Berätta om dig och ditt intresse för växtodling? 
– Jag har alltid bott på en gård, så mitt intresse för växtodling föll sig ganska naturligt. Jag lär jag mig nya saker hela tiden med de utmaningar jag möter, ingen dag, och inget år är det andra likt. Charmen med mitt jobb är att det är väldigt mångfacetterat.

Hur har växtodlarens roll förändrats över tid?
– Jag tycker att det blir allt mer tydligt att kravet på oss som växtodlare stiger över tid. Förr kom man väldigt långt på att vara framgångsrik i odlingen. I dag måste vi vara framgångsrika i vår odling, lösa administrationen som myndigheter kräver av oss, hantera CAP med EU-stöden och bevaka marknader för att få bäst möjligt betalt för våra grödor, för att nämna några viktiga delar i våra företag.

Vilka är de största möjligheterna för svensk växtodling?
– Vi har relativt högavkastande jordar och stabilt klimat. Lantbrukare är ofta väldigt teknikintresserade överlag vilket är bra ur ett produktionsperspektiv, samtidigt får man se upp – alla investeringar måste ge en rimlig avkastning. Vi ligger långt fram i vårt hållbarhetsarbete vilket borde bygga förtroende hos våra konsumenter och ge oss fördelar framgent. Vi hoppas att kloka politiker ger oss möjlighet att nyttja modern vetenskap och teknik för att utveckla vår odling. Exempel på det är den nobelprisvinnande gensaxen, CrispR-tekniken.

Vilka är de viktigaste frågorna som LRF Växtodling driver just nu?
– Att verka för lönsam växtodling, i dagligt tal – konkurrenskraft. Exempel på konkreta ämnen vi jobbar med är hållbarhet, glyfosat, ekostrategi, växtförädling, resistenta ogräs och svenska gröna proteiner. Vid en första anblick kan det verka spretigt men växtodlingens konkurrenskraft och därmed lönsamhet kräver insatser från frö till butik.

Hur tror du svensk växtodling ser ut om 10 år, vilka är de största förändringar som har skett till dess?
– Jag tror att jordbruken kommer fortsätta att bli större, vilket innebär att behovet av precisionsodling och verktyg i anslutning till det blir viktigare för företagen. Sen är ju frågan hur vi kommer att hantera våra produkter. Min gissning är att vi fortsatt kommer att leverera stora volymer i skörd men att hantering av skörden på gård kommer att öka. Förhoppningsvis så har vi kunnat ersätta importerat foderprotein med svenskt, och tagit en stor andel av marknaden för gröna proteiner i livsmedel.

Vad tror du att vi odlar i Sverige om 10 år?
– Ungefär samma saker vi odlar i dag men troligen mer balj- och oljeväxter.

Vad betyder LRF Växtodlings arbete för din organisation?
– Genom att verka för goda förutsättningar för Sveriges växtodlare jobbar LRF Växtodling i samma riktning som Lantmännen. Exempelvis om vi kan få tillgång till moderna verktyg som gensaxen jag nämnde tidigare så är det till gagn för växtförädlingen – Lantmännen – odlarna och även brukarna av varan.