Nya riktlinjer för artskyddet får orimliga konsekvenser för enskilda skogsägare

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens nya riktlinjer för hur artskyddsbestämmelserna ska tillämpas och tolkas kommer ge stora konsekvenser för skogsbruket.

– Den enskilde skogsägarna kommer i kläm. De nya riktlinjerna är en tydlig signal till politikerna att artskyddsbestämmelserna och närliggande regelverk måste ses över, säger Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen redovisade under fredagen två regeringsuppdrag kring artskydd. Det ena handlar om nya riktlinjer för hur artskyddsbestämmelserna ska tillämpas och tolkas. Det andra handlar om förebyggande strategier för att artskyddsförbuden inte ska aktualiseras.

Båda får stora konsekvenser för den enskilde skogsägaren, menar Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

– Att ta hänsyn för att bevara arter är en viktig del av svenskt skogsbruk och ett viktigt ansvar för svenska skogsägare. Det finns redan flera förebyggande strategier för detta. Att enskilda familjer och skogsägare utöver det ska ta ytterligare ansvar och kostnader är inte rimligt. Det måste finnas en bättre balans i förhållande till det ansvar som det allmänna tar, säger Paul Christensson.

I Sverige avstår skogsägarna att bruka över 5 procent av marken genom frivilliga avsättningar viktiga för miljön. Utöver det lämnas över 10 procent i generell hänsyn till arter och viktiga biotoper vid avverkning. Det gör skogsägarna helt utan ersättning från staten.

- De senaste åren har artskyddsförordningen ändrats kraftigt till skogsägares nackdel, utan politiska beslut. Förändringarna innebär att det blivit en allt större risk och ekonomiskt hot för skogsägare att utveckla skogen så att det blir fler arter. De nya riktlinjerna förstärker tyvärr den utvecklingen, säger Paul Christensson.

Myndigheterna har inte genomfört någon konsekvensanalys av hur stor del av Sverige som påverkas eller hur stor kostnaden blir för enskilda skogsägare.

– Ingen vet hur stora konsekvenser detta kommer att få. Myndigheterna bortser från vad tillämpningen kommer att betyda för skogsbruket och samhället i stort; hur både landsbygden och samhällsekonomin kommer att påverkas negativt. Det vi kan säga är att utredningsansvaret kommer att kosta väldigt mycket och att det är enskilda skogsägare som kommer att få stå för större delen av den kostnaden, säger Paul Christensson.

Förslaget försvårar för skogsägare att få sin sak prövad och möjlighet till ersättning när staten hindrar dem att bruka sin mark. Det strider mot grundlagens skydd för den enskilde.

Paul Christensson uppmanar nu regeringen att påskynda arbetet med att tillsätta den aviserade skogsutredningen.

– Regeringen har på goda grunder identifierat behovet av en ny skogsutredning. De nya riktlinjerna för artskyddet förstärker bilden av att skogsutredningen behövs och att dess arbete måste inledas skyndsamt, avslutar han.