Regeringen gör det tuffare för svenska bönder än vad EU kräver

När regeringen väljer att inkludera jord- och skogsbruket i EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 utan att införa kompensation, uppstår en konkurrensnackdel för svenska lantbrukare. Nu kräver LRF och Sveriges Jordägareförbund att ett jordbruksavdrag införs.

Medan de flesta EU-länder valt att exkludera jord- och skogsbruket från det nya utsläppshandelssystemet ETS2, går Sverige motsatt väg. Det innebär ökade kostnader för svenska bönder och markägare.

Regeringen har tidigare lovat att kompensera branschen, men än så länge har inga konkreta förslag lagts fram. LRF och Jordägareförbundet är kritiska och menar att beslutet rimmar illa med regeringens mål om stärkt beredskap och ökad livsmedelsproduktion.

I regeringens egen utredning, Vägen mot fossiloberoende jordbruk, föreslogs ett jordbruksavdrag som ett sätt att lindra effekterna av ETS2. Förslaget har dock inte lett till någon åtgärd.

- Vi står självklart bakom en hållbar utveckling av lantbruket, men den måste ske på rimliga villkor. Ett jordbruksavdrag är avgörande för att vi ska kunna fortsätta utvecklas utan att tappa konkurrenskraft. Hållbara förslag för ersättning till branschen är helt avgörande. Jordbruksavdraget är ett sådant, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.

LRF och Jordägareförbundet har under våren haft flera möten med regeringsföreträdare för att belysa riskerna med att låta svenska lantbrukare bära extra kostnader som andra EU-länder slipper.

- Förväntningarna på att svenskt jordbruk ska producera många nyttor, allt från livsmedelsberedskap till biologisk mångfald, är höga. Vi kan möta de förväntningarna, men det förutsätter lönsamhet hos lantbruksföretagen. Ett sätt att skapa robusta företag är att införa ett jordbruksavdrag, säger Axel Roos, ordförande i Sveriges Jordägareförbund.

Gemensam hemställan till regeringen

Nu har LRF och Jordägareförbundet lämnat in en formell hemställan till regeringen med krav på att kompensationen blir verklighet och att ett jordbruksavdrag införs som konkret åtgärd för att jämna ut skillnaderna mot resten av EU.

- Svenskt lantbruk kan inte bära kostnader som resten av EU slipper. Utan riktad kompensation riskerar vi att slå undan benen för vår egen livsmedelsproduktion mitt i en tid då både beredskap och konkurrenskraft borde stärkas. Återigen väljer den svenska regeringen en annan väg än resten av Europa, säger Palle Borgström.