Ny beräkningsmetodik för Klimatklivet stoppar nya investeringar

Naturvårdsverket har meddelat att stöd via Klimatklivet inte längre kommer att beviljas till gårdsanläggningar som producerar el och/eller värme, bara veckor innan en ny ansökningsomgång. Detta på grund av en förändrad beräkningsmetodik där klimatnyttan räknas ned.

LRF har tillsammans med Arla, Scan, Lantmännen, Energigas Sverige och Svebio lämnat ett öppet brev till regeringen och berörda utskott gällande vår oro kring effekterna av den justerade beräkningsmetodiken. Förändringen innebär att Naturvårdsverket inte längre kommer godkänna stöd till gödselbaserad biogasproduktion som producerar el och värme då det enligt den nya metodiken ger en sämre klimatnytta.

Den information som gått ut från Naturvårdsverket har kommit via ett brev med information till vissa branscher och konsulter. På Naturvårdsverkets hemsida finns en faktaruta som dock inte berättar bakgrunden till de förändrade förutsättningarna.

LRF anser att det är extra olyckligt att myndigheten inte väljer att kommunicera förändringen tydligt då det meddelas väldigt nära inpå att nästa ansökningsomgång öppnas. Lantbrukare har i många fall redan påbörjat sina ansökningar och investerat resurser i processen, exempelvis anlitat konsulter och påbörjat tillståndsansökningar. LRF har inte fått se alla underlag till den nya beräkningsmetodiken och beslutet har inte remitterats, vilket gör det svårt att bemöta det nya tillvägagångssättet.

Öppet brev till regeringen 

I det öppna brevet föreslår vi, tillsammans med ovan branschorganisationer, att den bästa lösningen framåt är att skyndsamt justera förordningen för Klimatklivet så att dessa investeringar fortsatt kan få de stödnivåerna som krävs för att vara ekonomiskt försvarbara.

Den justerade beräkningsmetoden beräknar klimatnytta, men biogasinvesteringar bidrar med fler nyttor:

• Cirkulär energi: Gårdsbiogas gör det möjligt att omvandla gödsel till el och värme, stärka gårdens självförsörjning och samtidigt bidra till ett stärkt energisystem.
• Beredskap: Lokal energiproduktion är avgörande i krissituationer. Gårdsbiogas kan särskilt avlasta i elområden såsom SE4.
• Miljö- och samhällsnytta: Rötresten kan i viss mån ersätta importerad mineralgödsel. Rötad gödsel skapar en bättre arbetsmiljö samt närmiljö då den rötade rötresten avger mindre lukt.

I brevet uppmanar vi regeringen att:

• Återinföra investeringsstöd för gårdsbiogas inom Klimatklivet.
• Låta fler nyttor än enbart klimatnytta vägas in, såsom beredskap och försörjningstrygghet.
• Om möjligheten inte finns att justera i Klimatklivets förordning så bör man se över alternativa stödformer.

Vad händer nu?

Förhoppningsvis uppmärksammas mottagarna av brevet om vikten av att frågan hanteras raskt och möjliggör investeringsstöd till lantbrukare som vill bidra till omställningen samt säkra energitillgången. Detta bör dock ske skyndsamt då planerad ansökningsomgång till Klimatklivet öppnas upp 22 september- 3 oktober.

LRFs bedömning är att produktionsstödet för biogas (driftstöd), som administreras av Energimyndigheten, inte kommer att påverkas. För att säkerställa detta har vi kontakt med Energimyndigheten samt sänder även brevet till Energi- och näringsministern. 

De som har sökt stöd för dessa typer av investeringar och fått stöd beviljat kommer inte att påverkas enligt Naturvårdsverket.

LRF anser att gårdsbiogasen är en nyckel i lantbrukets omställning, för Sveriges energisystem och att det är en beredskapsåtgärd. LRF fortsätter därför att driva frågan för långsiktiga och stabila spelregler.

Vid frågor gällande detta vänligen kontakta Jennifer Botos, 010-184 25 25, jennifer.botos@lrf.se