– De ettåriga ersättningarna är fortfarande på tapeten, och det är en av de större förändringarna i nästa CAP-period. Den stora frågan är huruvida Jordbruksverkets IT-system ska kunna bestämma hur stödsystem för en bättre miljö ska utformas. Det allra viktigaste är att skapa stöd och ersättningar som gynnar både produktion och miljö, inte bara miljön. Den andra stora biten som flyger lite under radarn är grundvillkoren, tidigare kallat tvärvillkor. Det får inte bli som förra gången då den enklaste utvägen var att passivisera produktionen och lägga gården i träda. Där får vi inte hamna igen. Grundvillkoren är inte valbara och måste därför vara korrekt utformade för att inte produktion och lönsamhet ska drabbas negativt, säger Fredrik.

Vad kommer att bli de största förändringarna för växtodlare i kommande CAP?
– Det är en stor förändring att vi tappar 500 kr per hektar i direktstöd – som vi nu behöver göra en motprestation för att få i form av ettåriga ersättningar. I grundvillkoren finns också lite slamkrypare, att man exempelvis vill lägga död hand över torvmarker, det skulle kunna få stora konsekvenser för enskilda brukare, men detta är heller inte slutförhandlat.

Vad blir de största möjligheterna för växtodlare i kommande CAP?
– Det finns såklart några möjligheter också, till exempel miljöersättningar för mellangrödor, det kan bli vinna-vinna för stora delar av Sverige, men svårare i de norra delarna av landet. Övergången till att fånggrödor och vårbearbetning blir ettåriga ersättningar är en självklar förenkling och gör det möjligt för fler att söka. Vissa lantbrukare kommer ha möjlighet att söka investeringsstöd inom till exempel täckdikning. Den typen av miljömässiga investeringsstöd skulle vi gärna se utvidgades, att det även skulle gå till underhåll för markvattningsföretag, avslutar Fredrik Andersson.