Politiker bland tallar och kottar

Södra och LRF i Östergötland bjöd ut till en skogsvandring för politiker från C, M, KD, S, SD och V hos skogs-och lantbrukaren Henric Carlsson utan för Linköping. De fick en ordentlig genomgång om vad det familjeägda skogsbruket levererar men också hur villkoren för markägarna ser ut.

Vandringen började vid ett hygge på ca 1 hektar, som avverkats på grund av granbarkborre. Därefter passerades skogar i olika åldrar och skötselfaser. Henric berättade hur han tänkte runt varje bestånd, förklarade varför det såg ut som det gjorde och vad han har för planer framöver i sin skötsel.

Vid stationerna kunde politikerna följa hur inlagring av koldioxid förändras med ålder på skogen. Ett hygge släpper ut mer än vad som tas upp de första 10 åren. Därefter är inlagringen som allra bäst i medelålders skog för att sedan avta när skogen blir äldre.

Skogen viktig del i omställningen
– Det blev en intressant diskussion om skogen och klimatet, hur kolet cirkulerar i skogen på plats och i landskapet och hur fantastiskt det är att man kan avverka och få ny skog samtidigt som råvara tas ut för att bli en mängd produkter för vår vardag. Virke som sågas till byggnation och innovativa produkter som kan ersätta det fossila gör att svenskt skogsbruk sammantaget är klimatpositivt, framhåller Henric.

I ett hållbart skogsbruk blir en del av skogen sågad trävara men att resten av träden nyttjas optimalt för papper, energi och innovativa produkter som olja, textil och biobaserade plaster med mera. De så kallade kortlivade produkterna är ofta det vi alla använder i vår vardag varje dag som toapapper, mjölkpaket, kartong och mycket av detta cirkulerar i återvinning flera varv.

Låt markägaren bruka sin skog
Deltagarna fick en god bild av hur mycket ansvar som tas för naturvärden, i debatten är mycket fokus på hyggen, men mesta skogsarealen är ju skog i andra åldrar och naturhänsyn är en del i allt brukande – det är viktigt att skogsägaren kan känna sig trygg i att producera både råvara och utveckla naturvärden.

– Det är helt orimligt att man kan behöva driva processer i domstol för att få rätt att bruka sin skog eller att få berättigad ersättning om det ska skyddas formellt säger Pia Andersson från Åtvidabergs skogsbruksområde i Södra.

Viltet betar friskt i skogen
– Hantering av artskyddsförordningen och utredningsansvar, trots att det är pågående markanvändning är både orimlig och rättsosäker. Man är utlämnad till enskilda tjänstepersoners bedömningar och tveksamma underlag. Man bör ställa sig frågan om arten man vill skydda finns där trots eller på grund av pågående skogsbruk, tillade Pia.

Viltfrågan belystes också och Pia hade tagit med sig blåbärsris från sin skog där vilttrycket är lägre. Det blåbärsriset var dubbelt så högt som här på platsen. I Henriks skog är det förutom älg och rådjur mycket dovhjort, så betestrycket är högt både i bärris och örter liksom även i plantskog.

Markägaren måste själv få avgöra hur skogen ska brukas beroende på de mål och behov man har. Markägaren har en plan med brukandet för att kunna genomföra investeringar på gården, generationsskiften eller som säkerhet för lån.

Skogsvårdslagen ger tydliga ramar
Det kan få stora konsekvenser för enskilda om man blir tvingad att avstå brukande. De ramar som nuvarande skogsvårdslag sätter upp säkerställer att Sverige inte kan avskogas och att miljöhänsyn tas. Utifrån den grunden är frihet under ansvar ett vinnande koncept som levererat väl.

Sedan den senaste skogsvårdslagen antogs 1993 har volymen skog ökat men även biologiska värden som lövskog, fåglar i skogslandskapet, död ved och gamla träd. Det faktum att hälften av Sveriges skogar ägs av privata markägare bidrar till ett diversifierat skogsbruk – några är aktiva andra passiva, några behöver ekonomisk avkastning andra ser till andra värden. Sammantaget har det och kommer det bidra till mångfald i skogarna.

Ökad cirkularitet, kolinbindning och smarta produkter
I några äldre bestånd resonerades om hyggesfria metoder. Det kan vara ett alternativ på vissa ytor men inte överallt. Brukningshistorik påverkar val av metod och även lönsamhetskravet är en parameter – skogen är en viktig ekonomisk resurs för gårdars ekonomi.

Skogen har debatterats flitigt under senare tid, men riksdagen har beslutat en inriktning i skogspropositionen att ta fram mål för ökad tillväxt i skogen, ökad cirkularitet, kolinbindning och att ersätta fossila produkter.

Dessutom ska biologisk mångfald skyddas och utvecklas med en stärkt äganderätt i grunden. Ett antal uppdrag har delgivits myndigheter och vi ser fram emot att de verkställs så att skogsägare i framtiden med trygghet kan bidra till alla dessa mål.

Tydliga medskick till politiker var

• Stå upp för det svenska skogsbruket både i Sverige och i EU
• Mångfald av ägare ger mångfald i skogen
• Gör verkstad i skogspropositionen och ta ledarskap för att både produktion av råvara och naturvård är lönsamt
• Var stolta över de svenska skogarnas förmåga att både binda kol i landskapet med växande träd och den resurseffektiva förädling som görs av råvaran till allas nytta.

Fördjupning och info hittar du här här: