Vad betyder naturrestaureringslagen för dig som markägare?
2026-10-11
När EU:s naturrestaureringslag beslutades väckte den stor oro hos många lantbrukare och skogsägare. Frågorna har handlat om allt från möjligheten att bruka mark och underhålla diken till hur framtida krav kan påverka den egna verksamheten. Nu har regeringen lämnat sitt utkast till svensk restaureringsplan till EU-kommissionen. För lant- och skogsbruket innebär det flera positiva förändringar jämfört med tidigare förslag, men fortfarande finns viktiga frågor som saknar svar.
Flera förbättringar jämfört med tidigare förslag
Restaureringsplanen beskriver hur Sverige ska genomföra EU:s naturrestaureringsförordning. Den är viktig eftersom den sätter ramarna för hur lagen ska tillämpas i praktiken och därmed kan påverka hur mark används och brukas inom både jord- och skogsbruket.
Enligt Carin Hoflund, sakkunnig på LRF Syd, innebär regeringens plan en tydlig förbättring jämfört med myndigheternas tidigare förslag.
– Det har varit mycket fokus på naturrestaureringslagen och många medlemmar har varit oroliga för vad den kan innebära. Det positiva med regeringens plan är att flera av de förslag som LRF sett som mest problematiska har plockats bort. Därför ser läget betydligt bättre ut idag än när myndigheternas förslag presenterades, säger Carin Hoflund.
Antalet åtgärdsförslag har minskat från 211 till 39 och flera av de delar som LRF varit kritiskt till har tagits bort. Det gäller bland annat förslag till ändrade hänsynsregler i miljöbalken och förslag som riskerade att omfördela stora delar av jordbruksstöden. Regeringen använder också flera av de möjligheter till flexibilitet som finns i EU:s regelverk.
Vad betyder det för markägare?
För många medlemmar är den viktigaste frågan inte vad som står i planen, utan hur den egna verksamheten kan påverkas.
Här ser läget betydligt bättre ut än för något år sedan, men det går ännu inte att ge alla svar.
– Det vi vet idag är att regeringens plan i huvudsak bygger på frivilliga åtgärder och att risken för att stora arealer produktiv mark tas ur bruk bedöms vara mindre än tidigare befarat. Samtidigt finns det flera frågor där vi fortfarande inte vet hur reglerna kommer att tillämpas i praktiken, säger Carin Hoflund.
– För markägare handlar det ytterst om vad man kommer att kunna göra på sin mark och om dagens brukande kan påverkas längre fram. Där är vi inte framme vid alla svar ännu.
Ett av de områden som väcker störst frågor är det så kallade icke-försämringskravet, alltså hur naturvärden får förändras över tid och hur detta ska bedömas i praktiken. Flera delar av regelverket är fortfarande otydliga och kan komma att få stor betydelse för markägare längre fram.
Dikesunderhåll och betesmarker skapar fortsatt osäkerhet
Även om regeringens plan innebär förbättringar finns flera frågor som fortfarande är öppna. Framför allt gäller det markavvattning och möjligheten att underhålla diken. Regeringen har ännu inte gett några tydliga besked om hur dessa frågor ska hanteras inom ramen för naturrestaureringsförordningen.
Det finns också oklarheter kring betesmarker. Regeringen har ännu inte fastställt något referensvärde för hur stora arealer som ska restaureras, vilket gör det svårt att bedöma vilka krav som kan komma framöver.
– De frågor vi får handlar ofta om sådant som påverkar vardagen på gården. Kan jag fortsätta underhålla mina diken? Hur påverkas markavvattningen? Kommer det att ställas nya krav på betesmarker? Det är helt rimliga frågor, men där finns fortfarande osäkerheter som vi behöver få klarhet i innan vi kan bedöma de långsiktiga konsekvenserna, säger Carin Hoflund.
Processen fortsätter
Det dokument som nu skickats till EU-kommissionen är fortfarande bara ett utkast. Under de kommande sex månaderna ska kommissionen granska planen och lämna synpunkter. Därefter fortsätter arbetet innan den slutliga svenska restaureringsplanen ska lämnas hösten 2027.
För LRF handlar det nu om att fortsätta följa processen och bevaka de frågor som är viktigast för medlemmarna.
– Vi har kommit längre än vi var för ett år sedan och flera viktiga frågor har fått en bättre hantering i regeringens plan. Men processen är inte över. Det blir viktigt att följa hur EU-kommissionen bedömer planen och hur de frågor som fortfarande är öppna kommer att hanteras framöver, säger Carin Hoflund.
– För LRF handlar det om att regelverket måste vara möjligt att förena med ett aktivt jord- och skogsbruk. Vi behöver både kunna stärka naturvärden och samtidigt ha förutsättningar att producera mat, förnybar energi och råvaror.
Fakta: Naturrestaureringslagen
Naturrestaureringslagen är en EU-förordning som syftar till att stärka och återställa naturmiljöer.
Sverige har lämnat ett utkast till nationell restaureringsplan till EU-kommissionen.
Regeringen har minskat antalet åtgärdsförslag från 211 till 39 jämfört med myndigheternas tidigare förslag.
Den slutliga svenska restaureringsplanen ska lämnas till EU-kommissionen hösten 2027.
Om du är intresserad av det här ämnet, logga in på Mina Sidor och uppdatera vilka områden du vill följa, så får du ett mail när LRF publicerar något om det.
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
