Restaurering

EU:s naturrestaureringslag är mer än en miljöfråga. När åkrar och skogar tas ur bruk påverkas maten, jobben, exporten och beredskapen. I grunden handlar det om hur mycket av Sveriges egen produktionsförmåga vi är beredda att ge upp.

Är du intresserad av det här? Du som är medlem i LRF kan följa det här sakområdet och få koll på besluten, debatten och hur du kan påverka.

NRL, EU:s naturrestaureringslag, kan få stora konsekvenser för svenskt lantbruk. Sveriges jord och skog är en bärande del av samhällsekonomin, beredskapen och industrins råvarubas, och därför riskerar effekterna av EU:s naturrestaureringslag gå långt utanför miljöpolitiken. När produktiv åkermark riskerar att tas ur bruk och skogsmark begränsas i användning påverkas livsmedelsproduktion, exportintäkter, energisystem och möjligheten att ersätta fossila material.

I praktiken handlar frågan om hur mycket av den svenska produktionsförmågan staten är beredd att avstå. Minskad inhemsk produktion innebär ökat importberoende, större sårbarhet i kris och svagare regional ekonomi, särskilt i områden där jord och skogsbruk utgör basen för sysselsättning och företagande. Därför blir genomförandet av lagen ett strategiskt vägval för nationell resiliens.

Naturvårdsverkets förslag riskerar att gå längre än det politiska uppdraget och kan i praktiken motsvara mycket stora produktionsbortfall. Det är mycket allvarligt. 

Innehåll

Till sidomenyn

Möjligheten att välja rätt kurs

Besluten är ännu inte fattade och det ger politiken ett faktiskt handlingsutrymme. Ett genomförande som prioriterar produktion, beredskap och konkurrenskraft kan kombineras med riktade åtgärder där de gör mest nytta och där markägare medverkar aktivt. Ett överimplementerat regelverk riskerar däremot att permanent minska kapaciteten i ett läge där Europa snarare behöver mer egen produktion.

Sverige har möjlighet att både stärka naturvärden och samtidigt öka livsmedels och råvaruproduktion. Sverige behöver inte ta ett steg mot ökat importberoende.

Till sidomenyn

Restaurering kräver samarbete – inte uppdelning

Naturvårdsverkets förslag bygger på att natur, livsmedelsproduktion och klimatomställning behandlas som separata frågor. Men verkligheten ser inte ut så. Natur, mat och klimat hänger ihop.

När stuprörstänkande styr:

  • ökar kostnaderna
  • förvärras konflikterna
  • försämras resultaten

Vi kan stärka biologisk mångfald och samtidigt producera mer mat – men då krävs en helhetssyn där markägarnas roll ses som en lösning, inte ett problem.

Det är en falsk motsättning att ställa naturrestaurering mot livsmedelsproduktion. Svenskt jord- och skogsbruk har i decennier bidragit till ökande naturvärden genom restaurerade betesmarker, varierade landskap och aktiva skogsbruksåtgärder.

Vi producerar mat och råvara med låg klimatpåverkan, samtidigt som vi bidrar till biologisk mångfald.

Ett restaureringsförslag utan rätt finansiering och rättssäkerhet riskerar snarare att bromsa både livsmedelsstrategin och klimatomställningen.

För många lantbrukare hör skog och jordbruk ihop. Om upp till en miljon hektar skog undantas från brukande påverkar det:

  • virkesproduktionen
  • möjligheten att investera i djurhållning och livsmedelsproduktion
  • lantbrukets ekonomiska trygghet

Samtidigt förväntas fler betesmarker skapas. Det går inte ihop utan hållbara ersättningar och stark rättssäkerhet.

Sverige har en tydlig livsmedelsstrategi och det är att produktionen ska öka.

Men Naturvårdsverkets egen analys visar att restaureringsförslaget kan minska den svenska livsmedelsproduktionen. Samtidigt är finansieringen oklar och riskerar att leda till omfördelning av Eus jordbruksersättningar från matproduktion till andra ändamål.

I ett läge med ökad omvärldsosäkerhet är det inte ansvarsfullt att försvaga svensk livsmedelsproduktion – särskilt inte utan att visa hur den ska stärkas.

För att naturrestaurering ska lyckas måste markägare våga skapa naturvärden. Men om de som gör rätt riskerar att förlora rådighet över sin mark minskar incitamentet att bidra.

Restaurering måste vara:

  • frivillig
  • rättssäker

Annars riskerar vi att få ett regelverk som motverkar sitt eget syfte.

Till sidomenyn Till sidomenyn

Frågor och svar

Många av LRF:s medlemmar påverkas direkt av förslagen i naturrestaureringslagen. Det kan innebära stora ingrepp i hur marken får brukas och helt nya krav på jord- och skogsbruk och riskerar att skada Sveriges självförsörjning.

Naturrestaureringen får inte ske på bekostnad av Sveriges försörjningsförmåga. 

LRF deltar i myndigheternas arbets- och referensgrupper och för en löpande dialog om förslagen. Vi analyserar hur de påverkar jord- och skogsbruket, lämnar egna synpunkter och bevakar att arbetet.

LRF stödjer ökad biologisk mångfald, men åtgärder måste kunna fungera tillsammans med livsmedels- och råvaruproduktion och inte skapa onödiga målkonflikter.

Till sidomenyn

Bakgrund

EU-kommissionen presenterade i juni 2022 ett förslag till lagligt bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas, under namnet förordningen om restaurering av natur som på engelska kallas Nature Restoration Law (NRL). Förordningen gör att mycket stora arealer produktiv jord- och skogsmark riskerar att tas ur produktion. Exempelvis genom att skog inte får brukas och att åkermark ska läggas under vatten. 

Den 17 juni 2024 röstade EU:s miljöråd för att anta naturrestaureringslagen. Varje medlemsland ska nu ta fram en nationell plan för restaureringsåtgärder och peka ut områden som ska restaureras. Sverige har 24 månader på sig att presentera ett utkast på plan efter det att lagstiftningen träder i kraft. 

Till sidomenyn

Vad tycker LRF?

  • Övergripande stödjer LRF ambitionerna om att öka biologisk mångfald och restaurera natur i Europa. Den biologiska mångfalden är hotad globalt och förbättringar behövs även i Sverige för att säkra ett lönsamt jord- och skogsbruk. Att främja biologisk mångfald är avgörande för att kunna producera mer livsmedel och viktiga råvaror på ett hållbart sätt i framtiden.   
     
  • LRF anser också att naturrestaurering måste vägas mot andra samhällsbehov, som att säkra livsmedelsförsörjning och råvaruförsörjning från jord- och skogsbruk.

  • Det är angeläget att återställa mark globalt och inom EU som förlorat sina viktiga funktioner på grund av exempelvis avskogning, utdikning, föroreningar, erosion, försaltning och ökenspridning. En sådan inriktning skulle bättre stämma med målen i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Agenda 2030.

  • LRF välkomnar att varje medlemsland tar fram egna åtgärdsplaner, beslutar nationellt och involverar markägare så mycket som möjligt, med fokus på frivillighet. LRF vill att restaureringsåtgärder främst sker i skyddade områden och att kravet på icke-försämring utanför dessa områden tas bort.

  • Det är viktigt att säkerställa att naturrestaureringslagen överensstämmer med annan EU-lagstiftning, då det kan finnas tänkbara målkonflikter mellan denna och exempelvis avskogningsförordningen. 
Till sidomenyn Till sidomenyn