Månadens bonde: Gideon, en av Sveriges största biodlare
2025-05-13

Gideon Jungblom är en av landets största biodlare – och tillsammans med sina bin ser han till att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Han producerar upp till 30 ton honung varje år, med hjälp av sina över 500 bisamhällen. ”Bin är ganska mycket som vilka djur som helst, de klarar sig själva om man tar hand om deras behov”.
Hur blev grisskötaren Gideon en av Sveriges största biodlare, en stark förespråkare för sin bransch och en hängiven medlem i LRF? Det började på föräldrarnas gård utanför Saleby, Lidköping. Här bedriver pappan fortfarande växtodling, och Gideon hjälper till när han har tid över från sin egen verksamhet.
- Man föds nog till bonde, jag gjorde i alla fall det. När jag var liten ville jag jobba med stora maskiner, men på gymnasiet växlade intresset över till djurskötsel och jag blev grisskötare. Att ta hand om grisar och bin är ganska likt, det är egentligen bara deras behov och storlek som skiljer åt. Jag försöker tänka på hur jag hade velat ha det om jag var ett bi, men det är en utmaning!
Kärleken till djuren, oavsett storlek, har varit drivande i Gideons yrkesliv. Bina tog förstaplatsen 2019, efter att han skolat om sig till professionell yrkesbiodlare, med hjälp av en utbildning på yrkeshögskolan. Den tvååriga kursen lärde honom det han behövde veta, även om branschen fortfarande är relativt långt efter.
- Vi vet egentligen inte vad vi håller på med, det är ganska underutvecklat fortfarande. Det är inte som att jobba med kor, där vet vi så otroligt mycket mer. Så mycket är självlärande, att lista ut saker på egen hand.

Räknade länge och noga på biodlaryrket
Att han vågade ta steget in i biodlingen och satsa helhjärtat på det, baserades inte bara på känsla – utan på väl avvägda kalkyler.
- Jag räknade på det och såg att det skulle gå ihop, och det bra mycket bättre än verksamheter i andra branscher. Sen är det som i alla andra företag, det går upp och ner, men det såg bra ut.
Och visst går det bra. Gideon har nu mellan 500 och 600 samhällen, vilket innebär mellan 30 000 och 60 000 individer per samhälle under året - flera miljoner bin. Högsäsong är mellan april och slutet av september, och själva honungen skördas under juni, juli och augusti. Hur mycket honung Gideon får ut, är beroende på vädret och andra förutsättningar.
- Jag har fått ut allt mellan 7 och 30 ton, så det är mycket som är upp till vädret – precis som för alla bönder. Optimalt är regn på natten var fjärde dag, och däremellan 27 grader, sol och vindstilla varje dag. Men så ser det inte ut, tyvärr!

Skördetid är skattningstid
När det är dags att skörda honungen, eller skatta som det heter, så gör Gideon det med en kran han själv har byggt. Då slipper han tunga lyft själv, vilket gör att hans kropp kan hålla längre i branschen.
När honungen slungats pumpas den vidare en begagnad mjölktank. Där får den klarna när vaxet flyter till ytan.
- Mjölktanken är på 10m³ vilket är kanske 7-8m³ mer än vad jag behöver, men man ska ju ha lite att växa i. När jag köpte tanken var jag inte riktigt säker på om det fanns någon som helst rimlighet i den. Men säljaren trodde på mig och det värmer fortfarande, säger Gideon.
Med så mycket honung i omlopp, och så många bisamhällen, är det a och o att hitta bra platser att placera alla bikupor på. Gideons samhällen står utplacerade på ett 30-tal platser, alla hos markägare som blir jätteglada att få ha bin som pollinerar fälten eller trädgårdarna. Placeringen gör också att honungen kan få olika smak.
- I början av juni skattar vi av honung som är mild men smakstark, och får sin karaktär från raps som är nektarkälla för bin den tiden på året. Den smakar barndom tycker jag. Så smak, intensitet och honungens beteende kan skilja sig åt, beroende på vad bina fått i sig. Det är ju spännande, säger Gideon.

En tuff konkurrens
Men det har inte bara varit solsken. Konkurrensen kan vara förödande, men då är det inte den inhemska konkurrensen Gideon menar. Det förekommer ett omfattande matfusk med honung från utlandet.
- Det är svårt att konkurrera med billig honung som inte ens är äkta honung utan ofta en sockerblandning. Här behöver politiken komma ikapp och inte fortsätta möjliggöra den inflödande falska honungen. Jag ser inte att det finns någon vilja hos politikerna att ta tag i det, och det måste de ändra på. Speciellt när man tänker på hur mycket våra bin gör för pollineringen och den biologiska mångfalden.
Gideon fortsätter;
- När mina bin pollinerar böndernas växtlighet så får de en bättre skörd vilket leder till mer mat, men också en större vinst för bonden. Och bina gör så att den biologiska mångfalden stärks. Så det är inte bara en gullig hobby, utan en procedur som tillsammans skapar stora summor pengar och stora värden i ökad livsmedelsproduktion. Det, om något, borde intressera politiken.

Ledare i sin bransch
Det hörs att Gideon brinner för sin bransch, och inte har lagt sig på en ”lagom” nivå. Just att göra lagom mycket, är något har har svårt med generellt, berättar Gideon. Exempelvis är han den största biodlaren i landet som jobbar själv – andra som bedriver verksamhet i hans storlek har anställda.
All honung Gideon tar fram säljer han till Honungsföretagarna. Det är en sammanslutning för biodlare i hela landet – en förening han själv grundade. Idag består de av ett 30-tal yrkesbiodlare i hela landet. Tillsammans säljer de sin honung under namnet Våra bin – Svensk Honung. Inte nog med det, honungen tappas upp i innovativa pappersförpackningar.
- Jag är väldigt stolt över vår pappersförpackning, som vi är ensamma om i Sverige. Det är roligt att kunna påverka och göra val som är bra för klimatet och inte bara för plånboken, och det ser både butiker och konsumenter ett mervärde i.

Bakgrunden som bonde
Kanske är det bakgrunden som bondeson som gjort Gideon så framåtlutad i biodlarbranschen. Pappan är fortfarande verksam på barndomsgården, där det bedrivs 100 hektar växtodling. Han är sugen på att ta över gården en vacker dag, men inte än.
- Pappa är still going strong, så det här fixar han ett bra tag till. Jag hjälper till lite vid höstbruket, eller när grejer går sönder så lagar jag. Är vårbruket tidigt på säsongen så kan jag hjälpa till, för biproduktionen går att putta någon vecka på, till skillnad från vårsådd och skörd. På det sättet går det att kombinera biodling med övrigt lantbruk, men det kräver uppoffringar, säger Gideon.

LRF viktig allierad
Att bli medlem i LRF kom lika naturligt för Gideon som att bli bonde – det kom med uppväxten. Han sitter som förtroendevald i sin lokalavdelning, så nog är han engagerad.
- LRF gör otroligt mycket nyttigt i sin påverkansverksamhet, och jag blir extra stolt över hur bra LRF samarbetar med oss biodlare. Det här är en organisation som fattar hur viktiga våra pollinatörer är, och det är det inte så många som gör. Så det är jättebra, säger Gideon.