Skyddet av skog – hur långt ska det få gå?

Allt mer skogsmark i västra och norra Dalarna hamnar inom någon typ av skyddsvärd skog och antalet reservat ökar för varje år och artskyddet har blivit en verklig käpp i hjulet för skogsföretagandet. Vi behöver ha en produktiv och livskraftig skog. Skogen ger arbete på landsbygden, bostäder, värme, bränsle, rekreation och är en förutsättning för att klara av framtida klimatmål då skogen har många av nyckellösningarna! Vi som skogsägare och skogsindustrin behöver ha tillväxt och lönsamhet och upplever att det i dag är för många hinder. Äganderätten ska ha en starkare betydelse!

LRF Malung-Sälen och LRF Älvdalens kommunavdelningar samarrangerade ett möte hos koncernen Fiskarheden i Transtrand. Bengt Halvarsson, ordförande för LRF Malung-Sälen hälsade alla välkomna till en dialog med givande diskussioner. Det var ett 20-tal deltagare som kom: Riksdagsledamot och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, Fiskarhedens koncernchef samt VD med medarbetare, LRFs kommunavdelningar samt LRF Dalarnas ordförande. Mellanskog, CEPF (The Confederation of European Forest Owners), förvaltare för Lima-Transtrands Besparingsskog, förvaltare för Älvdalen samt Särna-Idre Besparingsskog, Älvdalens KSO, Malungs kommun, Länsstyrelsen samt skogsägare.

Mötet inleddes med en presentation om Fiskarhedens verksamhet av VD Joakim Limberg. Fiskarheden är privatägt av familjen Larsson och startade 1923. Antalet direkt anställda på sågen är 186. Genom sidoverksamheter så uppgår antalet arbetstillfällen till närmare 1 000.

Avdelningschefen för Naturvård på Länsstyrelsen i Dalarna, Anna Carlsson förklarar varför vi ska ha naturskydd. Artrika miljöer som skapat robusta ekosystem och bidrar med ekosystemtjänster. Åtgärder för hotade arter och miljöer. Rekreation och friluftsliv och internationella åtaganden. Det pågår nu en rättsutveckling i domstolar och flera utredningar pågår. Hon menar att Länsstyrelsens ambition är frivillig avsättning till naturskydd.

Per-Arne Pettersson, LRF Älvdalen lyfter en motsättning: ”det finns verkliga exempel på skogsägare som fått avslag att avverka på grund av artskydd och då i stället valt att anmäla sin skog för bildande av reservat som en sista utväg, för att kunna få ut någon ersättning för sin skog – det kan inte räknas som frivillig avsättning”.

Vidare kom vi in på skötsel av befintliga reservat där det finns en uppfattning att de inte sköts som de ska och då riskerar även den flora och fauna som finns där att försvinna. Anna påpekar att Länsstyrelsen fått minskade anslag för just skötsel av reservat. Riksdag och regering behöver sätta ner foten och ta beslut i frågan. Hon säger att vi behöver ha en samverkan och dialog om skogsresurserna.

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, säger att förändringar tar tid. Flera utredningar är på gång och aktuellt just nu är grundlagsutredningen där äganderätten är i fokus och skogsutredningen regelverket för ett aktivt skogsbruk som ska redovisas av utredaren senast den 31 augusti.

Något som märks av allt mer är aktivister som gör egna inventeringar i skog som är anmäld för avverkning. Jan-Olov Mattsson, Skogschef på Fiskarheden, visade ett färskt exempel där en skogsägare anmält sex ha skog för avverkning till Skogsstyrelsen. Några dagar senare är det anmält över 100 fynd av skyddade arter på samma areal. Det är i många fall knärot och fågel som anges. Anmälaren skickar anmälan direkt till Miljödomstolen som stoppar avverkningen. Miljödomstolen skickar ärendet vidare till Skogsstyrelsen som i sin tur kontaktar skogsägaren. En process som kan ta upp till ett år och kostar i dag inte anmälaren en krona – även om skogsägaren får rätt. Jan-Olov efterlyser det mandat Skogsstyrelsen tidigare hade när det gäller beslut om avverkning och påpekar också att det saknas opartiska inventerare av skyddade arter. Koncernchefen Magnus Larsson håller med och påpekar att det skulle behöva göras en rikstaxering – det behöver vara en opartiskt och rättvis inventering.

Sven-Erik Hammar, ordförande i CEPF (The Confederation of European Forest Owners) lyfter de omvärldsförändringar som händer nu och som påverkar våra beslut och händelser här. Försvarsinvesteringar görs inom flera EU-länder och klimatfrågan är högt på agendan. Regeringarna i EU:s skogsländer behöver bli tuffare när det gäller skogsfrågor.

Peter Helander, ordförande Mellanskog, säger att det behöver vara en samsyn inom EU på hur vi ska räkna skyddad skog. Äganderätten och artskyddet är viktiga prioriteringsfrågor. Vi har lätt för att övertolka direktiv i Sverige.

Peter Egardt (S), kommunstyrelsens ordförande i Älvdalen, menar att det är väldigt många reservat i Älvdalens kommun och att det behöver finnas en rimlighet och en helhetssyn. En effekt av många reservat är också att den skog och mark som finns kvar måste bära all ny/framtida infrastruktur.

Bengt Halvarsson, ordförande LRF Malung kommunavdelning
Per-Arne Pettersson, ordförande LRF Älvdalen kommunavdelning

Magnus Nystedt
regional kommunikatör
magnus.nystedt@lrf.se
010-184 26 49