Väsentliga förbättringar i EU-parlamentets förslag till restaureringslag

EU-kommissionen presenterade i juni 2022 ett förslag till bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som behöver återskapas. I Sverige påverkas närmare 5 miljoner hektar mark av restaureringen, vilket motsvarar ungefär 16 procent av Sveriges totala jord- och skogsbruksmark. I samband med EU-parlamentets omröstning gjordes dock flera förbättringar som kan minska konsekvenserna av lagen.

Med en svag majoritet röstade EU-parlamentet den 12 juli ja till restaureringslagen. Det slutliga förslaget ändrades dock på flera viktiga punkter, något som både LRF och andra bonde- och skogsägarorganisationer i EU krävt. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring slutresultatet och nu väntar förhandlingar mellan parlamentet, kommissionen och rådet i höst innan ett färdigt lagförslag är på plats.

– Med kommissionens ursprungsförslag till restaureringslag skulle ungefär en sjättedel av jord- och skogsbruksmarken i Sverige inte kunna brukas som tidigare. Att ta mark ur produktion gör Sverige ännu mer sårbara i ett läge där vi redan har en svag beredskap. LRF välkomnar därför de förbättringar som gjorts av parlamentet, säger Palle Borgström.

Konsekvenserna av förslaget har tidigare beräknats bli särskilt stora för Sverige eftersom rapporteringen av statusen för naturtyperna sker på ett annat sätt än övriga EU. Sverige utgår ifrån förindustriell tid i stället för tiden för EU-inträdet.

Exempel på förbättringar i EU-parlamentets förslag:

• Parlamentet valde att begränsa restaureringsåtgärder till redan skyddade områden, vilket innebär att fokus flyttas från skog idag brukas. Det kan jämföras med kommissionens förslag där ytterligare närmare en miljon hektar skogsmark skulle tas ur produktion.
• Parlamentet strök även artikel om jordbruket som bl.a. innehöll kravet på att återväta produktiv jordbruksmark. Enligt Naturvårdsverkets analys kunde ursprungsförslaget beröra upp till 375 000 hektar jordbruksmark.
• Parlamentet har lagt fram flera förslag som innebär att restaureringsinsatser ska i högre utsträckning bidra till tryggad livsmedelsförsörjning och förnybar energi.

Orosmoment som kvarstår:

• Sverige behöver ändra sin rapportering gällande status för naturtyper och ta bort hänvisningen till förindustriell tid. Det finns fortsatt en risk att Sverige får stora krav på restaurering från EU eftersom vi rapporterar annorlunda än övriga i EU-länder.
• Kommissionens och ministerrådets förslag är fortfarande sämre än parlamentets. När dessa ska förhandla i trepartssamtal under hösten finns risker att delar av kommissionens och rådets förslag kommer med i slutversionen.

Vad gör LRF?

Sedan förslaget presenterades i juni 2022 har LRF aktiverat ett arbetsgrupp med sju experter som har arbetat med förslaget både på EU-, nationell- och regional nivå. Gruppen har genomfört över 100 aktiviteter i syfte att minska konsekvenserna för det svenska jord- och skogsbruket.