Mellan 12 och 60 procent av vallen uppäten av vilt

Referensburar visar skador av vilt på ett tydligt sätt. Åtvidabergs kommungrupp har gjort mätningar vid burar på spridda ställen i kommunen vid upprepade tillfällen och kommit fram till att skadorna är stora och att skyddsjakt som bedrivits på en mark gett tydliga resultat.

2021 hade LRF sex referensburar uppsatta i Åtvidabergs kommun. En av dem har plockats bort och fem nya har kommit till i år. Burarna sitter i år lite mer spridda i kommunen för en bättre täckning. Vid den bur som visade på de största skadorna förra året var 85 procent av skörden uppäten av vilt, berättar Patrik Andersson, ordförande i Åtvidabergs kommungrupp. Det rör sig framförallt om dovhjort.

- Det var en förstaårsvall och resultatet visar att det är helt förlamande att bedriva vallproduktion där. I år gjorde vi en mätning på exakt samma ruta, en andraårsvall, och då var 58 procent av vallen uppäten. Vi drar slutsatsen att vallen inte är lika smaklig som förra året då det är en andraårsvall. På en förstaårsvall 200 meter därifrån, där vi inte hade någon bur uppsatt, var uppskattningsvis 95 procent uppätet. Tyvärr tänkte vi inte på att sätta en bur så nära en annan, men vi kan konstatera att det finns ingenting att skörda där, säger han.      

12 procent uppätet där man bedrivit skyddsjakt

På en granngård, 500 meter ifrån den ovan nämnda förstaårsvallen, har en markägare utövat intensiv skyddsjakt. Det har visat sig gjort nytta och minskat skördebortfallet där. Den markägaren har också förstaårsvall, men där är bara 12 procent uppätet visar resultatet av en mätning vid en referensbur som sitter där.  

- Lantbrukaren där säger att han lyckats med mycket hård skyddsjakt. Djuren känner att det inte är kul att vara där och då går de till grannvallen i stället, säger Patrik.

Åtvidabergs kommungrupp valde att mäta, och sätta ut fler referensburar i år, för att se vilken nytta de och skyddsjakten ger samt för att kunna följa upp och påvisa skadorna som viltet ger. Den referensbur som inför i år togs bort satt där jakten ökat och vallskörden likaså, så behovet av att låta den sitta kvar var inte så stort.

Skadorna större än många tror

Patrik berättar att vid de rutor man haft uppe i år har mellan 12 och 60 procent av vallen blivit uppäten av vilt. 

- Många lantbrukare tycker inte att de har så stora problem med vilt förrän de ser hur stora skador det faktiskt orsakar, säger han.

Det är vid de två närliggande förstaårsvallarna, där det bedrivits skyddsjakt respektive inte som de tydligaste resultaten kan ses. 

- Vi märker att det gör skillnad. Viltsituationen har inte blivit bättre än förra året. Skyddsjakten behövs och vi hoppas att vi kan få till utökad skyddsjakt precis som i Södermanland - i hela Östergötland eller åtminstone i Åtvidabergs kommun. Jag tror att det skulle underlätta då många tycker att det är krångligt att ansöka om tillstånd för skyddsjakt och det gör att det blir ett hinder, säger Patrik.

Minst tio referensburar nästa år

För tre år sedan hade Åtvidabergs kommungrupp ett stort viltmöte där jägare, markägare, jordbruksarrendatorer och en expertpanel träffades och som ledde till bra diskussioner, berättar Patrik. Ett liknande möte är något kommungruppen funderar på att anordna igen i vinter. De kommer också att fortsätta följa upp viltskador med referensburar.

- Vi kommer nog att ha fler än tio nästa år. Minst tio kommer vi i alla fall att ha väl spridda i kommunen. Sen är det upp till lantbrukarna att också sätta upp fler burar själva. Det är väl en uppmaning jag kan skicka med att man behöver ha flera burar på sin fastighet för att ha koll.

Jätteproblem med skador på ny vall

Johan Samuelsson har gjort mätningarna.

- Vi har haft burar nu i några år och jag skulle säga att min reflektion är att de visat väntat resultat. Under jaktsäsongen i vintras såg vi knappt några hjortar och då kändes det hoppfullt, men när det blev vår och började växa kom de tillbaka. Det jag också skulle vilja lyfta är att det är ett jätteproblem med skador på ny vall som inte fått chans att hinna etablera sig. Därför är det viktigt att sätta ut burar också där det är nysått, säger han.

 Här kan du läsa om hur du bygger en bur.

https://www.lrf.se/politikochpaverkan/jakt-och-vilt/verktyg-vilt/sa-bygger-du-betesburar/

Tänk också på att göra en sammanvägd skattning för gården utifrån LRFs toleransnivå

https://www.lrf.se/politikochpaverkan/jakt-och-vilt/ovre-grans-for-viltskador-skulle-oka-livsmedelsproduktionen/

Några råd från Patrik och Johan till markägare som ska sätta upp referensburar är att sätta kaninnät i botten för att förhindra att harar tar sig in och att tänka på placeringen av burarna.

- Placera buren ungefär halvvägs mot vägen och halvvägs mot skogen så att siffrorna som mätningen visar är trovärdiga och överensstämmer med verkligheten då det är fler hjortar längst in mot skogen och minst närmast vägen, säger Johan.