Extremväder – vad har vi att vänta?

Väder är temperatur, vind, regn, snö och moln på en viss plats och en viss tidpunkt. Vädret förändras snabbt och variationerna mellan enskilda år kan vara stora. Klimat är det begrepp som används för att beskriva medelvärdet av vädret under en längre tid.

När forskning och myndigheter beskriver klimat använder de sig av begreppet normalperiod. En normalperiod är 30 år, och den senaste är 1991-2020. För långsiktiga klimatstudier används fortfarande den förra perioden, 1961-1990, som referens.

När du hör SMHI säga att förra sommaren var varmare än vad som är normalt för årstiden, är det alltså jämfört med medelvärden för normalperioden 1991-2020. Om det däremot handlar om klimatförändringar och att det kommer vara ett antal grader varmare i Sverige år 2070, avser jämförelsen normalperioden 1961-1990. Det är den normalperiod som världsmeteorologiorganisationen WMO har bestämt ska vara referensnormalperiod för studier av klimatförändringar.

Klimatforskningen går ständigt framåt och nuförtiden finns mer data än någonsin att grunda prognoserna på. Från och med 2021 kommer en ny normalperiod räknas ut vart tionde år. Det betyder att vi hädanefter kommer ha normalperioderna 1961-1990, 1971-2000, 1981-2010, 1991-2020, 2001-2030 och så vidare. SMHI har till uppgift att meddela när vi byter normalperiod för att beskriva det nuvarande klimatet.

Ibland görs undantag från grundregeln att använda 1961-1990 som referens i studier av klimatförändringar. Ett sådant fall som du kommer stöta på i den här kursen är SMHIs fördjupade klimatscenariotjänst. Där används 1971-2000 som referens av tekniska skäl. Dels för att spara datorkraft och dels för att en del regionala data började samlas in först på 70-talet.

Hur såg då Sveriges klimat ut under referensperioden? Det skiljde sig såklart åt i olika delar av landet.

Vad gäller årsmedeltemperaturen, varierade den från 6 till 8 °C i söder, och från -1 till -3 °C i norr. De högsta temperaturerna sammanfaller med odlingszon 1, det vill säga längs med västkusten och Skånes och Blekinges kust. De lägsta temperaturerna hittas i norra fjällen.

Vad gäller årsnederbörd låg medelvärdet på 400 till 600 mm på Öland och Gotland, i de östra delarna av Götaland och Svealand samt i Norrlands kust- och inland. I de regnigaste delarna av landet, det vill säga de västra delarna av Götaland samt fjälltrakterna, låg årsnederbörden på över 1000 mm.

På kartorna kan du se årsmedeltemperatur och årsnederbörd i Sverige 1961-1990.

Du kan själv följa utvecklingen för olika klimatindikatorer såsom temperatur och nederbörd på SMHI:s webbplats.

Klimatindikatorer - klimatets utveckling i Sverige (smhi.se)

Klimatet har redan förändrats i Sverige, men hur?

För att beskriva klimatet i Sverige idag används data för normalperioden 1991-2020. Jämfört med 1961-1990 har det redan skett förändringar. Årsmedeltemperaturen har ökat med ungefär 1-1,5 °C i hela landet. Jämfört med förindustriell tid, 1860-1900, har årsmedeltemperaturen globalt sett bara ökat med 1,2 °C. Den ökar mer här eftersom Sverige ligger nära Nordpolen och uppvärmningen går snabbast närmst polerna. Här i Sverige har årsmedeltemperaturen ökat med 1,7 °C för landet som helhet och upp till 2,1 °C för de norra och östra delarna, om man jämför med förindustriell tid.

Temperaturökningen varierar inte bara över landet, utan också med årstiderna. I norra Sverige är temperaturökningen störst på vintern, på vissa ställen är det nu upp till 3 °C varmare än referensperioden. Det beror på att när snö och is smälter så reflekteras mindre värme tillbaka ut från jorden. I södra Sverige har temperaturökningen istället varit störst på våren. Sommaren är den årstid med konsekvent minst temperaturökning i hela landet, ungefär 0,5 till 1,0 °C. Bilden här nedanför visar medeltemperaturer i Sverige under fyra normalperioder. Om du jämfört bilderna så ser du hur medeltemperaturen ökat på olika platser i landet.

Mer finns att läsa på SMHI:s webbplats.

Temperaturens ökning i Sverige sedan 1800-talet (smhi.se)

Jämfört med 1961–1990 har årsnederbörden ökat med ca 10% för landet som helhet, men på vissa delar av ostkusten har den minskat. De största ökningarna har skett på vintern i de delar som redan förut var regnigast, det vill säga östra Halland, Västra Götaland och norra Norrland. Där ligger ökningen på 10 till 30%.

Sommaren har också blivit blötare, särskilt i norra Götaland, sydligaste Svealand och östra Norrland.

Hösten och våren följer inte riktigt det generella mönstret med ökad nederbörd. Våren har blivit torrare i framförallt Skåne, Blekinge, Öland och Gotland samt på Svealands oskust. I resten av landet har det blivit blötare. Under hösten har endast små förändringar i nederbörd skett, både uppåt och nedåt.

Det kan vara värt att notera att årstiderna i denna jämförelse är indelade efter månad, inte efter de metereologiska definitionerna. Det innebär att hösten innefattar september, oktober och november oavsett plats i landet och vädret en viss säsong. På bilderna nedanför ser du årsnederbörden i Sverige under fyra normalperioder. Förändringen av de färgade fältens utbredning visar förändringen i årsnederbörd.

Mer finns att läsa på SMHI:s webbplats.

Sveriges klimat har blivit varmare och blötare (smhi.se)

Hur mycket temperaturen kommer stiga beror på hur mycket växthusgaser som kommer släppas ut. FN:s klimatpanel IPCC använder sig av olika scenarier. I denna kurs beskrivs två olika framtidsscenarier: ett där utsläppen minskar kraftigt och kulminerar runt 2040 (RCP4,5), och ett med en fortsättning av dagens utsläppstrender (RCP8,5). Generellt visar de samma mönster, men det högre scenariot, RCP8,5, ger ett starkare utslag. För enkelhetens skull kallas RCP4,5 för ”lågt scenario” och RCP8,5 för ”högt scenario” i denna kurs. RCP står för "Representative Concentration Pathways", och siffran betecknar den strålningsdrivning de ger upphov till år 2100. Strålningsdrivningen är skillnaden mellan mängden energi från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som strålar ut i rymden igen. Denna energi mät i enheten watt per kvadratmeter, W/m2.

Hur klimatet kommer att förändras i de olika scenarierna kan du läsa om i kommande avsnitt i denna kurs. Du hittar dem under rubrikerna Varmare, Blötare och Torrare.

Vilket scenario som blir verklighet i framtiden beror på vad som görs eller inte görs för att minska utsläppen av växthusgaser. När du ska ta beslut i företaget om att exempelvis dimensionera en bevattningsdamm kan det kännas omöjligt att hantera den informationen.

Den bana vi just för tillfället slagit in på är som sagt det höga scenariot. Om vi avviker från den och lyckas dämpa klimatförändringarna eller inte beror till stor del på geopolitik. Där har vi i sin tur sett förhållandevis stora svängningar de senaste åren, med såväl pandemi som krig i Europa. Politikens prioriteringar kommer fortsätta att växla under kommande decennier och bedömningen av klimatscenariernas sannolikhet kommer växla i takt med den. Vilket scenario bedömer du just nu som mest sannolikt?

Det kan också vara värt att fundera över att begreppet ”risk” inkluderar både sannolikheten för att något ska inträffa och konsekvenserna om det inträffar. Därför kan exempelvis kärnkraft beskrivas som riskfyllt, för även om sannolikheten för en olycka är otroligt liten är konsekvenserna desto allvarligare. Är det stor skillnad mellan konsekvenserna för ditt företag i det låga och det höga scenariot?

I det sista avsnittet av denna kurs får du tips och råd om hur du kan hantera klimatrisker i ditt företag på ett konstruktivt sätt.