Växterna ger oss allt från potatis till textilier

Odlingen av spannmål och vall, som är gräs, är idag ungefär lika stor. Vete, korn och havre är de vanligaste sorterna av spannmål. I södra och mellersta Sverige odlas även raps och rybs, som är oljeväxter. Ärtor och bönor, potatis och sockerbetor är också vanligt. Det vi odlar blir främst mat och foder till djur. Resten blir till förnybar energi och biodrivmedel, men också till textilier och förnybar plast. I framtidens biobaserade ekonomi finns stora potentialer för mer växtodling i Sverige.

Variation ger biologisk mångfald

För att växtodlingen ska vara hållbar krävs en bra växtföljd och tillgång till metoder för att bekämpa skadedjur och ogräs, samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. Att enbart odla en eller två grödor räcker inte för att öka produktionen på ett hållbart sätt. Genom växtförädling och en större variation av grödor kan skördarna bli större och friskare. Samtidigt gynnas den biologiska mångfalden och mullhalten i jorden ökar, vilket också ökar upptaget av koldioxid från atmosfären.

Digitaliseringen gynnar jordbruket

Precis som i resten av samhället pågår en digitalisering inom jordbruket. Det ger större möjligheter till ökade skördar och högre lönsamhet. Det gör att vi i framtiden kan odla mer på ett smartare sätt. I det digitaliserade jordbruket är varje insats optimerad för den beräknade skörden - en så kallad hållbar intensifiering av jordbruket.