå målen . Utifrån Naturvårdsverkets bedömning kan det också bli aktuellt att restaurerar stora arealer av betesmark, upp till 100 000 till 370 000 ha. Sammantaget berör stora arealer av  jordbruksmark  i Sverige, vilket kommer ha en kraftigt negativ påverkan på den svenska livsmedelsproduktionen.

För att det ska bli verklighet behöver staten tillföra åtskilliga miljarder för omställning och långsiktig skötsel. Detta måste också vara förenligt med lönsamhet för den enskilde bonden och avsättning på marknaden.

En hel del justeringar har föreslagits i den slutliga politiska kompromissen men då det slutliga lagförslaget inte finns på plats och det råder stor osäkerhet hur svenska myndigheter kommer tolka lagen så är beräkningarna ovan fortsatt relevanta.

För skogsägare i Sverige är det av yttersta vikt att engagera sig i ett skogsbruk som är hållbart och som värnar om den biologiska mångfalden. Det finns ett stort engagemang för att främja utvecklingen av mer miljöanpassade metoder och tekniker inom skogsbruket. Detta inkluderar specifika åtgärder såsom att skydda träd längs vattendrag och att bevara lövträdsbestånd. Över de senaste tre decennierna har detta engagemang bidragit till en märkbar ökning av den biologiska mångfalden inom flera områden i skogen.

LRFs konsekvensanalys av det ursprungliga lagförslaget från kommissionen visar att Sverige måste återskapa ungefär 2,5 miljoner hektar naturskog till ett mer ursprungligt tillstånd om Sverige rapporterar som man gjort hittills. Det motsvarar all skogsmark i Värmland två gånger om.

Enligt kommissionens förslag får det heller inte ske några försämringar i den skogsmark som redan idag klassas som naturtyp. LRFs analys visar att det leder till att ungefär en miljon hektar skog kommer behöva tas ur produktion och läggas under formellt skydd, såsom naturreservat.

En hel del justeringar har föreslagits i den slutliga politiska kompromissen men då det slutliga lagförslaget inte finns på plats och det råder stor osäkerhet hur svenska myndigheter kommer tolka lagen så är beräkningarna ovan fortsatt relevanta.

I vissa områden får EU-kommissionens ursprungsförslag som det ser ut i dag stora lokala effekter. I sydligaste Sverige ska enligt förslaget exempelvis arealen näringsrik bokskog och ekskog femdubblas. Därutöver så ska ädellövskog i branter 14-dubblas. Dessa ökningar motsvarar hela Staffanstorps och Lunds kommun sett till ytan. 

Stora delar av de skogar som idag håller naturtypsklass och därför inte får brukas finns i nordvästra Sverige.

Skogsstyrelsen beräknar att kostnaden till följd av restaureringslagen, utifrån EU-kommissionens förslag, skulle bli 175 miljarder kronor fram till 2050, enbart för inlösen av skogsmark. 

Andra stora kostnadsposter för staten är att återskapa betesmarker, där Naturvårdsverket uppskattar kostnaderna till omkring 45 miljarder kronor och våtmarker omkring 13 miljarder. Därtill kommer kostnaden för staten att upprätthålla tillräcklig skötsel av dessa marker.

Utifrån de konsekvensanalyser som ansvariga myndigheter har lämnat in baserade på EU-kommissionens förslag kommer kostnaderna för staten landa på minst 233 miljarder tills år 2050, enbart för insatser på jord- och skogsbruksmark.  

Därutöver tillkommer kostnader för jord- och skogsägare som drabbas av förslagen. Skogsägare beräknas drabbas av uteblivna intäkter för virke på 27 miljarder kronor. 

Kommissionen å sin sida ser dock enorma vinster med lagförslaget i form av tryggade ekosystemtjänster.

Det slutliga lagförslaget finns inte på plats och det råder stor osäkerhet hur svenska myndigheter kommer tolka lagen så är beräkningarna på hur stora arealer som berörs har beräknats på kommissionens ursprungliga lagförslag. Närmare 5 miljoner hektar mark skulle påverkas av restaureringen med Sveriges hittillsvarande sätt att rapportera och om EU-kommissionen får igenom sitt förslag. Det motsvarar ungefär 16,2 procent av Sveriges totala jord- och skogsbruksmark. Ungefär 3,4 miljoner hektar, rör skogsmark och resten rör odlingsmark som ska tas ur produktion eller betesmark som ska återskapas. Det betyder inte nödvändigtvis att all denna mark tas ur bruk men att nuvarande markanvändning inte kan fortsätta och att Sveriges totalt sett brukbara yta minskar.

Idag rapporterar Sverige status för naturtyper, såsom taiga och nordlig ädellövskog, utifrån kriteriet ”20 procent av förindustriellt tillstånd”. Detta skiljer sig från andra länder som ofta utgår ifrån EU-inträdet. 

Den avvikande rapporteringen gör att Sverige uppfattas ha sämre status för den biologiska mångfalden än andra länder i EU på felaktiga grunder, vilket gör att Sverige också får högre krav på sig att återskapa natur. 

Regeringen har nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att ändra sin rapportering till att efterlikna övriga EU, vilket LRF välkomnar. Vår uppskattning att en ändrad rapportering kan leda till att 2,5 miljoner hektar skog och ca 900 000 hektar betesmark inte kommer behöva återställas utan kan brukas som idag, i relation till EU-kommissionens förslag.

Lagförslaget har behandlats både i rådet och i EU-parlamentet. Båda dessa instanser landade i omfattande justeringar som godkändes i rådet i juni 2023 och i europaparlamentet i juli 2023. Under hösten 2024 har kommissionen och rådet samt europaparlamentet förhandlat om kompromisser i det som kallas trepartssamtal eller trilog. En politisk kompromiss nåddes i november 2023 och den har förankrats i europaparlamentet i februari 2024 men då det finns en blockerande minoritet för den politiska kompromissen i rådet har ärendet formellt inte hanterats. Det är oklart när ordförande i Europeiska rådet avser att hantera frågan. 

LRF har under hela processen med naturrestaureringslagen arbetat mycket proaktivt med svenska beslutsfattare, både i rådet och i europaparlamentet. LRF har tagit fram en rad olika konkreta ändringsförslag till lagförslaget som vi spelat in direkt till EU:s beslutfattare men också till de olika intressentplattformar som LRF är medlem i som t.ex. Copa Cogeca, CEPF och Nordisk allians för familjeskogsbruket (NSF).

Till sidomenyn Till sidomenyn Till sidomenyn
Till sidomenyn