Visa alla resultat SökresultatSnabbresultat:
Ange 2 eller fler tecken för att söka.
Visa alla resultat

Växtskydd

Växtskydd

För att upprätthålla en stabil och hållbar livsmedelsproduktion behövs effektiva växtskyddsmetoder. LRF arbetar för att svenska lantbrukare ska ha tillgång till en bred uppsättning lösningar – effektiva, hållbara och anpassade efter behoven i praktiken.

Är du intresserad av det här? Du som är medlem i LRF kan följa det här sakområdet och få koll på besluten, debatten och hur du kan påverka.

Ända sedan människan började bruka jorden har ogräs, insekter och skadesvampar hotat skördarna. Utan bra växtskydd riskerar vi sämre avkastning, vilket påverkar både lantbrukets ekonomi och livsmedelsförsörjningen. Både konventionella och ekologiska odlare behöver därför effektiva metoder för att skydda sina grödor.

LRF vill att svenska lantbrukare ska ha tillgång till många olika växtskyddsmetoder som både fungerar bra, är hållbara och fungerar i det dagliga arbetet. Samtidigt måste riskerna för miljön och människors hälsa minimeras. Genom att använda moderna växtskydd på ett smart sätt och fortsätta utveckla dem kan vi bygga en växtodling som både är konkurrenskraftig och hållbar i Sverige. För att det ska bli möjligt behövs en politik som ger lantbruket rätt förutsättningar att odla mer och bättre.

Innehåll

Till sidomenyn
Till sidomenyn

Växtskydd – en samhällsviktig fråga

Svenska odlare behöver ha samma möjligheter till ett effektivt och hållbart växtskydd som sina kollegor i resten av EU. När vissa växtskyddsmedel förbjuds här men fortfarande är tillåtna i andra EU-länder, särskilt hos våra grannländer, blir konkurrensen snedvriden. Det riskerar att leda till att produktionen flyttar utomlands, vilket i längden hotar både jobb och livsmedelsförsörjning i Sverige. För att undvika det behöver Sverige agera i takt med övriga medlemsländer och undvika egna specialregler som försvårar för svenska producenter medan produktionen fortsätter någon annanstans.

För att det ska fungera måste politiker och beslutsfattare styra ansvariga myndigheter att ta ett gemensamt ansvar. De behöver samarbeta och fatta beslut utifrån vad odlarnas verksamheter faktiskt kräver, i stället för att dra åt olika håll.

Samtidigt är det avgörande att satsa på forskning och innovation för att utveckla nya växtskyddsmedel och strategier. Det stärker konkurrenskraften och gör det möjligt att minska riskerna för miljön.

LRF vill också att det ska finnas tillgång till effektiva och ekonomiskt rimliga metoder för att hantera växtskyddsproblem. Det handlar både om biologiska, kemiska och förebyggande metoder, men också om att fortsätta utveckla nya alternativ som kan möta framtidens utmaningar.

Till sidomenyn

Det här gör LRF

  • Genom näringspolitiskt arbete och opinionsbildning verkar LRF för att Sveriges odlare ska ha tillgång till ett effektivt och hållbart växtskydd. 
  • LRF har regelbundet gemensamma möten med Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och branschorganisationen Svenskt Växtskydd. Målet för mötena är att komma fram till vilka möjligheter var och en har att bidra till svensk odlings konkurrenskraft. 
  • Med hjälp av branschavdelningarna inventerar LRF vilket behov av växtskydd som finns i olika produktionsgrenar och gör nödvändiga och möjliga ansökningar om dispenser och så kallade UPMA (utvidgning av produktgodkännanden för mindre användningsområden). 
  • Tar initiativ till och driver fältförsök för att få underlag till ansökningar som kan bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning. 
Till sidomenyn

Vanliga frågor om växtskydd

Bekämpningsmedel består av både biocider och växtskyddsmedel. Till biocider räknas bekämpningsmedel som används för bland annat desinfektion, konservering, träskydd, mot skadedjur (till exempel gnagare och insekter) och båtbottenfärger. Växtskyddsmedel används för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampar, insekter och ogräs. 

Växtskyddsmedel används inom jordbruk, skog och trädgård för att bekämpa ogräs, svampar och skadedjur. 40 procent av alla ätliga växter dör eller skadas på grund av växtskadegörare som insekter, svampsjukdomar och virus. Insekter kan äta upp hela grödor och svampar göra att potatis och morötter inte kan lagras. För att skydda växterna behöver odlare och lantbrukare använda växtskyddsmedel. 

Växtskyddsarbetets mål är att minimera skadegörares angrepp på grödan så att ekonomisk skada kan undvikas. Samtidigt måste miljön skyddas mot negativ påverkan, brukarens hälsa inte riskeras, produktionssystemets uthållighet och livsmedlens kvalitet upprätthållas. Integrerat växtskydd, som är en del av en integrerad produktion, innebär möjligheter att kontinuerligt utveckla och förbättra produktionssystemen och dess metoder. 

I Sverige har vi bra förutsättningar genom klimatet, med kalla vintrar som minskar trycket från svampar och insekter i odlingen. Det i kombination med ett långsiktigt miljöarbete och tuffa miljöregler gör att svenska livsmedel håller hög klass, till exempel när det gäller rester från växtskyddsmedel. Det är ett resultat av 35 års målmedvetet arbete. Holland använder ungefär fem gånger så mycket växtskyddsmedel per hektar som Sverige, Frankrike tre gånger så mycket och Tyskland dubbelt så mycket. På Kemikalieinspektionens webb finns information om användning av växtskyddsmedel i Sverige.  
 
Sedan flera år saknas ett effektivt växtskydd i flera trädgårdskulturer – i såväl den ekologiska som den konventionella produktionen. Skälet är att Sverige i många fall är en för liten marknad för att introducera nya växtskyddsmedel. Framför allt drabbar detta svensk trädgårdsproduktion, men också andra grödor som odlas på liten areal. Idag måste vissa akuta situationer lösas genom tillfälliga dispenser. Odling av exempelvis lök, äpple, åkerbönor, konservärter är ofta beroende av nöddispenser. Bristen på ett effektivt växtskydd är ett hinder för utveckling och företagande i flertalet trädgårdskulturer i Sverige. 

Visa fler nyheter
Visa fler nyheter
    Till sidomenyn