Om vargangrepp

Vargen har länge varit ett allvarligt problem för många av LRFs medlemmar eftersom den angriper tamboskap, får- och lammföretagare är särskilt utsatta. Vargen dödar eller skadar ofta inte bara ett djur utan ofta flera vid samma tillfälle. Det beror inte på ondska, utan på att inhägnaden skapar en onaturlig situation när bytesdjuren har begränsade möjligheter att fly.

På senare tid har problematiken eskalerat och sprider sig geografiskt. Vargangreppen i till exempel Västra Götaland har ökat snabbt och dramatiskt under 2023. Även i Skåne ökar angreppen.

LRF: Neka skyddsjakt på varg bryter mot lagen (aftonbladet.se)

 

Till sidomenyn

En rimlig rovdjursförvaltning

Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket får inte i någon del av landet vara så högt att tamdjurshållning påtagligt försvåras eller omöjliggörs.

Rovdjursförekomst som leder till skada och skaderisk kan inte anses som normal affärsrisk. De kostnader som skador och förebyggande av skador medför, ska fullt ut bekostas av staten. Det är inte enskilda personer och näringar som ska bekosta allmänhetens och statens ambitioner i förvaltningen av rovdjuren.

Till sidomenyn

Hur många vargar finns det?

I Sverige finns omkring 450 vargar och miniminivån är satt till 300 individer. Politiken börjar förstå det ohållbara i situationen och har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda snabbare och enklare skyddsjakt, och även om man kan sänka dagens miniminivå.

Till sidomenyn

Så arbetar LRF

LRF driver ett principfall genom rättssystemets alla nivåer. Målet är att länsstyrelserna ska sluta använda antalet angrepp som grund för att bevilja skyddsjakt och istället följa jaktförordningen – att skyddsjakt ska beslutas baserat på risken för allvarlig skada.

Utöver det bearbetar LRFs regioner länsstyrelserna för att snabba på och förenkla processerna när det gäller skyddsjakt, en lösning på kortare sikt.

Vargstammen behöver minskas genom utökad licensjakt. I juni fattade Naturvårdsverket beslut om att alla länsstyrelser i södra rovdjursförvaltningsområdet får ta egna beslut om licensjakt på varg. Det är en fråga som LRF har drivit. Senast 1 oktober 2023 ska länsstyrelserna ha tagit ett sådant beslut inför licensjaktens början den 2 januari 2024.

Till sidomenyn

Frågor och svar

Lantbrukare som håller djur känner uppgivenhet och det finns risk att de lägger ner sin verksamhet.

Det handlar om ekonomi, men också om vanmakten man som djurägare känner inför djurens lidande, om att behöva ta hand om döda och skadade djur, om rädslan att gå ut i hagen och inte veta vilken syn man kommer att möta.

En undersökning från Göteborgs universitet 2021, Att leva nära stora rovdjur, visade det LRFs medlemmar har sagt och känt länge. 81 procent av de tamdjursägare som besvarade enkäten uppgav att de är oroade för sina tamdjur. Och de ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellt rovdjursangrepp är också ett orosmoment.

Att leva nära stora rovdjur (naturvardsverket.se)

Vargangreppen hotar, precis som övriga viltskador, svensk livsmedelsförsörjning. Vi är i ett läge när livsmedelsberedskapen behöver öka, både av beredskapsskäl och av klimatskäl. Sverige är ett land som lämpar sig för betesdjur, med god tillgång på bete och vatten. De förutsättningarna hotas om de som håller tamdjur lägger ner sin verksamhet på grund av ett ökande antal vargattacker.

Många undrar om det inte bara är att sätta upp bra stängsel runt beteshagarna, så att vargen inte kan skada eller döda får och kor.

Det är bara i mellansverige vid några få fäbodar som djuren ännu går fritt i hagar och skog. All annan djurhållning bygger på att djuren på bete stängs in med stängsel. Det fungerar bra så länge det inte finns varg i området.

I modern tid har det utvecklats så kallade rovdjursavvisande stängsel. De kallas rovdjursavvisande därför att de inte utgör ett säkert skydd mot vargangrepp. Med andra ord är de inte rovdjurssäkra, trots att de är höga och gjorda med fem trådar och el. Det finns tyvärr exempel på vargangrepp som har skett innanför rovdjursavvisande stängsel som är korrekt uppsatta och med rätt spänning. Dessa stängsel som är särskilt täta och stabila kan bli en fara för tamdjuren om det blir ett angrepp. Tamdjuren har inga möjligheter att ta sig ut och fly, och vargen kan ibland komma in trots stängslet. Men alla stängsel är bättre än inga stängsel där det finns varg. 

Till sidomenyn
Till sidomenyn
Till sidomenyn

Engagera dig i LRF!

Är du intresserad av vargfrågan eller något annat som påverkar de gröna näringarna? Bli medlem idag och gör oss ännu starkare.

Bli medlem