Mer hållbar stadsplanering
2022-05-25
Varje år förloras stora mängder odlingsbar mark i världen på grund av klimatförändringar. I Sverige förlorar vi mark när städer växer och logistikparker byggs. LRF vill bryta trenden. Vi måste få en mer hållbar stadsplanering och värna produktiv åkermark.
I mitten av maj bjöd LRF Örebro, tillsammans med Region Örebro län, Länsstyrelsen och AgroÖrebro in tjänstemän och politiker från länets alla kommuner till möte om ”exploatering på åkermark”.
Rubriken för dagen var hållbar stadsplanering. Ett 30-tal kommunala tjänstemän som jobbar med stadsplanering och markexploatering samt en handfull kommunala politiker deltog. Syftet med dagen var att visa på åkermarkens betydelse och värde samt diskutera hur vi kan jobba framåt med hållbar stadsplanering.
Stora mängder mark försvinner
Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF, inledde mötet med att beskriva de globala utmaningar vi har framför oss med de effekter som klimatförändringarna bär med sig men även hur krig och oro i världen påverkar handel med varor och därmed livsmedelspriser. Varje år förloras stora mängde odlingsbar mark i världen på grund av klimatförändringar.
Vi kan konstatera att världen kommer att se annorlunda ut framöver och vi kan inte luta oss mot hur det har sett ut menar Jens. Vi behöver tänka hållbart och det innebär att vi inte kan förbruka ändliga resurser. Jens slutsatser är att mark är och kommer att bli en alltmer värdefull och eftertraktad resurs.
Svensk åkermark värdefull
Den jordbruksmark som finns i Europa och Sverige kommer att ha bland de bästa förutsättningarna i världen att producera livsmedel på. Därmed behöver vi vara rädda om den jordbruksmark som finns i landet. När det kommer till stadsplanering fattas idag beslut med tanke på dagens krav men hur förenligt är det med morgondagens utmaningar, undrar Jens.
Svensk mark och Sveriges bönder är världens chans med de utmaningar vi står inför. Mark här kommer att bli fruktansvärt viktigt för framtidens välstånd.
– Ni på kommunerna sitter på ett monopol på ett globalt problem och vi hjälper mer än gärna till säger Jens. Vi ska också komma ihåg att det finns många aspekter kring åkermarkens värde, det som inte är så värdefullt ett normalår kan bli viktigt ett extremår med exempelvis torka och frekvenserna med extremväder kommer att bli högre i framtiden.
Örebros mark den bördigaste vi har
Per Willén, LRF Örebros regionordförande berättade om jordbruksmarken i Örebro län. Hela närkeslätten har tidigare varit sjöbottnar och är idag det bördigaste vi har. Slätten är bördigare än grusåsar exempelvis. Genom en historisk tillbakablick kan vi få svar på varför städerna ligger där de ligger idag.
– Människor bosatte sig där det fanns möjligheter att överleva och där det gick att odla, alltså vid den bördiga jorden. Historiskt sett kan vi alltså se bosättning vid den bördiga jorden och sedan har det rullat på och det är på dessa ställen vi växer och stadsgränserna flyttas. Frågan är om vi har råd att fortsätta så, säger Per.
Var fjärde hektar har försvunnit
Kristoffer Sjöö och Camilla Lund, på Länsstyrelsen redovisade resultaten från en färsk rapport från Länsstyrelsen om hur mycket jordbruksmark som har exploaterats mellan åren 1950 och 2019 samt hur kommunerna har följt miljöbalken.
Resultaten i rapporten visar att åkermarken i Örebro län har minskat med ungefär en fjärdedel sedan 1950-talet. I genomsnitt har 0,75 kvadratkilometer åkermark exploaterats per år i länet (siffran för Sverige är 6 kvadratkilometer per år). Om vi räknar med att nuvarande exploatering i länet fortsätter står det för 12% av den nationella exploateringen i Sverige.
Några av slutsatserna från rapporten är att jordbruksmarken har haft en begränsad betydelse under större delen av 1900-talet och att andra intressen har gått före. Marken har betraktats som icke-ianspråktagen. Miljöbalkens bestämmelser om brukningsvärd jordbruksmark har åsidosatts eller inte tillämpats, även i sen tid.
Jordbruksmark och hållbarhet
Rapporten visar även att livsmedelsproduktionen sällan nämns som ett skäl till att jordbruksmarken ska bevaras (i de kommunala planerna). En konklusion från Länsstyrelsen är att frågan om framtida livsmedelsförsörjning och tillgång till jordbruksmark behöver betraktas som en avgörande hållbarhetsfråga vid sidan av andra.
Anders Larsson, lektor vid institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU i Alnarp, var den siste talaren under dagen. Han berättade om sin forskning där han jämför stadsbyggnation mellan olika länder.
Svenskar sämst i Europa
Sverige är bland de sämsta i klassen när det gälle förtätning. Som exempel berättade Anders att Hongkong får plats på en lika stor yta som Hässleholm (vars befolkningsstorlek är 0,69% av Hongkongs) och då finns det mer gröna områden i Hongkong. I Sverige har vi också störst shoppingyta per person jämfört med hela Europa.
– Vi bygger inte tätt i Sverige vilket påverkar stadsbilden. Några av anledningarna till att vi bygger som vi gör i Sverige är enligt Anders att vi är ett stort land med få människor – vi har inte behövt förtäta våra städer, marken är billig, lagstiftningen kring jordbruksmarken är svag och kommunerna räknar inte på samhällsekonomiska konsekvenser för olika utbyggnadsscenarier.
Ska hitta goda exempel
Anders var tydlig i sina slutsatser; vi har tillräckligt med hårdgjord yta i Sverige och behöver inte ta mer jordbruksmark i anspråk. Vi behöver lära från andra länder och inse att det inte innebär en kostnad att göra på ett annat sätt. Det är en win-win-win-situation där jordbruksmarken sparas, krisberedskapen stärks och vi skapar tillväxt inom jordbrukssektorn.
Vid den avslutande paneldiskussionen framkom att kommunerna vill och kan tänka annorlunda när det gäller exploatering av jordbruksmark, men de behöver hjälp med att hitta lösningar och goda exempel samt att lära av varandra. Med ändrat regelverk och annat markvärde kan situationen ändras. Mycket är en attitydfråga. Synsättet på jordbruksmarken håller på att förändras. Nu talar allt för att vi måste betrakta detta som en hållbarhetsfråga menade Kristoffer Sjöö, Länsstyrelsen.
