Vilken är den främsta framgången i nya CAP för växtodlingsföretag?

- Om man ska tala om en framgång för växtodlingsföretagen så måste det bli att framhålla den ettåriga miljöersättningen för precisionsbrukande planering. Det är nog många lantbrukare som redan utför någon eller några av de åtgärder som krävs för att uppfylla villkoren, men många har det inte. Så det kommer att leda till en nivåhöjning i hållbarhetsarbetet på gårdsnivå.

Vilka är de största förändringarna att ha koll på för växtodlingsföretag?

- Alla lantbrukare kommer att se att gårdsstödet får ändrad ersättningsnivå. Vi talar ofta om att gårdsstödet minskar, men egentligen är det ju så att förgröningsstödet som stöd tas bort, och det påverkar nivån på gårdsstödet. Idag är gårdsstöd och förgröningsstöd tillsammans cirka 2 000 kronor per hektar och från 2023, när förgröningsstödet tagits bort, blir gårdsstödet cirka 154 euro per hektar. Så det blir 25 procent lägre arealbaserad CAP-ersättning från den första pelaren av CAP.

- Växtodlingsföretagen tillhör de som kommer att märka av en ökad regelbörda i form av ändrade grundvillkor (nytt namn på tvärvillkoren). Det kommer dock dröja, kanske ända till september/oktober, innan vi vet exakt hur reglerna kommer att vara utformade, eftersom EU-kommissionen ska godkänna det svenska förslaget till tillämpning.

- För växtodlingsföretag i södra Sverige kommer det att finnas några nya eller ändrade miljöersättningar där det enskilda företaget behöver ta ställning till om det är aktuellt att ta del av. De nya ersättningarna är för odling av mellangröda och för precisionsbrukande planering. De ändrade ersättningarna är för fånggröda och för vårbearbetning, där förändringarna framför allt är att ersättningen höjs men också att det blir en ettårig ersättning där arealen kan variera fritt från år till år.

- Fånggröda och mellangröda är i stort sett samma sak. Fånggrödan har ett lite mindre stödområde (nitratkänsliga områden) och ger en högre ersättning, samtidigt är det mer begränsat vilka arter som är godkända som fånggröda. Mellangröda har ett större stödområde (kompensationsstödsområde 6 – 12 samt område 13 där man inte får kompensationsstöd), ger lite lägre ersättning men det är friare vilka arter som är godkända som mellangröda. Orsaken till skillnaderna är framför allt huvudsyftet med grödorna. Ersättningen för fånggröda har som huvudsyfte att minska växtnäringsläckage efter skörd av en huvudgröda och ersättningen för mellangröda har som huvudsyfte att bidra till kolinlagring. Forskningen kring kolinlagring har inte kommit lika långt som forskningen kring växtnäring. De båda ersättningarna har givetvis många andra positiva effekter.

- För växtodlingsföretag inom kompensationsstödsområdet kommer ersättningen att ändas något. I norra Sverige höjs den med 300 kronor per hektar och längre söderut kommer ersättningen att sjunka med 100 kronor per hektar i flera av stödområdena.

Vad händer nu, fram till 2023 när nya CAP ska börja gälla i Sverige?

- Sverige skickade in regeringens förslag till nationell strategisk CAP-plan till EU-kommissionen strax före årsskiftet. Nu har EU-kommissionen 6 månader på sig att godkänna planen. I slutet av mars väntas EU-kommissionen ställa frågor formellt till Sverige och då slutar 6-månadersklockan ticka fram till dess att Sverige skickar svar på frågorna. Det kommer att vara mycket både formella och informella kontakter mellan Sverige och EU-kommissionen under hela perioden.

- LRF deltar på många möten inom ramen för vårt EU-samarbete i paraplyorganisationen Copa och Cogeca. Där diskuterar vi tillämpningen av olika regler och får information om hur CAP-planerna ser ut i olika länder. Vi kommer också att be om möten med EU-kommissionen senare i vår för att diskutera den svenska CAP-planen.

- Parallellt med förhandlingarna om CAP-planen så pågår mycket förberedelsearbete på Jordbruksverket och länsstyrelserna med t.ex. IT-utveckling, rutiner för handläggning, informationsmaterial och annat förberedelsearbete. En fråga som Jordbruksverket arbetar med är att kunna genomföra de nya EU-kraven på att använda satelliter för uppföljning av jordbruksmark. Detta kommer på sikt att kunna leda till färre kontroller på plats.

Lyssna på Sofia Björnsson om nya CAP i Lantbrukspodden.