Styrelseledamot Ann Eriksson: Utan lönsamhet går det inte bygga beredskap

Beredskap är modeordet på allas läppar, men beredskap får inte bli en ytterligare kostnad för lantbruket, först måste vi ha en lönsamhet. Vi kan inte bygga upp en beredskap på våra gårdar utan att ha en lönsamhet i grunden. Det säger Ann Eriksson, styrelseledamot i LRF Dalarna.

Hallå där Ann Eriksson, styrelseledamot i LRF Dalarna, det är mycket som handlar om beredskap just nu, vad har du för tankar kring det?

- Beredskap är modeordet på allas läppar och ordet beredskap måste finnas med i alla projekt- och investeringsansökningar för att de ska godkännas. Beredskap får inte bli en ytterligare kostnad för lantbruket, först måste vi ha en lönsamhet. Vi kan inte bygga upp en beredskap på våra gårdar utan att ha en lönsamhet i grunden. 

En uppdaterad nationell livsmedelsstrategi kom tidigare i år, ett av fokusområdena i den är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Nu ska även den regionala livsmedelsstrategin för Dalarna uppdateras, vad innebär det?

- Det kommer att bli en tydligt uppdaterad plan i Dalarna med större fokus på mätbara mål. Jag ser dock en risk i att det inte blir verkstad av målen man sätter. Det stora jobbet som måste göras är att få kommunerna att välja råvaror från Sverige och från Dalarna, till exempel byta ut ris mot havreris och välja svenska grönsaker i vegetariska rätter.

- Offentliga kök och konsumenter måste handla svenskt och från länet för att lönsamheten och därefter beredskapen ska kunna öka inom lantbruket.

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för att lyckas nå målen den regionala livsmedelsstrategin?

- På kort sikt är det att

• svenskt och från Dalarna prioriteras i handel och i storkök
• vilttrycket går ner, framför allt från vildsvin. Vildsvinen medför också en stor risk för utbrott av afrikansk svinpest.
• regelkrånglet minskar. Det finns en risk att arbetet med att höja beredskapen innebär ännu fler regler.

- På lång sikt krävs större satsningar på

• forskning och innovation, till exempel kring cirkulära system i enskilda lantbruk och digitalisering eller att ta fram utsäde anpassat för nordligt klimat
• kapitalförsörjning och ägarskifte. För att öka köttproduktionen till exempel, skulle statliga lånegarantier vara till stor nytta. Även ungdomarna behöver en kraftig satsning. Gårdarna är så stora idag och det är svårt som ung att gå till banken och få lån. Det måste till ett mer flexibelt låneupplägg till ungdomar som vill ta över ett lantbruk eller en skogsgård.

Sofia Weimarck
regional kommunikatör
sofia.weimarck@lrf.se
010-184 45 12