Regionstämma LRF Jönköping 2026

Karlstorp-Ökna LRF 

De senaste årens sommaraktivitet med grillådan har stärkt vårat gemensamma LRF-medlemskap i bygden, då vi ordnat en grillaktivitet med en talare eller visning av maskinutrustning. 

Vi yrkar: 

Att     LRF region Jönköping bidrar genom att bjuda på en grillåda för 30 personer till varje lokalgrupp och lokalavdelning till en sommaraktivitet på samma sätt som under år 2025 för att stärka sammanhållningen i medlemskapet och bygden. 

Styrelsens redovisning  

Regionstyrelsen instämmer med motionärerna att de senaste årens sommaraktiviteter med grillådor har varit uppskattat och stärkt vår LRF gemenskap i bygden. Genom grillträffar med inbjudna talare eller visning av exempelvis maskinutrustning har lokala förtroendevalda skapat naturliga sammanhang för samtal, inspiration och relationer.  

Mot bakgrund av dessa positiva erfarenheter anser regionstyrelsen att grillådan är ett viktigt verktyg för att fortsatt stärka och synliggöra det ideella engagemanget. Regionstyrelsen kommer därför verka för att i någon form erbjuda grillådor till lokala förtroendevalda även under sommaren 2026.  

Stämman beslutade: 

Att     Motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört. 

LRF Hånger-Dannäs & LRF Värnamo kommunavdelning 

Vi har märkt bland våra pensionärsvänner, att de tycker att årsavgiften för personmedlemmar till LRF är för hög. Det leder till att de ofta lämnar föreningen. Detta gäller även ungdomar som fyller 29 och får en ökning utav sin personmedlemsavgift med drygt 350% (från 425kr till 1917kr).  

När man är medlem får man tidningen Land med en rabatt på ca 200 kr men medlemskapet kostar ändå strax under 2000 kr och det är mycket högt jämfört med årsavgiften i andra föreningar. 

Vår förening behöver både erfarenhet och framtidstro, vi menar att nuvarande personmedlemsavgift delvis hämmar detta i och med avhoppen den frammanar. Eftersom själva antalet medlemmar är av stor betydelse för en förenings ”tyngd”, vill vi försöka få ner årsavgiften. 

Vi yrkar: 

Att     Dagens associerad medlem ska utvecklas till att även vara kombinerat familjemedlem     och stödmedlem och att också då kunna gälla personer som enbart vill vara med att     stödja föreningens arbete och delta i sociala aktiviteter utan någon tidning eller     rabatter för samma medlemspris (425kr) 

Att    Motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. 

Styrelsens redovisning  

Motionen lyfter en viktig fråga om personmedlemskapets nivå och hur avgiften upplevs av både yngre medlemmar och seniora medlemmar. Vi har förståelse för att förändringen när ungdomsavgiften upphör vid 29 års ålder kan upplevas som stor, liksom att vissa pensionärer upplever den ordinarie avgiften som hög. 

Avgiftsnivån och vad medlemskapet faktiskt omfattar 

Det ordinarie personmedlemskapet ligger i dag på en nivå som motsvarar under 200 kronor per månad, vilket ska spegla värdet av LRF:s breda uppdrag. Medlemskapet finansierar bland annat:

• nationellt påverkansarbete och opinionsbildning, 
• äganderättsförsvar och juridisk kompetens, 
• arbete med beredskap, kriser och medlemsstöd, 
• möjligheten att samla en stark röst för de gröna näringarna, 
• samt de förmåner och rabatter som följer av personmedlemskapet. 

Det är ett uppdrag och ett medlemsvärde som skiljer sig tydligt från andra föreningar som motionen jämför med. 

Ungdomsavgiftens nivå och syfte 

LRF har sedan länge en mycket förmånlig ungdomsavgift, en avgift som i den nya medlemsmodellen blev tydligare och än mer förmånlig. Övergången till ordinarie avgift kan därför upplevas som ett tydligt språng. För att minska den känslan och effekten, erbjuds även de ungdomar som går över till ett företagarmedlemskap det första året en avgift på samma nivå som personmedlemskapet.  

Den förmånliga ungdomsavgiften sträcker sig upp till 29 års ålder, vilket är ovanligt generöst jämfört med många organisationer.  

Risker med ett utökat stödmedlemskap 

Motionen föreslår att associerat medlemskap utvecklas till ett kombinerat familje- eller stödmedlemskap på en väsentligt lägre avgiftsnivå. Det finns dock risker med en sådan utveckling; 

• en betydande förflyttning från ordinarie medlemskap till alternativ med lägre avgift, även bland nuvarande företags- och personmedlemmar, 
• minskad representativ tyngd i organisationen, 
• minskad ekonomisk stabilitet, vilket skulle påverka möjligheten att bedriva det arbete som medlemmarna förväntar sig. 

Att införa ett stöd- eller förenklat medlemskap med lägre avgiftsnivå riskerar därför att försvaga både LRF:s röst och dess ekonomi, snarare än att bredda engagemanget. 

Pågående arbete och kommande utvärdering 

Vi följer kontinuerligt utvecklingen av medlemsantal, förnyelsegrad och upplevd medlemsnytta. Den bredare medlemsutvecklingen påverkas främst av strukturomvandlingen i de gröna näringarna, inte av avgiftsnivåerna i sig. 

Som tidigare kommunicerats kommer genomföra en genomgripande utvärdering av den nya modellen under andra kvartalet 2026. I samband med denna utvärdering kommer vi även att på nytt utreda ett eventuellt seniormedlemskap, i syfte att bättre förstå förutsättningarna och behoven hos medlemmar i denna grupp. Där kommer vi också, i enlighet med ert förslag, att se över innehållet i ett sådant medlemskap, till exempel fysisk medlemstidning.  

Regionstyrelsens samlade bedömning 

Motionens intention – att stärka möjligheten till kvarstående medlemskap och bibehållet engagemang – är viktig och delas av regionstyrelsen. Samtidigt bedömer vi att de förslag som lyfts i motionen skulle riskera att försvaga medlemsbasen och minska organisationens slagkraft. 

Mot bakgrund av att frågan om avgiftsnivåer och seniormedlemskap redan ingår i den planerade utvärderingen, och att en bredare analys behöver genomföras innan eventuella förändringar kan övervägas, anser regionstyrelsen att motionens syfte är tillgodosett i det arbete som redan pågår. 

Stämman beslutade:

Att    LRF ska införskaffa en medlemsform för seniorer (tillägg från LRF Ungdomen)

Att    LRF ska se över att höja medlemsavgiften stegvis för ungdomar vid 28 år (tillägg från LRF Ungdomen)

Att    motionen skickas vidare till riksförbundsstämman

LRF Vetlanda

Anledningen till att vi skriver denna motion är att vi vid flera tillfällen lyft frågan om fasta arvoden till styrelseledamöter i LRF:s kommunavdelningar. Vi har däremot aldrig fått något acceptabelt svar på våra frågor.   

Då styrelsearbetet i kommunavdelningen är av grundläggande betydelse för LRF är därmed styrelseledamoten en av grundpelarna. Vi tycker därför att det är av yttersta vikt att man även på kommunavdelningsnivå får ett fast arvode/år som styrelseledamot. Detta arvode skall ses som en ersättning för förberedande arbete, inläsning etc. Det skall givetvis även utgå en ordinarie timersättning när man representerar kommunavdelningen.   

Vi anser att även kommunavdelningens valberedning skall omfattas av ett system med fast arvode.   

När vi talar om ett fast arvode/år utgår vi från inkomstbasbeloppet. Vårt förslag om en acceptabel nivå är:   

Ordförande, 20% /år, sekreterare 15% /år, ledamot 10% /år, sammankallande i valberedning 10% /år av inkomstbasbeloppet. Ledamot i valberedning får ett timarvode. 

Vi yrkar: 

Att     Motionen antas enligt den redovisade beräkningsmodellen 

Att     Motionen sänds till riksförbundsstämman 

Styrelsens redovisning  

Motionären föreslår att kommunavdelningen ska kunna besluta om fast arvode till styrelsen samt att valberedningen ska ersättas med fast arvode till sammankallande och för övriga ett timarvode. 

Bedömning av fasta arvoden till styrelsen 

De centrala riktlinjerna anger att kommunavdelningens styrelse har mandat att besluta om fasta arvoden, utifrån lokala förutsättningar och inom ramen för budget. De regionala rekommendationerna för 2026 bekräftar detta och anger att fasta arvoden till styrelsen är möjliga och ska fördelas efter ansvar inom kommunavdelningens kassa. 

Bedömning av arvode till valberedningen 

De regionala rekommendationerna anger att valberedningen ersätts med rörligt arvode motsvarande 1 timme per möte samt enklare förtäring. 

 
Sammantagen bedömning 

Regionstyrelsen konstaterar att: 
1. Möjlighet att införa fasta arvoden för styrelsen redan ryms inom riktlinjerna. 
2. Kommunavdelningen har mandat att fatta beslut inom sin budget. 
3. Arvode till valberedningen enligt motionen motsvarar gällande rekommendationer vad gäller möjlighet till timarvode. 
4. Motionens intentioner är uppfyllda. 
 

Stämman beslutade: 

Att     Motionen avslås med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört. 

LRF Tranås

Det är hög tid för hästbranschen att se och förstå fördelarna med att hästen (ännu så länge) räknas som ett livsmedelsproducerande djur. Alldeles för ofta presenteras hästen som ett sällskapsdjur. Till del fungerar den också som det i vårt samhälle. Inget ont i det. Men det finns så många viktiga skäl att lyfta blicken och att vara rädd om hästens status som livsmedelsproducerande djur. Inte minst blir det tydligt när man pratar om frågor kopplade till kris och krig. De livsmedelsproducerande djuren är prioriterade att få vård och läkemedel på en helt annan nivå än sällskapsdjuren. Vid beredskapsplanering är de livsmedelsproducerande djuren prioriterade. Visst kommer sällskapsdjur också få viss vård, men de djur som verkligen bidrar till vår överlevnad kommer vara de viktigaste och som får del av flest resurser. 

I kris kan en del hästar göra nytta som körhästar eller andra tjänsteuppdrag, men troligtvis inte de flesta. Däremot kan många hästar, många fler än idag, tas tillvara som livsmedel. Att ta tillvara köttet från hästar är dessutom miljövänligt och resurseffektivt. 

Vi har ät hästkött i minst 17 000 år, och hästar jagades innan de domesticerades för cirka 6000 år sedan. I Norden ansågs hästen vara ett heligt djur som offrades till asagudarna. Köttet förtärdes då under offerriter, men i samband med kristnandet upphörde detta. Påven Gregorius III uttalade ett förbud för kristna att äta hästkött för att få slut på de hedniska ritualerna, och han anade nog inte att den kampanjen skulle ha efterverkningar ännu idag. 

Under århundradenas gång har sedan olika politiska agendor styrt synen på hästkött. Inte minst i tider av matbrist har det varit viktigt att ta tillvara hästköttet som en resurs. Genom att låta hästköttet bli "fattigmans biff" kunde medel- och överklassen distansera sig från underklassen. Hästköttets status har också varit olika i olika delar av landet, där det varit mer accepterat i Dalarna och Norrland. Ännu idag väcker frågan känslor och det finns olika åsikter. 

2024 slaktades cirka 1200 hästar i Sverige på tio slakterier, vilket var en liten ökning från runt 1000 året innan. Av de hästar som avlivas utgör de en väldigt liten del. Och över en längre tid har antalet varit stadigt sjunkande, så frågan är om vi till slut ser ett trendbrott eller inte. 

I många fall är inte slakt ett alternativ, och det kan bero på många olika saker. Hästen kan ha en sjukdom som gör den olämplig som livsmedel eller för transport till slakt. Den kan ha behandlats med läkemedel som gör att den tagits ur livsmedelskedjan eller det kan vara långt till slakteri. Tillgången på slakterier har blivit en allt viktigare faktor. 

Men vi är säkra på att många fler hästar skulle kunna slaktas. Och vi är lika säkra på att det skulle vara till fördel för hästarnas välfärd. Hästen lider ju inte av vad som händer med kroppen efter att den avlivats. En del tycker att det är en etisk fråga, och menar att de därför inte vill att hästen ska slaktas och bli mat. Vi menar att det kanske till och med är mera etiskt att faktiskt ta vara på kroppen och det fina köttet från ett djur som levt ett bra liv. 

Tyvärr finns det alltför många hästar som väntar onödigt länge på att få slippa må dåligt och få sluta sina dagar. Ibland för att ägaren har svårt att släppa det sista halmstrået av hopp om bättring, i andra fall för att de få vandra vidare till nya ägare med otillräcklig kunskap och ofta dålig ekonomi när den förra ägaren inte orkade ta sitt ansvar. 

Att avliva och ta hand om en hästkropp kostar flera tusenlappar, vilket kan komma som en otrevlig överraskning. I vissa fall har hästägaren helt enkelt inte de resurser som krävs för att låta hästen sluta sina dagar. Att slakta hästen på slakteri är det enda alternativ som inte kostar pengar. Avräkningspriset är inte högt - hästkött ses fortfarande som fattigmans biff - men jämfört med kostnaden för omhändertagande är skillnaden många tusenlappar. Om vi kan få alternativet slakt mindre tabubelagt finns mycket att vinna. För hästarna. 

Att vi samtidigt tar vara på bra kött från djur som haft ett gott liv är för mig både etiskt rätt och miljösmart. Om hästen lämnas för energiåtervinning fås en viss nytta av kroppen, men om den begravs kan den utgöra en risk för vattenkvalitet, eller i värsta fall att medel som använts för avlivning sprids i miljön. 

Hästar räknas som livsmedelsproducerande djur, och det är därför de bara får behandlas med läkemedel med fastställd karenstid, eller tas ur livsmedelskedjan. Det kan låta som krångligt och onödigt, och tidigare var det många hästägare som rutinmässigt “kryssade bort” hästen i passet. Det får man inte längre, utan det görs bara när veterinär ger en sådan behandling eller när passet inte följt hästen obrutet. Det är bra. För att hästen räknas som ett livsmedelsproducerande djur ger stora fördelar. Både i kristider och annars. Därför är det viktigt att vi bevakar att hästen inte ska ses som ett sällskapsdjur utan behålla sin status som livsmedelsproducerande. För att klara detta behövs ett trendbrott. 

Vi yrkar: 

Att     LRF ska verka för att hästens status som ett livsmedelsproducerande djur bibehålls och utvecklas. 

Att    LRF ska verka för a öka kunskapen hos hästägare om hästen som ett livsmedelsproducerande djur. 

Att    LRF ska verka för att fler slakterier ska ta emot hästar för slakt. 

Att     Motionen skickas vidare till LRFs riksstämma. 

Styrelsens redovisning  

Styrelsen instämmer med motionären om att det finns starka skäl att värna hästens status som livsmedelsproducerande djur. Motionen lyfter viktiga perspektiv kring beredskap, resurseffektivitet och möjligheten att ta tillvara ett värdefullt livsmedel från djur som levt ett gott liv. Styrelsen är samtidigt medveten om att frågan kan uppfattas som känslig, men ser den som viktig att hantera sakligt och långsiktigt. 

Styrelsen delar också uppfattningen att det behövs ökad kunskap och en fortsatt saklig diskussion kring hästens roll, samt att tillgången till slakterier är en viktig praktisk förutsättning. Att behålla möjligheten att använda hästen som livsmedelsresurs är betydelsefullt i ett läge där robust livsmedelsförsörjning och ansvar för djurens välfärd är centralt. 

Styrelsen vill samtidigt betona vikten av att LRF, tillsammans med LRF Häst, verkar för att hästen behåller sin status som livsmedelsproducerande djur. Hästen är en viktig del av de gröna näringarna genom sin koppling till mark, företagande och landsbygdsutveckling. 

Stämman beslutade  

Att    motionen avslås

LRF Vetlanda

Hur kan det kosta 2,5 % att sätta in pengar i digitala kassan? Det finns väl ingen företagare som skulle acceptera en administrativ kostnad på 2,5 % på insatt belopp.  

Är det verkligen rätt att det alltid är 25% moms? Rimligtvis kommer det vara betalningar för fika/mat som kommer in också som är 12% moms.  

– Citat från dokumentet: Processbeskrivning digitala kassan (detta dokument kommer man bara åt genom inloggning som förtroendevald)  

4.4 Priser vid försäljning av tjänster  

Priset ska alltid sättas så att moms och avgifter täcks:  

Moms är alltid 25 procent  

Avgiften är 2,5 procent på belopp (pris) inklusive moms  

Räkneexempel Snabba betalningar och QR-kod  

Belopp  

Pris på varan eller tjänsten 200 kr  

Moms 50 kr  

Avgift 6,25  

Totalt pris som ska betalas 256,25 kr  

Lägsta pris att ange som pris i Digitala kassan* 260 (256,25)  

Belopp som kommer in på organisationens konto i Digitala kassan 200 kr  

Faktura Belopp över 100 kr  

Pris på varan eller tjänsten före moms och avgift  

200 kr  

Moms 50 kr  

Avgift 6,25 kr  

Totalt pris som ska betalas 256,25 kr Lägsta pris att ange som pris på fakturarad i Digitala kassan*. Moms läggs till totalsumman automatiskt  

210 (206,25)  

Belopp som kommer in på organisationens konto i Digitala kassan 200 kr  

*Avrunda gärna uppåt till en jämn summa  

– Citat från dokumentet: Kom igång med digitala kassan (detta dokument kommer man bara åt genom inloggning som förtroendevald)  

2.1 Avgifter och moms  

Sätt alltid priser så att moms och avgift täcks av priset.  

LRF är momsregistrerade vilket innebär att vi är skyldiga att redovisa moms på intäkter såväl som utgifter. Detta innebär att ni behöver ta höjd för denna moms när ni samlar in pengar. Även Digitala kassans avgift kommer dras ifrån den intäkt som samlats in.  

Räkneexempel:  

Du skickar ut ett mejl om Snabb betalning på beloppet 100 kr.  

Personen betalar 100,00 kr  

Avgår moms 20.00 kr  

Avgår avgift Digitala kassan 2.50 kr Intäkt i kassan 77,50 kr 

Vi yrkar: 

Att     Kostnaden på 2,5% utreds och blir relevant  

Att    Moms %-en utreds  

Att    Motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. 

Styrelsens redovisning  

Regionstyrelsen känner till att det tidigare fanns avgifter för transaktioner i den digitala kassan. Dessa avgifter togs bort av LRF under hösten 2025. Det innebär att det i dag varken tas ut någon transaktionsavgift eller några andra avgifter för att använda systemet. 

I dagsläget tillämpas alltid 25 % moms på intäkter i den digitala kassan, trots att det i verkligheten finns flera olika momssatser. En utredning pågår för närvarande för att se över hur detta kan hanteras på ett mer korrekt sätt, något som regionstyrelsen ställer sig bakom. 

Stämman beslutade

Att     motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen i sitt yttrande anfört. 

LRF Mulllsjö 

Det är inte längre frågan om, utan när nästa utbrott av afrikanska svinpesten kommer.  

I Mullsjö kommun finns det två större rastplatser som Trafikverket ansvarar för, här rastar utländska transporter dagligen med naturen som granne. Risken att matavfall hamnar i ett dike är överhängde och konsekvenserna enorma. Då finns det ändå inte en enda grisproducent i kommunen. 

Kommunen är däremot en stor aktör inom besöksnäringen där turister gärna kommer och vistas i naturen, även här finns en överhängande risk att medhavda charkprodukter hamnar i skog och mark. Men vildsvin finns det i kommunen… och i detta fall är Mullsjö kommun inte unik, det finns mycket vacker natur och flera vältrafikerade vägar i vårt land.  

Därför vill vi att LRF ligger på Trafikverket i att uppdatera information på relevanta rastplats och ser över avfallshanteringen på dessa. Inte bara de stora vägarna. Vi ser också ett stort behov i att LRF tar fram affisch och informationsfolder på olika språk som kommunavdelningar och lokalgrupper kan beställa och sprida i sitt närområde. Exempelvis på campingar, infocenter, ställplatser, vandringsleder och badplatser. 

Vi yrkar: 

Att     LRF ska öka samarbetet med Trafikverket. Där man ser över information     och avfallshantering på rastplatser för, i förhand yrkestrafik men även privat.     Riskbedöma rastplatser utifrån läge och inte bara storleken på vägen.  

Att     LRF tar farm enkla affischer och informationsfolders på flera språk som         kommunavdelningar och lokalgrupper kan beställa och sprida i sitt närområde. 

Att     motionen skickas vidare till LRF:s riksförbundsstämma. 

Styrelsens redovisning  

Regionstyrelsen delar motionärens farhågor kring ytterligare utbrott av afrikansk svinpest. Ett utbrott innebär att all verksamhet inom ett visst geografiskt område stängs ned. Skogsbruk, jordbruk, turism, industri och transporter är bara några av de verksamhets som skulle behöva sättas på paus. Den totala kostnaden för ett utbrott är svåra att bedöma i förväg eftersom parametrarna aldrig går att förutse. Därför är det av yttersta vikt att utbrottsrisken minimeras genom flera åtgärder tills vi har en vildsvinspopulation som inte kan föröda verksamheter i redovisad omfattning. 

Motionären pekar på några mycket potenta riskkällor, nämligen rastplatserna längs våra vägar. Trafikverket har, efter utbrottet av svinpest i Fagersta, arbetat med informationsspridning på sina rastplatser längs de större vägarna. Trafikverket har också lagt mer resurser på sin avfallshantering. Dock kan vi konstatera att det inte är tillräckligt. Ofta ligger sopor och matavfall spridda i vägrenen och på rastplatserna trots att det finns sopkärl. LRF bör därför påverka Trafikverket och beslutsfattare med mandat att ytterligare lägga resurser på att förebygga utbrott. Rätt resurser ger Trafikverket möjlighet att bättre analysera var åtgärder bör prioriteras att sättas in. Kostnaderna för dessa prioriteringar och åtgärder understiger vida de kostnaderna som uppstår vid ett utbrott av smittan. 

Utbrottet av afrikans svinpest i Fagersta föranleddes av en dåligt skött avfallsanläggning i kombination med förekomst av vildsvin. Fler exempel på liknande situationer går med stor säkerhet att finna i många delar av landet.  Eftersom denna typ av verksamhet oftast är ett kommunalt ansvar kan LRFs kommunavdelningar göra stor skillnad. Likaså kan även de kommunala vägarna och rastplatserna omfattas av ett liknade påverkansarbete som det träffande Trafikverket. LRF kan på det kommunala planet lägga mer resurser för att se till att kommunerna tar sitt ansvar så att smittoutbrott inte sker. Kommunavdelningarna ska därför stärkas i sitt påverkansarbete genom att LRF centralt tillhanda håller relevant kunskap och goda underlag kopplat till frågan.  

Regionstyrelsen vill vidga motionärens önskan om informationsmaterial till kommunavdelningar och lokala grupper. Regionstyrelsen anser det också viktigt att den enskilde medlemmen på sin egen fastighet kan sprida information. Många medlemmar har platser på sina fastigheter där människor vistas frekvent. LRF bör därför centralt ta fram affischer med information på olika språk och annat informationsmaterial som kan användas kostnadsfritt av medlemmar. 

Regionstyrelsen anser att motionären har goda förslag och intentioner i sin motion men önskar i samarbete författa en ny motion till riksförbundsstämman. Motionen ska ha samma intentioner som originalet men lyfta in det kommunala perspektivet samt den enskilde medlemmens förutsättningar. Därför föreslår regionstyrelsen att motionen till riksförbundsstämman ska bestå av följande Att-satser, 

LRF Jönköping yrkar,  

• Att    LRF förstärker påverkansarbetet gentemot Trafikverket i frågan om information om riskerna för smittoutbrott på rastplatser samt Trafikverkets avfallshantering på rastplatserna. 
• Att    LRF verkar för att det avsätts rätt resurser för att förebygga utbrott kopplat till Trafikverkets rastplatser. 
• Att     LRF tar fram informationsmaterial ex. affischer och foldrar som medlemmar enkelt kan hämta och använda. 
• Att    LRF utvecklar sitt stöd till kommunavdelningar i påverkan kring smittor där rastplatser och avfallsanläggningar ägs kommunalt. 

Stämman beslutade  

Att     Regionstyrelsen får i uppdrag att i dialog med motionären författa en motion till riksförbundsstämman med de redovisade Att-satserna. 

LRF Tranås

Jönköpings län är inte ett av de län som har flest grisar. I varje fall inte tamgrisar. Vildsvin har vi mer än nog av. Det är vi förvisso inte ensamma om, men det gör inte frågan mindre viktig. 

Vildsvinen kostar enorma summor för lantbrukare när de bökar upp vallar och andra grödor, och de orsakar många trafikolyckor. Vildsvin orsakar skador i jordbruket till ett värde av cirka 2 miljarder kronor – årligen. 

Vildsvinens framfart förstör årligen över 85 400 ton spannmål på svenska åkrar och fält. Det är en fördubbling på tio år. Det är ungefär 16 limpor bröd per svensk som aldrig kommer fram till brödhyllan. I en familj om fyra är det alltså 64 limpor per år. 

Till detta kommer att de innebär en tickande bomb som smittspridare. På grund av detta arbetar många grisföretagare med a sätta upp stängsel kring sina gårdar för att hålla grisarna ute och hålla nere risken att besättningen ska drabbas av afrikansk svinpest. Det är troligen en bra och viktig åtgärd om eller kanske snarare när svinpest bryter ut igen i den svenska vildsvinspopulationen. 

Men kanske kommer det inte visa sig tillräckligt. Erfarenheter från Estland får experterna att fråga sig om stängsel är en tillräckligt effektiv åtgärd. Där ses en kraftig ökning av svinpestfall hos tamgris. Man ser samband med ökad spridning i vildsvinspopulationen, men de har haft svårt att bestämma hur smittan introduceras till tamgrisarna. Vektorer som insekter diskuteras allt mer, och det skyddar inte vanliga stängsel mot. 20 % av de estländska grisarna har slaktats på grund av svinpest. 

Att det utbrott som kom för ett par år sedan inte berörde någon stor grisgård i Sverige var bara tur. Det hade kunnat sluta mycket värre. Vår framgångsrika bekämpning beror inte endast på tur, utan på en lång rad bra beslut och handlingar. Men det är inte säkert att det går lika bra en annan gång, på en annan plats. 

Det är ingen slump att danskarna utrotar vildsvin, och i Norge klassas de som en främmande art med en tydlig målsättning om att ha så få som möjligt. I Sverige var de utrotade sedan 1700-talet, och kom åter på 1900-talet efter att de tagit sig ur hägn. Få anade konsekvenserna av detta. 

Det är inte bara grisuppfödarna som behöver oroa sig för svinpest. Grisar kan också sprida mul- och klövsjuka. Den mest fruktade farsoten som är skäl till många regleringar, bland annat om märkning och djurförflyttningar. Det är en sjukdom som är enormt smittsam och som sprids med vinden. Grisar får relativt milda symtom, men utsöndrar massor av virus. Virus som sedan kan smitta alla klövbärande djur. Såväl vildsvin som älgar, hjortar och rådjur bland viltet, och grisar, nötkreatur, får och getter bland tamdjuren. Om vildsvinen skulle få mul- och klövsjuka kan konsekvenserna bli enorma, särskilt som en spridning hos vildsvin riskerar upptäckas sent. 

Att vi får fler och fler hjortar förvärrar såväl viltskador som smittriskerna betydligt. Dessa kan inte få svinpest, men däremot mul- och klövsjuka. Sammantaget ett mycket allvarligt läge om smittan kommer. 

Jag menar att det finns många starka skäl att kraftigt minska vildsvinsstammen. Om vi vill ha en stark svensk livsmedelsproduktion har vi inte råd att ha en så stor stam som vi har för närvarande. LRFs mål om minskning av stammen är väl värt att se till att göra verklighet av. 

Vi behöver diskutera viltförvaltning som en angelägenhet som inte bara berör jägarnas intressen. Det är frågor som är viktiga för tamdjurens hälsa, och i förlängningen för vår livsmedelsberedskap. Vi kan inte fortsätta som vi redan gjort för länge, utan nu behövs en tydlig inriktning mot en kraftigt reducerad vildsvinsstam. Och kanske är det läge att se över hjortarnas vara samtidigt. Låt oss slippa både pest och kolera, och för den delen även svinpest och mul- och klövsjuka. 

Vi yrkar: 

Att     LRF ska verka för att stammen av vildsvin kraftigt reduceras. 

Att    De allvarliga smittrisker som en stor vildsvinsstam medför förs fram som ett viktigt skäl, tillsammans med andra, för att vildsvinstammen behöver minskas. 

Att    Motionen skickas vidare till LRFs riksstämma. 

Styrelsens redovisning  

Vildsvinsfrågan har under många år diskuterats och debatterats. Ståndpunkten har under alla år varit den samma, att vildsvinstammen ska minska. LRF har tagit fram toleransnivåer för skördeskador på gårdsnivå och på nationell nivå. Dessa toleransnivåer innefattar då skador från alla viltslag, inte bara vildsvin. LRF har tydligt belyst de kostnader som vildsvinens skador medför både för den enskilde lantbrukaren och för den nationella livsmedelsproduktionen. LRF har parallellt arbetat med frågor kopplade till tekniska hjälpmedel vid jakt, utökade jakttider och regelverk för utfodring med mera. Allt i syfte att stärka den enskilda medlemmens förutsättningar. Detta till trotts kvarstår problemen med stora skador från vildsvin. LRF behöver ytterligare ingångar i frågan och vägar för att rikta påverkansarbetet. LRF behöver väcka det idag obefintliga intresset bland beslutande politiker. 

Att lyfta in smittskyddsperspektivet för andra smittor än ASF är ett delvis nytt men också ett viktigt grepp i vildsvinsfrågan. Kan frågor kopplade till smittskyddsberedskap belysas tydligare och i andra kontexter är det bara till vår fördel. 

Stämman beslutade  

Att     motionen tillstyrks för vidarebefordran till LRFs riksförbundsstämma. 

LRF Gislaved

I flera kommuner genomförs idag trafik- och gatuombyggnadsprojekt med syfte att sänka hastigheter och öka trafiksäkerheten. Dessa åtgärder innebär ofta att vägar görs smalare. För lantbrukare som använder stora och breda fordon i sin dagliga verksamhet har detta i praktiken lett till försämrad framkomlighet. 

Problematiken är inte begränsad till en enskild kommun. Exempel från Gislaveds kommun, där Anderstorp kan nämnas särskilt, visar att genomförda åtgärder påverkat lantbrukets transporter negativt. I dessa fall har förändringarna skett utan föregående samråd med berörda lantbrukare eller LRF. 

Lantbrukets transporter är en grundförutsättning för livsmedelsproduktion och för ett levande landsbygdsnäringsliv. När vägutformning och trafikåtgärder planeras utan hänsyn till lantbrukets behov riskerar det att skapa både trafiksäkerhetsproblem och försämrade förutsättningar för näringen. 

Enligt Transportstyrelsens riktlinjer ska trafikreglerande åtgärder och förändringar i vägutformning som påverkar tunga och breda fordon föregås av samråd med berörda aktörer. Att detta inte sker systematiskt pekar på behovet av tydligare regional samordning och stöd till LRF:s kommunavdelningar i dialogen med kommunerna. 

LRF på regional nivå har en viktig roll i att samla erfarenheter, driva frågan strategiskt och säkerställa att lantbrukets perspektiv lyfts konsekvent i regional och kommunal trafikplanering. 

Vi yrkar: 

Att     LRF regionalt verkar för att lantbrukarnas behov av framkomlighet med stora fordon tydligt beaktas i kommunal och regional trafikplanering. 

Att    LRF regionalt tar fram riktlinjer eller stödmaterial för hur kommunavdelning kan arbeta med frågor som rör trafik, vägutformning och samråd. 

Att    LRF regionalt verkar för att samråd med berörda lantbrukare sker i ett tidigt skede vid trafikprojekt som påverkar lantbrukets transporter, i enlighet med Transportstyrelsens riktlinjer. 

Styrelsens redovisning  

Det är viktigt att vägar och gators utformas så att framkomligheten inte påverkas. Samtidigt är det viktigt att utformningen görs på ett sätt som ökar trafiksäkerheten för såväl oskyddade trafikanter som motorburna trafikanter. Sikten från en traktor eller skördetröska skiljer sig från sikten i en personbil.  

Väglagen är den lagstiftning som styr processen kring när det krävs vägplan eller inte och hur samråd ska ske. Inom detaljplanelagt område är det kommunen som är väghållare. Normalt sett krävs det inte en vägplan inom detaljplanelagt område utan här gäller detaljplanen. Detaljplan ska enligt Plan- och bygglagen 5 kap 11 § samrådas med myndigheter och övriga sakägare. Om gatans utformning ändras inom vad detaljplanen tillåter, till exempel att farthinder byggs, så finns det inga krav på formellt samråd. Däremot ska kommunen ha en dialog med räddningstjänsten vid uppförande av farthinder. Det finns också fall då samråd ska ske med Länsstyrelsen och/eller polismyndigheten.  

När en allmän väg där Trafikverket är väghållare ska byggas eller förändras i sträckning och/eller utformning så krävs det en vägplan. Processen för framtagande av vägplanen kan se olika ut beroende på hur stor förändringen är. Samråd är en del av framtagandet av vägplanen. Här sker samrådet oftast brett, dvs det skickas dels till berörda markägare utmed sträckan men det kungörs även i lokal tidning. Under samrådet finns möjlighet för såväl markägare som LRF som organisation att yttra sig.  

Både kommunen och Trafikverket ska förhålla sig till regelverket ”Vägar och gators utformning” (VGU). Senaste uppdateringen av VGU trädde i kraft 1 januari 2025. LRF var remissinstans och har yttrat sig. LRF har i sitt yttrande särskilt lyft vikten av framkomlighet för lantbrukets fordon och hur dessa har förändrats. 

Som förtroendevald finns det material på lrf.se som hjälper er i ert påverkansarbete på kommunal nivå. Sakkunniga på LRF Syd har tagit fram så kallade påverkansplaner inom flera områden där beslut fattas på kommunal nivå. När det gäller gator finns ”Påverkansplan Kommunavdelning Infrastruktur”. Det finns också ett dokument som beskriver processen för vägplaner, ”Stödmaterial KGR TRV 241213 Syd”. I dialog med kommunerna i dessa frågor rekommenderar vi er att använda skriften ”Bonde på väg”. LRF Syds sakkunniga finns tillgängliga för kommunavdelningarna både när det kommer till formella yttranden under samråd och om kommunavdelningen vill träffa kommunen för att diskutera frågorna.  

Stämman beslutade  

Att     Regionstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med personalen genomföra ett webbinarie i syfte att stärka kommunavdelningarna i deras uppdrag kopplat till kommunal påverkan gator och framkomlighet. 

Att      Motionen i övrigt anses besvarad med vad styrelsen i sitt yttrande anfört.