Om vargangrepp

Vargen har länge varit ett allvarligt problem för många av LRFs medlemmar eftersom den angriper tamboskap, får- och lammföretagare är särskilt utsatta. Nu har även hästnäringen drabbats. Vargen dödar eller skadar inte bara ett djur utan ofta flera vid samma tillfälle. Det beror inte på ondska, utan på att inhägnaden skapar en onaturlig situation när bytesdjuren har begränsade möjligheter att fly.

På senare tid har problematiken eskalerat och sprider sig geografiskt. Vargangreppen i Västra Götaland ökade snabbt och dramatiskt under 2023. Även i Skåne ökar angreppen.

LRF: Neka skyddsjakt på varg bryter mot lagen (aftonbladet.se)

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Till sidomenyn

Det här vill LRF

LRF anser att antalet vargar måste minska genom förenklad skyddsjakt och utökad licensjakt. Det kan ske genom förtydliga lagstiftning och ett lägre referensvärde för gynnsam bevarandestatus. Vargarna måste bli färre i Syd- och Mellansverige för Sveriges livsmedelsberedskap.

För LRF och de som drabbas av vargangrepp blir det tydligt att det inte duger med riktlinjer och rådgivning för att skyddsjakt ska kunna fungera som en del av vargförvaltningen. Lagstiftningen måste ändras. Länsstyrelserna och domstolen måste få regelverk som är tydliga och som ger minimalt tolkningsutrymme. 

LRF begär att regeringen, med största möjliga ambitioner om snabb förändring, skriver om bärande delar av jaktförordningen. Det som är den avgörande punkten är att reda ut begreppet “allvarlig skada”. Så länge det begreppet inte är förtydligat kommer det inte göras någon annan bedömning av när skyddsjakt är befogad och när skyddsjakten har stöd i jaktförordningen. 

Till sidomenyn

Vargangrepp är ett samhällsproblem

Ett vargangrepp innebär stora kostnader för den drabbade lantbrukaren, men det påverkar också lantbrukare och näringsliv i hela bygden. 

En vargförvaltning som inte fungerar riskerar att vi får tamdjurshållare som inte längre vågar satsa på sin verksamhet, väljer att inte utveckla den, eller i värsta fall, lägger ner helt. Det är dåligt för Sveriges livsmedelsförsörjning och vår matberedskap. Den nationella livsmedelsstrategi som riksdagen beslutat om säger att Sverige ska öka sin livsmedelsproduktion. Detta måste vägas in i analysen av vargangreppen.

Till sidomenyn

En rimlig rovdjursförvaltning

Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket får inte i någon del av landet vara så högt att tamdjurshållning påtagligt försvåras eller omöjliggörs.

Rovdjursförekomst som leder till skada och skaderisk kan inte anses som normal affärsrisk. De kostnader som skador och förebyggande av skador medför, ska fullt ut bekostas av staten. Det är inte enskilda personer och näringar som ska bekosta allmänhetens och statens ambitioner i förvaltningen av rovdjuren.

Till sidomenyn

Så arbetar LRF

LRF driver ett principfall genom rättssystemets alla nivåer. Målet är att länsstyrelserna ska sluta använda antalet angrepp som grund för att bevilja skyddsjakt och istället följa jaktförordningen – att skyddsjakt ska beslutas baserat på risken för allvarlig skada.

Utöver det bearbetar LRFs regioner länsstyrelserna för att snabba på och förenkla processerna när det gäller skyddsjakt, en lösning på kortare sikt.

Vargstammen behöver minskas genom utökad licensjakt. I juni fattade Naturvårdsverket beslut om att alla länsstyrelser i södra rovdjursförvaltningsområdet får ta egna beslut om licensjakt på varg. Det är en fråga som LRF har drivit. Länsstyrelserna har nyligen beslutat om licensjakten 2024, som inleds den 2 januari.

Den sammanlagda tilldelningen blev enligt LRFs uppfattning för liten. Tillämpningen av lagstiftningen innebär att LRF inte kan överklaga länsstyrelsernas beslut om licensjakt på varg. 

LRF kommer därför att arbeta vidare dels för att miniminivån för varg i Sverige ska sänkas. Miniminvån påverkar utrymmet för licensjakt. Dels arbeta för att ändra förutsättningar för beräkning av hur många vargar som ska fällas under licensjakten. Nu använda beräkningar innebär att tilldelningarna blir små. Vargstammen kan därmed i praktiken inte minskas genom licensjakten.

 

Till sidomenyn

Frågor och svar

Lantbrukare som håller djur känner uppgivenhet och det finns risk att de lägger ner sin verksamhet.

Det handlar om ekonomi, men också om vanmakten man som djurägare känner inför djurens lidande, om att behöva ta hand om döda och skadade djur, om rädslan att gå ut i hagen och inte veta vilken syn man kommer att möta.

En undersökning från Göteborgs universitet 2021, Att leva nära stora rovdjur, visade det LRFs medlemmar har sagt och känt länge. 81 procent av de tamdjursägare som besvarade enkäten uppgav att de är oroade för sina tamdjur. Och de ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellt rovdjursangrepp är också ett orosmoment.

Att leva nära stora rovdjur (naturvardsverket.se)

Vargangreppen hotar, precis som övriga viltskador, svensk livsmedelsförsörjning. Vi är i ett läge när livsmedelsberedskapen behöver öka, både av beredskapsskäl och av klimatskäl. Sverige är ett land som lämpar sig för betesdjur, med god tillgång på bete och vatten. De förutsättningarna hotas om de som håller tamdjur lägger ner sin verksamhet på grund av ett ökande antal vargattacker.

Många undrar om det inte bara är att sätta upp bra stängsel runt beteshagarna, så att vargen inte kan skada eller döda får och kor.

Det är bara i mellansverige vid några få fäbodar som djuren ännu går fritt i hagar och skog. All annan djurhållning bygger på att djuren på bete stängs in med stängsel. Det fungerar bra så länge det inte finns varg i området.

I modern tid har det utvecklats så kallade rovdjursavvisande stängsel. De kallas rovdjursavvisande därför att de inte utgör ett säkert skydd mot vargangrepp. Med andra ord är de inte rovdjurssäkra, trots att de är höga och gjorda med fem trådar och el. Det finns tyvärr exempel på vargangrepp som har skett innanför rovdjursavvisande stängsel som är korrekt uppsatta och med rätt spänning. Dessa stängsel som är särskilt täta och stabila kan bli en fara för tamdjuren om det blir ett angrepp. Tamdjuren har inga möjligheter att ta sig ut och fly, och vargen kan ibland komma in trots stängslet. Men alla stängsel är bättre än inga stängsel där det finns varg. 

I Sverige finns omkring 450 vargar och miniminivån är satt till 300 individer. Politiken börjar förstå det ohållbara i situationen och har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda snabbare och enklare skyddsjakt, och även om man kan sänka dagens miniminivå.

Till sidomenyn Till sidomenyn
Till sidomenyn

Engagera dig i LRF!

Är du intresserad av vargfrågan eller något annat som påverkar de gröna näringarna? Bli medlem idag och gör oss ännu starkare.

Bli medlem