Viltskador hotar mat, skog och hushållsekonomi

Jaktlagstiftningsutredningen har nu presenterat sitt slutbetänkande om ett nytt regelverk för jakt och viltförvaltning. LRF välkomnar flera delar av förslaget, men konstaterar samtidigt att utredningen inte tar det helhetsgrepp om viltskador som Sveriges lantbruk, skogsbruk och hushåll behöver.

– Ett nytt regelverk för viltförvaltning i Sverige är något som LRF efterfrågat länge. Det är positivt att fokus tydligt skiftar från att vårda vilt till att förvalta vilt men samtidigt saknar utredningen avgörande delar för att åtgärda de snabbt växande viltskadorna. För oss är det tydligt att ett hållbart brukande av vilt innebär att viltskadorna inte kan vara så stora att de är ett hot mot samhällsviktig verksamhet såsom produktion av livsmedel eller skogsråvara, säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande och fortsätter,

– Notan för viltskadorna på 992 miljoner kr för skördebortfall i jordbruket och nästan 12 miljarder kr årligen för skogen riskerar att återigen landa på lantbruket och hushållens ekonomi trots utredningens förslag till en modern lagstiftning. Samtidigt missar Sverige möjligheten att förstärka livsmedelsberedskapen i en osäker omvärld, säger Mikaela.

Viltskador kostar mer än det som syns på åkern

Viltskador är inte enbart ett problem för jord‑ och skogsbruket. De innebär ekonomiska kostnader för samhället i stort, och dessa kostnader hamnar i slutänden hos hushållen.

Skador på grödor och skog driver upp kostnader för livsmedel och skogsråvara. Därtill kommer ökade beredskapskostnader, bland annat kopplat till foderförluster, minskad inhemsk livsmedelsproduktion och försvagad förmåga att upprätthålla beredskapslager.

LRF har länge efterfrågat ett nytt regelverk som bättre speglar dagens behov. Det är positivt att utredningen föreslår att bevarande, hållbart brukande och minskade skador nu ska vara styrande mål. Samtidigt missar utredningen att reglera hur dessa mål ska prioriteras vid målkonflikter. När viltstammarna blir för stora drabbas  både jordbruk och skogsbruk hårt av skador. Utredningen adresserar frågan delvis, men det saknas fortfarande centrala verktyg för en balanserad viltförvaltning.

– Viltet följer inga fastighetsgränser. Om någon gynnar vilt på sin mark påverkas även grannar. Utan krav på hänsyn riskerar skadorna att fortsätta öka. Ökande stammar av hjortdjur skapar ett samlat betestryck som leder till omfattande skador och ökade samhällsekonomiska kostnader. En fungerande flerartsförvaltning är nödvändig för att nå balans mellan klövviltstammarna och landskapets fodertillgång, säger Mikaela. 

Trots vargens sänkta skyddsstatus i EU lämnar utredningen inga förslag om förenklade regler för skyddsjakt. Det är bra att sekretessen stärks för enskilda som ansöker om skyddsjakt,  men utredningens förslag ger inte den typ av starka sekretesskydd som vi önskat.  

Fakta kostnader för viltskador 

• Viltskadorna 2023 i svenska grödor uppskattas till 992 miljoner kronor. Detta inkluderar inte extra kostnader som omsådd och maskinskador.
• Vildsvin gör störst skada och står för en tredjedel av alla viltskador i jordbruket.
• Skador från dovhjort har ökat i Sverige, särskilt i Södermanlands län, där 45% av spannmålsskadorna orsakas av dem. I Östergötland står dovhjorten för 76% av skadorna i vall. Gäss och tranor orsakar också allt större skador, exempelvis i Västerbotten där tranor stod för 80% av skadorna i vårkorn.
• Stora viltbestånd kostar skogsägare och skogsbranschen 11,9 miljarder kronor per år. Skadorna orsakar ekonomiska problem för skogsbruket och försvårar övergången till förnybara resurser. Byggmaterial, biomassa och andra ersättningar för ändliga resurser äts helt enkelt upp eller förstörs.
• Södermanland är det län som är mest drabbat av viltskador, följt av Kronoberg och Norrbotten.