Den 10 december delas årets Nobelpris ut. Kemipriset, som delas ut till Emmanuel Charpentier och Jennifer A. Doudna för gensaxen CRISPR kan bli en högvinst för svenskt och europeiskt lantbruk.
Gensaxen kan bli räddningen i kampen mot klimatförändringarna, minskad växtskyddsanvändning och svaret på hur bönderna ska lyckas föda en växande världsbefolkning.

– Intresset för moderna växtförädlingsmetoder har ökat i EU tack vare Nobelpriset. Den nya tekniken är oerhört spännande och lovande, säger Lennart Nilsson, i LRFs riksförbundsstyrelses växtodlingsexpert.

I samband med att Nobelpriset i kemi offentliggjordes anordnade LRF Växtodling ett webbinarium om genteknik. En fråga som LRF och finska systerorganisationen MTK har jobbat hårt för att lyfta i Bryssel utan att riktigt nå fram. Men nu syns en svängning i debatten.

Ökad nyfikenhet

– Nyfikenheten är större, flera EU-parlamentariker har lyft frågan. Finland drev frågan under sitt ordförandeskap och även Sverige har varit pådrivande, säger Lennart Nilsson.

Anledningen är dels de korta odlingssäsongerna i Norden men också för att vi har kommit långt inom vetenskap och forskning. Torkan i södra Europa har också fått ett land som Spanien att bli mer intresserat av att lära sig mer om genteknikens fördelar.

– Det här är även en viktig fråga för vår möjlighet till konkurrenskraft. Idag importerar EU genmodiferade produkter eftersom de är förbjudna att framställas här. Med hjälp av gensaxen går processen med växtförädling snabbare än traditionell odlingsutveckling och blir också mer exakt. Öppenhet för utökad forskning behövs för att vi ska kunna möta konsumenternas behov av fler och hållbarare produkter och även få en klimatsmartare produktion, säger Lennart Nilsson.

I den digra deltagarlistan under LRF Växtodlings webbinarium trängdes forskare, professorer, VDar och experter som alla hade koppling till det gröna näringslivet. Alla var de överens om en sak: De som har minst kunskap om genteknik och växtförädling är de starkaste motståndarna. Rädslan styr dessvärre dessa grupper.

– Vi måste vi bli betydligt bättre på att förklara fördelarna för konsumenter och beslutsfattare, säger Bo Ekstrand på Bioconsult.

"Alltid enklare att vara emot"

– Det är alltid enklare att vara emot ett budskap. Men nu har debatten om växtförädlingens fördelar öppnats. Nu har diskussionen i Bryssel blivit mer faktabaserad och därmed möjlighets- och lösningsinriktad, säger Max Schulman, Finlands representant i Copa Cogeca.

Lantmännens gruppchef för förädling, Bo Gertsson, tog på seminariet fram flera exempel på fördelarna med att använda den nya gentekniken. Exempelvis ökad avkastning, sorter som klarar ett förändrat klimat, odlingssystem med lägre klimatavtryck, restriktioner för växtskyddsmedel och växtnäring, bättre näringsinnehåll och nya kvaliteter för omställning till cirkulär bioekonomi.

– Nu befinner växtförädlingen i en omställning där prediktionsanalys och artificiell intelligens, AI, blir viktig. Växtförädlingen har länge varit duktig på att ta till sig ny teknik, sa Bo Gertsson och nämnde Weibulls Strålärt som forskades fram redan 1957.

Potatis i CRISPR-fokus

Sveriges kanske vanligaste livsmedel, potatis, kan hamna i CRISPR-centrum. Potatis har nämligen fyra uppsättningar av samma gen och är därför extra svår att förädla. Tekniker som CRISPR-Cas 9 är lösningen på problemet.
– Lyckeby och SLU har jobbat tillsammans med växtförädling på potatis sedan 2014. De har bland annat fokuserat på stärkelsekvalitet för att minska stora mängder kemikalier, sa Hans Berggren, VD på Sveriges Stärkelseproducenter, som tillsammans med SLU och SLU Holdings har bildat start up-bolaget SolEdits AB.

Affärsidén är att erbjuda växtförädlingsbranschen ett effektivt införande av unika egenskaper i potatis med hjälp av CRISPR-Cas9. Panelen var enig om att EU bör se över och göra lagstiftningen mer enhetlig, rättssäker och öppna för användningen av de tekniska möjligheter som finns.

– Vid första anblicken kan det kännas riskabelt och onödigt att ändra i gener, men insikten kommer snart att människan har gjort detta i alla tider. Den nya tekniken för växtförädling har gett oss möjlighet att bli både snabbare och mer exakta i förädlingsarbetet, säger Cecilia Hammenhag, forskare på SLU.

Viktigt att bredda debatten

Carl Johan Lagerkvist, professor på SLU, betonade också vikten av att informera konsumenterna.
– Det är avgörande för att skapa acceptans. Hittills är kännedomen och kunskapen låg hos konsumenterna om tekniken. Det är viktigt med fokus på de direkta fördelarna för konsumenten, där den egna hälsan är viktigare än miljöfrågan.

Även Max Schulman vill bredda och förtydliga debatten:
– GMO-diskussionen blev fel från början. Argumenten handlade mer om fördelarna för odlaren och inte för konsumenten. Nu kan vi ta lärdom av detta och fokusera mer på vad tekniken kan ge för lösningar för konsumenten och samhället, inte minst inom EUs nya Green Deal. Copa Cogeca jobbar aktivt med frågan och ståndpunkten är att vi måste ha möjlighet att utnyttja den senaste växtförädlingstekniken, inte att denna automatiskt klassas som GMO. Det är viktigt, inte minst för att motverka klimatförändringarna.

Nobels fredspris går till World Food Programme. För en tid blev LRFs vd Anna Karin Hatt inbjuden på middag med representanter för organsationen. Samtalet handlade bland annat om vikten av att öka produktionen av svensk hållbar mat. Läs mer här

Se hela seminariet om genteknik här

Del 1: LRFs hållbarhetsexpert Jens Berggren

Del 2: Cecilia Gustafsson, SLU

Del 3: Bo Ekstrand, BioConsult

Del 4: Dennis Eriksson, SLU

Del 5: Bo Gertsson, Lantmännen

Del 6: Hans Berggren, Lyckeby

Del 7: Carl Johan Lagerqvist, SLU

Del 8: Max Schulman, MTK