Berätta om dig och ditt intresse för växtodling? 
– Jag är egentligen en djurmänniska i grunden, men efter förvärvet av gården Stora Lövhulta 1995 så var det bara att fokusera på växtodlingen. På gården odlar vi höstvete, havre, korn, raps, oljeväxter och linser.

Vilka är dina största framgångar som växtodlare?
– Vår största framgång är att vi alltid varit väldigt noggranna med mål och strategier. Vi följer en genomtänkt strategi och vi arbetar efter Lean-principerna, vilket betyder att man hittar ett arbetssätt anpassat till sin specifika verksamhet. Vi har haft en ambition att växa och då behöver man driva sin växtodling både på ett effektivt och långsiktigt sätt. Vi försöker producera efter vetenskapsbaserad växtodling, ta tillvara på de kunskaper som finns och använda de på bästa sätt.

Vilka är de största möjligheterna för svensk växtodling? 
– Vi är lyckligt lottade som har så ”rena jordar” i Sverige. Vi har ofta tillämpat en bra växtföljd i Sverige som innebär att vi har ett gott läge när det gäller jordsmitta i stora delar av landet. Med ökade kunskaper om olika jordsmittor, invarsiva arter och fungicider kommer vi att kunna hålla problematiken på låg nivå. Men det krävs rätt verktygslåda – speciellt växtföljd, växtskyddsmedel och sortmaterial. Jag hoppas även att livsmedelsstrategin kommer att bidra till ökad svensk konsumtion av växtprodukter och att svenska folket kommer att förstå värdet av att konsumera svenskt.

Vilka är de viktigaste frågorna som LRF Växtodling driver just nu?
– Vi följer nya CAP noggrant och försöker stödja LRF centralt i dessa frågor, vi följer glyfosat-frågan som känns som en väldigt prioriterad fråga för all växtodling.

Hur tror du att svensk växtodling ser ut om 10 år, vilka är de största förändringar som har skett till dess?
– Då har svensk växtodling börjat använda autonoma fordon till viss del. Bioprecisionslantbruket kommer att vara etablerat om 10 år. Jag hoppas att vi har färre regler och att staten betalar för miljötjänster i större utsträckning. Våra föreningar har förhoppningsvis anpassat sig till det nya lantbruket och större värde hamnar på gårdarna. Vi äter mer svenskodlade proteingrödor – och vi kör fossilfritt!

Vad odlar vi om 10 år?
– Vi odlar samma grödor som vi gör i dag, vi kommer att använda rapsproteinet även till humanproduktion – inte bara djurfoder. Och lite protein-nischgrödor har börjat odlas.

Vad betyder LRF Växtodlings arbete för din organisation?
– Det är ett forum för att jobba branschöverskridande och fokuserat med gemensamma frågor. På så sätt kan vi stärka svensk växtodling och göra det mer lönsamt och framgångsrikt.