Genom att du som växtodlare gör Greppa Näringens Klimatkollen får du en första koll på läget för din egen odling. Målet med Klimatkollen är att höja kunskapen om hur den egna gården ligger till och vad som orsakar olika förluster av växthusgaser, vad som görs bra idag och vad som ger störst effekt vid en förändring. Klimatnytta går ofta hand i hand med hög resurseffektivitet och företagets lönsamhet. Klimatkollen ger dig tillgång till nyckeltal och jämförelsetal vilket gör det enklare att få en överblick och ta ställning till förbättringsåtgärder. Efter genomförd klimatkoll får du nyckeltal som visar kg koldioxidekvivalenter (kg CO2e) per kilo gröda samt vilka insatser som bidrar till resultatet. Genom att åskådliggöra resursanvändningen i siffror blir det också lättare att möta samhällets klimatdebatt och visa de saker vi idag gör bra samtidigt som vi kan jobba vidare med de saker som vi behöver göra för att bli ännu bättre.

Enligt en studie av 175 växtodlare som genomfört Klimatkollen genom Greppa Näringen (2010-2016) visade besöken på ett medelvärde för växtodlingsprodukter på 0,4 kg CO2e per kg gröda, men variationen är stor, 0,11-2,3 kg CO2e per kg gröda. De stora posterna för klimatavtrycket på en växtodlingsgård är användning av mineralgödsel och emissioner av lustgas från marken.



Exempel på fördelning av växthusgasutsläppen på en växtodlingsgård beräknade i VERA

– Effektiva besparingsåtgärder för växtodlare är att på olika sätt trimma gödslingen. Det handlar till stor del om att hushålla med sina resurser och vara så effektiv som möjligt, säger Stina Olofsson, projektledare på Greppa Näringen.
– Jag rekommenderar att man använder sig av en uppdaterad markkarta för att anpassa fosforgödslingen, och att man utnyttjar precisionsodlingsteknik som autostyrning av traktor och redskap med hjälp av GPS, N-sensor eller tar del av vegetationskartor från satellitbilder.

Klimatsmarta åtgärder som sparar pengar

Nedan kan du läsa om några åtgärder du kan göra för att förbättra din växtodling och på det viset bli både mer klimatsmart och förbättra lönsamheten på samma gång.

Se över dräneringen

Det som påverkar skördepotentialen allra mest är vädret, men för att kunna hantera vädervariationer på bästa sätt är en bra markstatus otroligt viktigt. Ökad odlingssäkerhet ökar möjligheterna till god resurseffektivitet, att grödorna utnyttjar insatserna fullt ut är både klimatsmart och sparar pengar. Dålig dränering ger upphov till minskade skördar, ökad risk för packningsskador samt ökade kostnader för bland annat ogräsbekämpning. Greppa Näringens beräkningar visar att förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1600 kr per ha. Andra åtgärder som kan förbättra markhälsan är uppbyggnad av mullhalt, strukturkalkning och kalkning för att optimera pH och därmed förbättra näringsutnyttjandet.

Investera i en N-sensor

En kvävesensor, N-sensor, bedömer kvävebehovet genom att scanna och läsa av färgen och biomassan på grödan. Gödslingen anpassas därmed till skördepotential, kvalitetsmål och behovet för varje del av fältet. Försök visar att avkastningen kan öka med cirka tre procent i spannmål och oljeväxter samtidigt som risken för liggsäd minskar och tröskkapaciteten ökar tack vare en jämnare avmognad. Sensorn monteras på traktorns tak och varierar kvävemängden under körning.

Fosforgödsla enligt markkarta

Fosfor är ett relativt kostsamt insatsmedel, idag cirka 22 kr per kilo, samtidigt som förluster till vattenmiljön gör stor skada. Att förbättra fosforgödslingen genom att placera fosforn där grödan behöver den har med andra ord fördelar för både ekonomin och miljön. Genom att använda sig av en uppdaterad markkarta kan fosforgödslingen styras. På så sätt kan man undvika att gödsla fält och delar av fält som redan har ett högt innehåll av fosfor där gödsling inte ger någon merskörd. Samtidigt kan man tillföra fosfor där markens fosforklass är under den rekommenderade och där gödslingen ofta ökar skörden.

Analysera ditt grovfoder

Det är miljö- och klimatmässigt bra om vall odlas på en stor andel av gårdens fält. Vall bidrar även positivt på avkastningen för övriga grödor i växtföljden. På vallprognos.se eller genom att ta egna prognosanalyser kan man få hjälp att avgöra optimal skördetidpunkt för önskad grovfoderkvalité. Om man även låter analysera sitt skördade grovfoder kan utfodringen optimeras så att andelen kraftfoder kan minska. Grovfoderanalyserna ger även svar på hur väl man har lyckats med sin gödslingsstrategi, utefter analyssvaren finns möjlighet att anpassa gödslingen för att förbättra avkastning och kvalité på grovfodret. Detta innebär sänkta kostnader, hur mycket beror av driftsinriktning och grovfodrets kvalitet.

Så här gör du för att ta del av Greppa Näringens Klimatkollen:

Kontakta din länsstyrelse för att se vilka rådgivningsföretag som utför Klimatkollen i ditt län. För att vara berättigad till Greppa Näringens rådgivning måste du ha minst 50 hektar produktiv mark eller 25 djurenheter, vissa lokala avvikelser kan förekomma.

Kontakta aktuellt rådgivningsföretag.

Rådgivaren besöker gården och ni går igenom gårdens förutsättningar.

Vid ett uppföljande telefonsamtal diskuterar ni hur du kan gå vidare med rådgivning på området och om du har möjlighet att också få en subventionerad energikartläggning.