CAP

När EU-kommissionen nyligen presenterade sitt förslag till långtidsbudget för 2028–2034 märks en tydlig förändring. Jordbruket får mindre pengar trots att den totala budgeten ökar. I stället vill kommissionen att en del av medlen ska kunna användas mer fritt av medlemsländerna själva. Vid första anblick kan det verka rimligt att varje land själv får bestämma hur pengarna ska användas. Men följderna av ett sådant vägval kan bli allvarliga för både för Sveriges och Europas livsmedelsförsörjning.

I dag, med krig i Europa, klimatkris och en orolig omvärld, är behovet av en stark jordbrukspolitik större än på länge. Bara hälften av maten vi äter produceras i Sverige. Det gör oss sårbara. Därför måste villkoren för svenska bönder bli bättre. Det handlar både om investeringar och om ersättning från EU och här hemma.

Tusentals företag inom det gröna näringslivet är beroende av ersättningar från EU:s jordbrukspolitik. Syftet är att konsumenterna inte ska bära hela kostnaden för matproduktion, den gröna omställningen och klimatanpassningen.

Svenskt lantbruk ger mer än mat. Det ger jobb, biologisk mångfald, förnybar energi, klimatnytta och en levande landsbygd. Utan långsiktiga villkor vågar bönderna inte investera. Då hotas jobben, marken växer igen och livsmedelsberedskapen försvagas.

• CAP ska vara ett stöd för LRFs vision om att de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. CAP ska också bidra till att uppfylla målen i den nationella livsmedelsstrategin.
  
  
• CAP-ersättningarna ska primärt bidra till en konkurrenskraftig, lönsam och växande primärproduktion i hela landet. Därutöver kan CAP vara ett verktyg för lantbrukets gröna omställning med utmaningar inom miljö- och energiområdet liksom såväl klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat. Därigenom bidrar CAP också till motståndskraftiga företag och stärkt försörjningsberedskap. Det nationella genomförandet av CAP ska säkerställa Sveriges konkurrensförhållanden mot andra EU-länder.
  
  
• Budgeten för CAP behöver öka, inte minst på grund av skärpta villkor och högre kostnadsläge. Återflödet av budgetmedel till Sverige och den nationella medfinansieringen av CAP är därför avgörande. I det fall EU utvidgas kommer det också föranleda behov av en ökad CAP-budget.
  
  
• CAP ska underlätta för utvecklingen av lantbruksföretag, ägarskiften av lantbruksfastigheter och föryngring av sektorn.
  
  
• CAP-ersättningarna ska i första hand riktas till aktiva producenter och ersättningarna bör ge förutsättningar för långsiktig planering av lantbruksföretagandet. Regelverken ska vara enkla så att administration och utbetalningar underlättas. CAP ska inte störa prissättningen på lantbruksprodukter negativt.