Den 15 juni ska AGG, Assessment Group of Glyphosate, bestående av kemikaliemyndigheterna i Ungern, Nederländerna, Frankrike och Sverige, lämna över sin vetenskapliga bedömning – sin Draft Renewal Assessment Report – till EUs livsmedelssäkerhetsmyndighet, Efsa, samt ett förslag på harmoniserad klassificering av ämnet till EUs kemikaliemyndighet, ECHA. Efter det gör myndigheterna en granskning av underlaget för att se att det uppfyller gällande krav och AGG får möjlighet att revidera det, om det behövs. Först därefter – enligt de senaste uppgifterna troligen i september-oktober – kommer AGGs rapport att offentliggöras och det blir möjligt för allmänheten att läsa och kommentera.

I nästa steg gör EFSA, och ECHA, en egen utvärdering av glyfosat. I juni 2022 ska de lämna över sina slutsatser till EU-kommissionen, som i sin tur tar fram ett förslag för ämnets framtid som medlemsländerna måste ha röstat om före den 15 december 2022 då nuvarande godkännande löper ut.

– Eftersom det dröjer några månader innan AGGs rapport offentliggörs kommer EU-kommissionen att publicera information om gruppens bedömning på sin webbplats den 15 juni. Det väntas även respektive myndighet som ingår i AGG att göra, alltså bland annat KemI. Men sannolikt kommer informationen i det läget endast att vara övergripande och inte gå in på de exakta detaljerna, säger Agneta Sundgren, som arbetar som växtskyddsexpert på LRF tillsammans med Johanna Eén.

Så arbetar LRF

Frågan om LRFs arbete med anledning av framtiden för glyfosat var uppe på riksförbundsstämman 2020.

– LRFs målsättning, i enlighet med stämmobeslutet, är att Sveriges yrkesmässiga odlare ska ha tillgång till glyfosat under så lång tid och med så bra villkor som möjligt i förhållande till det som den vetenskapliga utvärderingen kommer fram till, säger LRFs växtskyddsexpert Johanna Eén.

För stunden arbetar LRF med ett material där växtodlare och trädgårdsproducenter med olika inriktning och i olika delar av landet berättar om konsekvenserna för just dem om glyfosat skulle fasas ut.

– Tanken är att få fram ett konkret och lättillgängligt basmaterial som ska kunna användas i diskussionerna med politiker och beslutsfattare för att visa på den betydelse som substansen har för produktionen i dag, säger Johanna Eén.