Äventyrar växtodlingens lönsamhet

Ökade kostnader för ogräsbekämpning med upp till dryga tusenlappen per hektar, ibland med otillräcklig effekt på grund av resistens. Fel hanterad riskerar renkavle och andra problemogräs din lönsamhet och försvårar maskinsamarbeten. På sikt även sänkta markvärden och höga kostnader för synebrister vid frånträden av arrenden. Konkreta hot att ta på allvar, men som det finns goda möjligheter att förebygga.

Renkavle sprider sig i Sveriges vetedistrikt

Från att ha varit ett lokalt ogräs i sydvästra Skåne och på södra Gotland så ser vi att renkavle, de senaste fem åren, börjat sprida sig i de mellansvenska spannmålsbygderna. Till en början på enskilda gårdar eller fält. Det finns tyvärr exempel där ogräset nu spridits till flera gårdar i en socken, via maskiner, redskap, halm och troligen även vilt. Halmpressar och skördetröskor är en av de vanligaste spridningsvägarna, men även frön i fastkletad jord på hjul och redskap.

Ställ krav på rengjorda maskiner

Vid export av begagnade lantbruksmaskiner till Norge krävs sedan lång tid tillbaka ett rengöringsintyg utfärdat av oberoende part, Norge kan som icke EU-medlem ställa dessa krav. Syftet är att förebygga smittspridning av djursjukdomar, växtskadegörare och problematiska ogräs. Vid import från EU-land samt vid handel inom Sverige finns dock inga lagar som reglerar detta. Ett undantag utgör konstaterade fall av karantänskadegörare till exempel potatiskräfta och nematoder, i övrigt gäller marknadens krav och marknaden är du som köpare eller säljare av maskintjänster eller lantbruksredskap. Tar du emot en demomaskin, köper begagnat eller anlitar en entreprenör måste du våga ställa krav. Säljer du tjänster eller utrustning så borde det vara en konkurrensfördel att tillämpa maskinhygien.

Under fem år har jag och mina kollegor på Jordbruksverket försökt förmedla detta budskap i Jordbruksverkets utställningsmonter på Borgeby fältdagar och Brunnby lantbrukardagar, och det har varit slående hur få lantbrukare som är medvetna om denna risk. Men för de redan drabbade är svaret ofta: ”renkavlen, den spreds på mina marker via maskinerna”.

Samverka i stället för att hänga ut

Att Jordbruksverkets ogräsrådgivare ensamma skulle kunna stoppa spridningen av problemogräs är inte troligt även om vi är en resursstark organisation. Jordbrukets intresseorganisationer och rådgivningsföretag får gärna ta bollen på en rak passning från min sida planhalvan. Ett distrikt eller varför inte en lokalavdelning inom LRF har mycket att vinna på en studiecirkel eller kvällsföredrag i frågan. Eller varför inte bjuda in till ett möte med den lokale maskinhandlaren eller ordna en medlemsträff med tema maskinhygien. När du eller din granne väl drabbas har vi alla att vinna på att gå samman i stället för att hänga ut. Jag ser positiva tecken på detta i Östergötland där man nu startar upp lokala ERFA-grupper i renkavledrabbade bygder, finansierade av Greppa näringen.

I Jordbruksverkets nyhetsbrev om ogräs och på vår hemsida kan du läsa mer om bland annat problemogräs.

Per Widén
Rådgivare ogräs, Jordbruksverkets växtskyddscentral Uppsala